Rektorn satte ner foten mot nedskärningar – så ser det ut i Ragunda i dag

Text: Håkan Söderberg

LÄS ÄVEN: Hålla budget eller välja bort barns behov – rektorn tar strid mot kommunen

LÄS ÄVEN: Förbundets råd: Visa tydligt på konsekvenserna

LÄS ÄVEN: Från Skolledaren till ledarsida och lagförslag

Det var i slutet av 2023 som Malin Rimmö hamnade rakt ut i hetluften i den svenska skoldebatten. Det började här hos oss i Skolledaren. Hon svarade på en enkätfråga i tidningen om hur hon prioriterade ekonomin i sin verksamhet. Svaret var att hon vägrade att följa kommunens budget. Någon lade ut hennes svar i sociala medier och det fick stor spridning och snart hörde SVT, SR, Svenska Dagbladet och många andra av sig.

– Jag bara uttryckte hur jag tänkte. Jag kunde inte göra mer nerdragningar utan att det drabbar enskilda elever och lärarnas arbetsmiljö, säger hon.

Ökade anslag i år

I maj 2023 beslutade Ragunda kommun att spara 7,7 miljoner kronor inom skola, förskola och kulturskola. För Hansåkerskolans del skulle besparingen innebära att elevernas stödpersonal skulle försvinna. Det var bakgrunden till Malin Rimmös beslut. I år verkar vägran att följa budget ha gett resultat. Barn- och utbildningsförvaltningen har fått ökade anslag med 4,1 miljoner kronor. Från 98,9 miljoner till 103 miljoner kronor.

Är det tack vare din vägran att följa budgetens krav?

– Det kan man inte veta om det är på grund av mig. Den utökade ramen gäller ju hela barn- och ungdomsförvaltningen. Men det är ett tillskott och vi får se höstterminen 2025 om det har räckt till.

Malin Rimmö fick alltså en erinran från personalchefen, för att hon inte följde kommunens policys, riktlinjer eller beslut. Erinran är egentligen ingen disciplinpåföljd utan används för att för att göra en arbetstagare medveten om brister i arbetet.

– Jag har inte hört något om det sedan dess. Men i övrigt tycker jag vi har haft en bra dialog. Det känns som vi blir lyssnade på, säger hon.

Förslag om Lex Edico

Det har hänt en hel del under året som en följd av den debatt som Malin Rimmö satte i rullning. I januari 2024 skrev Sveriges Skolledare ett debattinlägg i Göteborgs-Posten där man krävde en Lex-lagstiftning, kallad Lex Edico. Förslaget skulle ge skolledare möjlighet att anmäla bantade skolbudgetar, som riskerar att få allvarliga konsekvenser för eleverna. Den innebär bland annat följande punkter:

• Informera medarbetare om skyldigheten att rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden till den som bedriver verksamheten,
• Utan dröjsmål utreda och dokumentera det rapporterade missförhållandet eller risken,
• Utan dröjsmål avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller risken,
• Snarast göra en anmälan till Skolinspektionen/Arbetsmiljöverket om missförhållandet (eller risken för det) är allvarligt.
• Jag ser Lex Edico som ett bra initiativ. Det är bra om man har någonstans att vända sig sådana här situationer, säger Malin Rimmö.

”Stöd från skolledare”

Under året har också flera andra skolledare tagit upp striden och huvudmännens budgetar har hamnat i fokus också i den allmänna debatten.

– Många har hört av sig. Jag har fått stöd från skolledare men jag är också glad för ett stort stöd från Sveriges Lärare, säger Malin Rimmö. 

Kanske har hon visat att en väg till förändring är möjlig. Själv fortsätter som rektor på Hansåkersskolan.

– Jag är rektor, jag vill göra mitt jobb och måste så klart förhålla mig till och jobba med budgeten. Men när grundläggande behov hos elever inte tillfredsställs så måste det finnas ett utrymme, säger Malin Rimmö.