Svenska elever presterar bättre i matematik

LÄS ÄVEN: Fyra av tio elever saknar digital kompetens

LÄS ÄVEN: Pisaresultatet: En kunskapskollaps

På onsdagsförmiddagen presenterades ett glädjande resultat ur TIMSS 2023, undersökningen som mäter elever inom OECD-ländernas resultat i matematik och naturkunskap. 

Svenska elever i årskurs 4 och 8 gör ett lyft i matematik, och Sverige är därmed ett av få länder som förbättrar sina resultat. För årskurs 4 är det bästa resultatet någonsin, och åttondeklassarna gör sitt bästa resultat på hela 2000-talet. Det till skillnad från senaste PISA-mätningen där matematikresultaten sjönk. Då togs pandemin upp som en förklaring, men varför resultatet nu förbättrats är oklart, menar Anna Castberg, chef för analysavdelningen på Skolverket. 

– Men det är glädjande att se, konstaterar hon på en pressträff. 

Vad gäller naturkunskap ligger resultaten oförändrade sedan 2019 års mätning. Samtidigt ligger Sverige över snittet inom OECD/EU. 

Socioekonomiska skillnader

TIMSS visar samtidigt att de elever som presterar på hög eller avancerad nivå växer, medan grupperna som presterar på låg eller under låg nivå inte minskar. I dag presterar tre av tio i årskurs åtta på låg, eller under låg, nivå. 

Sveriges sticker också ut då det finns skillnader mellan elevernas resultat, beroende på socioekonomisk bakgrund. Spridningen gäller oavsett svensk bakgrund, eller migrationsbakgrund. Gemensam nämnare är att elever med en låg socioekonomisk bakgrund presterar sämre än de med en hög. 

– Samtliga internationella studier visar att vi har stora problem med likvärdigheten i den svenska skolan. Elevers socioekonomiska bakgrund får allt större betydelse och skolan lyckas inte att kompensera för detta. För många elever är det ett godkänt betyg i just matematik som saknas för att man ska bli behörig till gymnasiet, säger Anna Castberg i ett uttalande. 

Ministern: ”Besk eftersmak”

Även migrationsbakgrund spelar roll, men det syns ingen förändring jämfört med 2019 års TIMSS-mätning. 

Skolminister Lotta Edholm (L) och utbildningsminister Johan Pehrson (L) kommenterar resultatet på en pressträff, där Edholm lyfter fram just likvärdigheten. 

– Sverige är sämst på att kompensera för skillnader i hemförhållanden, säger hon. 

Johan Pehrson pekar på att, trots att resultaten i naturkunskap ligger i stort sett oförändrade sedan 2019, så har andelen elever i årskurs 4 som preseterar på lägsta nivån nästan fördubblats i ämnet.

– Det här är självklart ett positivt besked men också ett besked med en viss besk eftersmak, säger utbildningsminister Johan Pehrson (L) på en pressträff.

Ur TIMSS lyfts även ett antal andra faktorer fram; däribland:

• Lärarens förmåga att vara tydlig i sin undervisning påverkar resultaten – och svenska lärare är mer nöjda med sitt yrke än kollegor i andra nordiska länder. 
• Elever har en mer negativ inställning till ämnena, och ett lägre självförtroende.
• I skolor där elever upplever en sämre studiero, är resultaten också sämre. Elever som utsatts för mobbning preseterar också sämre.

– Det som kanske är mest oroväckande i studien är att trygghet och studiero spelar så enormt avgörande roll för resultatens roll i matematik och naturkunskap. Vi måste få en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero, säger Lotta Edholm.