Erfarna rektorn: ”Som att jag gått över till ”the dark side”

Text: Anna-Klara Aspegren

– Jag är rejält chockad över den rådande attityden och att jag som tjänsteman och medarbetare på en friskola blir utsatt för rena trakasserier. Sedan jag bytte arbetsgivare för ett och ett halvt år sedan har jag både skrämts och skämts över att jag i skoldebatten behandlas som om jag som rektor gått över till "the dark side", säger Satu Harnesk, rektor på Klara teoretiska gymnasium i Sollentuna, till Skolledaren.

Insinuationer om skatteparadis

– Det är oftast i sociala medier som trollen frodas. Där har jag fått kommentarer som att jag borde skämmas, insinuationer om att jag och vi som arbetar på friskolor har en helt annan agenda och ”konton på Caymanöarna”. Debatten har helt spårat ur, säger Satu Harnesk.
 
Satu Harnesk är rektor på Klara teoretiska gymnasium sedan ett och ett halvt år tillbaka men har en lång bakgrund inom skolvärlden. Hon har bland annat arbetat på Skolverket och ingick i den projektgrupp som tog fram den obligatoriska rektorsutbildningen 2008. Hon blev rektor 2014 och var med och startade en grundskola och fyra förskolor på Järvafältet i nordvästra Stockholm. Hon är ledamot i förbundsstyrelsen för Sveriges Skolledare och har arbetat fackligt sedan 2001. Nyligen blev hon också vald till ordförande i den nystartade riksföreningen Sveriges Skolledare Academedia.

Skuldbelägger skolpersonalen

Satu Harnesk pekar på det faktum att nästan en fjärdedel av all skolpersonal i Sveriges arbetar inom friskolor. Att hetsa den här polariseringen är att svartmåla och skuldbelägga alla dem, menar hon. Sällan görs heller någon skillnad på vinstdrivande skolor och icke-vinstdrivande skolor i den allmäna debatten utan friskolor dras alla över en kam. 
– Oavsett var jag jobbar är jag en tjänsteman anställd i en verksamhet som regleras av lagar och regler allt sedan friskolereformen 1992. Som privatperson kan jag ha synpunkter på finansiering. Diskutera gärna skolpolitiska frågor, huvudmannaskap och skolans finansiering, men det är inte mot oss skolledare och lärare – och elever – som ilskan ska riktas, det är bara farligt och kontraproduktivt. Därför oroas jag av att våra skolfackliga organisationer är med och indirekt underblåser de här stämningarna.

Hon lyfter också att friskolans personal anser sig ha större påverkansmöjligheter över sin arbetssituation jämfört med kommunala skolor (Friskolornas enkät 2022, Friskolornas riksförbund, reds anm) och är mer benägna att rekommendera sin arbetsplats till andra. Något som Satu Harnesk menar måste anses positivt ur ett fackligt och arbetsrättsligt perspektiv. 
 
Du skriver i ditt inlägg att Skolsverige inte råd med den här polariseringen i friskolefrågan. Hur tycker du att man ska komma vidare?
– Vill man verkligen förändra något så finns färdiga underlag och utredningar, Skolkommissionen och Åstrandutredningen, om både huvudmannaskap och finansiering för ansvariga beslutsfattare att använda sig av. Vi behöver en kraftfull skolpolitik, regering och riksdag som inte svajar utan håller en rak, långsiktig linje för hela Skolsverige.

LÄS MER Turerna kring Academedia: "Skolan är ingen handelsvara"