Hon är bryggan mellan flyktingfamiljerna och skolan

I Huddinge kommun bor i dagsläget ungefär 280 ukrainska barn mellan 0–17 år enligt Migrationsverkets statistik från den sista januari. Men många familjer flyttar runt så antalet barn som är inskrivna i skolan varierar under året. Även första året var Huddinge en av de kommuner i Sverige som tog emot flest barnfamiljer från Ukraina, enligt Skolverkets lägesbild från september 2022.

Fler börjar i svensk skola

– Det kommer inte ukrainska familjer i samma utsträckning som i fjol men det kommer kontinuerligt ukrainska elever som börjar i skolan hos oss. Jag har också en känsla av att fler ukrainska familjer nu väljer att deras barn ska börja i en svensk skola, medan en del tidigare valde att studera på distans från hemlandet, säger Suzana Covic Andrasic, enhetschef på Huddinge kommuns språkcentrum.

Hon och hennes medarbetare fungerar som en brygga mellan de ukrainska barnfamiljerna och den svenska skolan. 

Ukrainska elever har inte skolplikt i Sverige och är inte skyldiga att gå i svensk skola men elever under 18 år har rätt att gå i den svenska skolan. Den rätten får de efter att de sökt ett så kallat uppehållstillstånd med tillfälligt skydd (enligt massflyktsdirektivet). Barnen bör tas emot i en skola senast en månad efter ankomst.

Kartläggningsgrupp är ny rutin

Det är rektorns ansvar på skolan att se till att elevens kunskaper blir kartlagda. I Huddinge kommun har man ändrat de rutinerna sedan hösten 2023. Nu gör en mottagningsgrupp med två lärare kopplade till kommunens språkcentrum den kartläggningen.

– Hos oss lär barnen sig enklare fraser och får reda på lite hur den svenska skolan fungerar. På så sätt slipper varje skola ha experter som gör kartläggningen av eleverna och lärarna på skolorna kan ha fokus på undervisningen. Ofta görs även hälsosamtalet med skolsköterska här under de två veckor som de är hos oss. Vi har gjort enkäter och de nyanlända och lärarna verkar nöjda i stort med detta, säger hon. 

Föräldrar ges introduktion

Suzana Covic Andrasic säger att Huddinge kommun låtit sig inspireras av andra kommuner som arbetar med mottagningsgrupper som bland annat Göteborg och Örebro.

– I själva introduktionsdelen är både elever och föräldrar välkomna att vara med. Då sker lite samhällsintroduktion och vi besöker exempelvis skolmatsalen, idrottshallen och biblioteket och tittat på hur det fungerar. Vi har också samarbete med socialtjänsten som har föräldragrupper kring hur det är att vara förälder i Sverige, säger hon.

Målet är att föräldrarna ska få ännu mer introduktion framöver om den svenska skolan och det svenska samhället. 

– Det blir mer rättvist om en förälder vet hur skolsystemet fungerar, vet vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av skolan. Det är viktigt att känna till skolkulturen i ett land.

Har god skolbakgrund

Många barn som kommer från Ukraina har, enligt Suzana Covic Andrasic, en god skolbakgrund vilket gör det lätt för de flesta att komma in i det svenska skolsystemet.

– Enligt lärarna har de flesta eleverna bra grundkunskaper i sitt modersmål. Flera av de ukrainska eleverna har ryska som sitt starkaste språk men på senare tid har vi hört av lärare på våra skolor att elever hellre vill läsa ukrainska som modersmål trots att de inte kan prata det lika bra, säger hon.

 En del elever har därför nu modersmålet på ukrainska och studiehandledningen på ryska.

 Under förra året läste en hel del ukrainska elever på distans med hjälp av lärare i hemlandet. 

 – Många hoppades nog att kriget skulle sluta ganska snart så de kunde flytta tillbaka. Under fjolårets senare del började vi märka en förändring där vi fick in allt fler ukrainska elever i våra skolor. En del läste parallellt till en början med lärare på distans från hemlandet vilket var jättekämpigt men nu går nog flertalet i huvudsak i den svenska skolan, säger hon.

LÄS MER Sveriges Skolledare skriver debatt på Altinget.se "Ge UR i uppdrag att stötta skolan i kris och krig"