Hon leder landets första språknodskola

Text: Håkan Söderberg

Luleå kommun är förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Det innebär bland annat att Lulebor har rätt att använda språken i sina kontakter med kommunen samt att få skriftlig översättning av beslut som myndigheten har fattat. Man har även rätt till förskola och äldre­omsorg på dessa språk och rätt till sin egen kultur.

Revitalisering av minoritetsspråken

Nu blir Örnässkolan den första F–9-skola som erbjuder utökat modersmålsstöd och modersmålsundervisning i finska, meänkieli och nordsamiska.

– Det känns ärofyllt att få vara med om revitaliseringen av de här minoritets­språken, säger rektor Sofia Kvick.

Vägen dit har inte varit spikrak. Mycket har handlat om Sofia Kvicks eget ledarskap och engagemang.

– Jag vet inte hur många möten jag suttit på innan det kommit på plats. Men jag har verkligen velat att vi ska göra det här, säger hon.

En stor fråga har varit att få till samarbetet med Resurscentrum i Luleå som erbjuder modersmålslärare.

– Det är viktigt att det fungerar och vi har i dag ett fint samarbete.

Skapa utrymme för samarbete

I nästa steg måste också relationen mellan skolans egna lärare och modersmåls­lärarna komma på plats.

– Vi har så duktiga och engagerade lärare här hos oss så det har gått bra. Men i botten måste det finnas en organisation, någon som ordnar möten. Att skapa utrymme för att lärarna ska kunna samarbeta och träffa varandra är min roll.

Mitt på skolgården står en så kallad lavuu, en variant av kåta, som en symbol för gemenskapen.

– Här kan vi samla eleverna runt eldstaden, med renhorn och lasson, och leka lekar kring de olika kulturerna. Det är fantastiskt roligt och bra.

Utvidgar fram till 2025

Språknoden kommer att utvidgas i takt med att eleverna blir fler. Eleverna i förskoleklass har haft utökat modersmålsstöd från 2022. Från höstterminen 2023 har elever i årskurs 1–3 möjlighet att läsa förvaltningsspråken med utökad modersmålsundervisning, tre timmar per vecka integrerat i verksamheten, och 2024 även elever i årskurs 4–6. Höstterminen 2025 är det slutligen dags för elever i årskurs 7–9. Mycket är med andra ord i sin linda men Sofia Kvick är optimistisk.

– Vi har haft en utvärdering från förskoleklass som börjat med tre timmar i veckan. Det har fungerat jättebra. Vi har erfarenhet eftersom vi arbetat mycket med språkfrämjande tidigare. Det är en viktig del av den egna identiteten och kulturen.

Det finns en del problem att hantera på vägen, ett av dem är fritids.

– Det gäller att lägga modersmålsundervisningen så att det inte krockar. Motivationen kan minskas om kompisarna går till fritids. Att skapa tydliga rutiner och scheman är viktigt.

Firar internationella modersmålsdagen

Erfarenhet finns onekligen på Örnässkolan. På skolans 500 elever finns ett 30-tal språk representerade.

– Varje år firar vi den 21 februari, den Internationella modersmålsdagen, det är vår egen julafton. Vi känner en väldig stolthet. För oss är det viktigt att vi på det här sättet kan spegla samhället och allas lika värde. Det är ett integrationsarbete som är otroligt viktigt, säger hon.

Frågan om rätten att få undervisning i de nationella minoritetsspråken är aktuellt även på riksnivå. Enligt skollagen ska undervisning i ett nationellt minoritetsspråk som modersmål erbjudas de elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, som tillhör en nationell minoritet. Det gäller även om eleverna inte har några förkunskaper i språket.

Bevara och utveckla sin identitet

Elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan behöver däremot ha goda kunskaper i språket för att ha rätt till undervisning. Men nu föreslår regeringen i en lagrådsremiss att det inte heller ska ställas krav på förkunskaper i gymnasiet.

”Att det inte längre kommer att krävas förkunskaper i språket är viktigt. Vissa ungdomar upptäcker först i gymnasieåldern att de vill läsa sitt nationella minoritetsspråk. Alla barn och ungdomar som tillhör en nationell minoritet ska ha möjlighet att bevara och utveckla sin kultur, sitt språk och sin identitet”, säger skolminister Lotta Edholm, i ett pressmeddelande.

Och i Luleå visar Sofia Kvick och övrig personal vägen.

– Det är häftigt att få vara en del av den här utvecklingen, säger Sofia Kvick.  

Artikeln har tidigare varit publicerad i Skolledaren 5-2023.