Hoppa till huvudinnehåll

UR storsatsar på källkritik och beredskapsförmåga

"Försvarsberedningen har pekat ut skolan som en viktig del av det civila försvaret. Det är en signal vi tar på allvar", skriver Sveriges Skolledare och Sveriges Lärare i gemensam debatt.

Rykten och felaktigheter ur medieflödet hamnar allt oftare i klassrummen. Sveriges Utbildningsradio, UR, lanserar nu en rad program för att öka den källkrititiska förmågan från tidig ålder, samtidigt som Sveriges Skolledare pekar på vikten av att UR får ett tydligt beredskapsuppdrag.

Publicerad: 2024-02-27 10:02

UR presenterar nu en rad program och poddar om desinformation och källkritik som kommer att sändas 2024. Satsningen på medie- och informationskunnighet ska stärka allmänhetens förmåga att kritiskt granska information i en tid av ökande hot och oro i samhället. Något som välkomnas – och efterfrågas – av inte minst Sveriges Skolledare.

Distansundervisning i kris och krig

I en debattartikel i Altinget gör förbundet gemensam sak med Sveriges Lärare och efterlyser ett tydligt beredskapsuppdrag där "UR:s programverksamhet för utbildning och folkbildning säkras även i ett läge av högsta beredskap”.

Skulle högsta beredskap råda i samhället kan UR utgöra ett viktigt stöd för såväl skolledare och lärare som för elever, menar Sveriges Skolledare, och kan både utbilda och förklara svåra händelser så att olika målgrupper förstår. Men framför allt kan programmen användas vid distansundervisning. 

Viktigt med mediekunnighet

Det programutbud som UR nu lanserar tar fasta på att allt fler svenskar tar del av nyheter via sociala medier – på plattformar där fakta och desinformation kan florera sida vid sida. I takt med att fler aktiviteter och diskussioner sker digitalt är mediekunnighet väsentligt för att både kunna navigera i vardagen och att själv kunna uttrycka sig genom att skapa innehåll i olika medier.

– Vi hoppas att vår satsning ska nå ut till en bred publik och bidra till en mer kunnig och kritisk allmänhet. Genom att ge människor verktyg för att kritiskt granska information kan vi stärka demokratin och motverka desinformationens negativa effekter, säger Margaretha Eriksson, programchef på UR.

"Måste börja tidigt"

UR beskriver programutbudet om ”Medie- och informationskunnighet” som ett fokusområde som täcker allt mellan digital säkerhet, källkritik och hur algoritmer fungerar, till folkbildning om redaktionella processer och artificiell intelligens.

– UR har en viktig roll i att stärka svenska folkets beredskap, motståndskraft och förmåga att värdera de budskap vi möts av i sociala medier och ute i samhället. Det arbetet måste börja tidigt, redan i skolan, men det är lika viktigt med källkritik i alla åldersgrupper, säger Margaretha Eriksson.

LÄS MER "Ge UR i uppdrag att stötta skolan i kris och krig"

Fler nyheter

Hon är bryggan mellan flyktingfamiljerna och skolan

Aktuellt Nu är det två år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Skolledaren har pratat med Suzana Covic Andrasic, verksam i Huddinge, den kommun som efter Stockholm och Göteborg har tagit emot flest ukrainska barn i skolåldern.

Sveriges Skolledare stöder stämning mot staten

Sveriges Skolledare Den ersättning som gravida lärare fick när de förbjöds att arbeta under pandemin var alldeles för låg och bryter mot EU-rätt, anser Sveriges Lärare som nu stämmer staten, något som Sveriges Skolledare också stöder. – Det är en viktig facklig fråga och en jämställdhetsfråga, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sveriges Skolledare.

Turerna kring Academedia: "Skolan är ingen handelsvara"

Aktuellt Miljardären Roger Akelius ville stoppa vinstutdelningar och satsa på pedagogisk utveckling när han köpte storpost i Academedia. Då störtdök aktien och köpet drogs tillbaka. – Börsnoterade företag inte hör hemma i skolan, säger Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledare.

Bjud på dina misstag – ett smart sätt att leda

Att bjuda på sina misstag som skolledare främjar den psykologiska tryggheten bland medarbetarna. "Då vågar fler prova nya idéer, lära av misstagen och dela sina erfarenheter – och man mår bättre", säger psykologen och forskaren Caroline Lornudd.

Hämtar fler