DEBATT: All frånvaro är inte problematisk

Under vintern har flera medier uppmärksammat föräldrar som åkt till Thailand för att gå i svensk skola under några veckor eller månader. 

Vi har läst rubriker om vite, böter och till och med att ”sätta dit föräldrar” som prioriterar så kallad ”thaimout” (en paus från ekorrhjulet i Sverige där barnen samtidigt går i svensk skola). Som rektor på Lilla svenska skolan på Koh Lanta ser jag att debatten i Sverige har flera fel och missförstånd.

Låt oss reda ut några av de vanligaste frågorna:

En myt som sprids är att rektorn inte får fatta beslut om längre ledighet. Det är fel - det är faktiskt just rektorn som ska fatta beslut om ledighet. I skollagen står ”En elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar.” Det framgår också tydligt att det inte får finnas generella beslut kring ledighet på en skola. Rektorn är ålagd att göra en individuell bedömning i varje enskilt fall.

Just den individuella bedömningen är något jag särskilt vill lyfta. Det betyder att det ingår i rektorns uppdrag att göra en samlad bedömning av elevens individuella situation. I den bedömningen ingår bland annat elevens studiesituation och möjligheten till att ta igen den undervisning som eleven missar. I bedömningen ska det även tas hänsyn till hur angelägen frånvaron är för eleven.  

Jag vill också problematisera ordet ”ledighet” i detta sammanhang. Elever som går i skolan hos oss är inte lediga. De går i skolan i precis samma omfattning som i Sverige, vi har både samma antal skoldagar (minst 178 per läsår) och följer den garanterade undervisningstiden. Därtill har vi behöriga lärare med lärarlegitimation i samtliga ämnen.  
 
En del antaganden på nätet indikerar att en skola som inte är godkänd av svenska Skolverket inte är en riktig skola. Det stämmer inte. 
Ett godkännande som utlandsskola innebär att skolan får statsbidrag och kontrolleras av svenska Skolinspektionen. Idag finns det fjorton godkända svenska utlandsskolor i åtta länder. 

”Följer svensk läroplan”

För att bli godkänd utlandsskola krävs bland annat ett visst antal elever på helår och ett stort svenskt företag på orten.  
De finns många skolor som inte är godkända utlandsskolor och som har mycket god kvalitet och resultat. Lilla svenska skolan kontrolleras av thailändska skolmyndigheten. Vi följer svensk läroplan samt garanterat antal undervisningstimmar. Eleverna har dessutom förmånen att undervisas i små klasser och av behöriga lärare med lång erfarenhet. Efter avslutad skoltid följer ett gediget omdöme med hem. 

I många delar av landet fungerar det här samarbetet utmärkt, men en del rektorer och kommuner nekar i dag elever möjlighet till den skolgången. Jag ser tillsammans med min personal på de besluten med förvåning. 

Låt oss inte glömma att skolplikten har ett viktigt syfte; att säkerställa barns rätt till utbildning och att upptäcka och kunna agera när barn far illa. Det finns däremot ingen anledning för kommuner att missbruka den makten. Elever som går hos oss far inte illa. De kan inte jämställas med barn som låses in i källare, gifts bort eller säljs som barnsoldater. Frånvarorutiner, skolplikt och ledighetsansökningar kan därmed inte generaliseras. 

I ett demokratiskt, rörligt och modernt Sverige anser jag att rektorer i Sverige bör se att den individuella bedömningen är viktigare än någonsin och att det är barnets bästa som ska stå i fokus i besluten.   

Jenny Fors, rektor på Lilla svenska skolan, Koh Lanta

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolledaren.