Efter utspelet om elevhälsan: ”Skolan är inte en sjukvårdsinrättning”

Text: Emelie Henricson

LÄS ÄVEN: Regeringen vill se vårdgaranti för elevhälsan

Tidigare i veckan gick skolminister Lotta Edholm (L), socialminister Jacob Forssmed (KD) och Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, ut med att man vill inleda en utredning om elevhälsan.

Bland annat ska man titta på huvudmannaskapet för elevhälsan och samverkan med sjukvård och socialtjänst. 

Man vill också se över en form av vårdgaranti för elevhälsan, och mer åtgärdande insatser inom elevhälsan, i stället för dagens främjande och förebyggande arbete.

Bland exemplen på åtgärder finns behandling av sömnsvårigheter, vissa psykiska besvär, stress, smärta och ergonomi.

”Det kan konstateras att nuvarande reglering av elevhälsan har ett alltför ensidigt fokus på att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål på bekostnad av insatser för elevers fysiska och psykiska hälsa i allmänhet”, står det i utredningens direktiv.

”Kräver primärvårdsinsats”

Sveriges Skolledare välkomnar en utredning av elevhälsan – men är samtidigt kritiska mot en förflyttning till behandlande åtgärder. Man menar att ett ändrat uppdrag försvårar för rektorerna att ta sitt ansvar för elevhälsan.

– Elevers fysiska och psykiska hälsa har avsevärt försämrats under åren, så det här är en oerhört viktig fråga. Det är bra att regeringen tar tag i detta och utreder ett förstärkt och bättre stöd för elever, men får elevhälsan ett mer medicinskt orienterat innehåll och ansvar, då måste man också se över ett annat huvudmannaskap än skolan, säger Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledare.

Sveriges Skolledare anser att grunden för elevhälsan ska vara den nuvarande, alltså förebyggande och främjande för att eleven ska klara utbildningens mål.

– Om man förstärker den medicinska elevhälsan och förändrar den till att bli behandlande, då kräver det en primärvårdsinsats. Den behandlande delen måste ligga på en huvudman med medicinsk och klinisk kompetens, säger Matz Nilsson.

I utredningens direktiv hänvisar man till skollagen där en huvudman inom skolan kan överlåta ansvaret för de medicinska insatserna till annan huvudman inom kommun eller region. 

– Går man vidare med detta utredningsförslag, så måste regeringen vara beredd på att vi inte vill behålla ansvaret för den medicinska delen. Däremot ska vi självklart ta ansvar för den pedagogiska delen med speciallärare för att elever ska klara sin skola, säger Matz Nilsson.

”För få speciallärare”

Han reagerar även på att det i utredningens direktiv föreslås att bryta ut den specialpedagogiska delen från elevhälsans verksamhet och ”få en tydligare hemvist i lärarkollektivet istället för i elevhälsan”.

– Jag reagerar på kriterierna att speciallärare och specialpedagoger i fortsättningen ska tillhöra lärarkollektivet i stort. Det kollegiala är självklart viktigt, men en speciallärare ska jobba mot enskilda elever under rektors ledning. Inte gentemot lärarkollektivet, som en specialpedagog kan göra. Min kritik mot regeringen är att vi har för få utbildade speciallärare för att möta det stora behov som finns, säger Matz Nilsson.