Från Skolledaren till ledarsida – och lagförslag

Text: Anna-Klara Aspegren

”Hur prioriterar du i ekonomin?” Så löd frågan som vi ställde till rektorer på Skolledarens sociala medier. Det var många som svarade med uppgivna, ilskna ­– till och med cyniska svar som ”Hur kan ni ens ställa en sådan fråga?” Nästan ingen var beredd att delta med namn och bild. 

Men det var Malin Rimmö, rektor på Hansåkerskolan i jämtländska Stugun, som var snabb att höra av sig och inte rädd för att svara.

Malin Rimmös raka svar

Utan omskrivningar berättade hon om sin situation: ”Jag tillsätter stöd utifrån elevernas behov och drar därmed över budget. Det är ingen som tycker det är bra och jag får sitta på många uppföljningar. Men hittills har inte huvudmannen kunnat säga vad jag ska prioritera bort. Jag har heller inte fått ett skriftligt intyg på att jag får bryta mot skollagen, så då väljer jag att följa den – och arbetsmiljölagen – gällande att vi behöver tillräckligt med personal för att få till en rimlig arbetsbelastning", berättade Malin Rimmö för Skolledaren.

Sveriges Skolledares förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman skrev en anslutande kommentar till Skolledarens enkät i nummer 7-2023 av tidningen Skolledaren att ”När det blir viktigare att inte bryta mot budget än mot lagen är vi fel ute."

Många medier följde efter

Malin Rimmös budskap och ställningstagande i Skolledaren spreds som en löpeld i medierna. Kort efter Skolledarens publicering skrev Svenska Dagbladet och SVT Nyheter Jämtland besökte henne i Stugun. Sedan dess har rektorernas situation uppmärksammats i Vi Lärare, Aftonbladet och en rad andra medier runt om i landet. Malin Rimmö själv kallades upp till kommunhuset för en erinran.

Sakta men säkert vågade fler rektorer höja sina röster till stöd för henne, berättade om sina egna liknande svårigheter och pekade på att detta är ett stort problem som göms i det tysta. Den 1 mars skrev Dagens Nyheter på ledarplats om rektorers olösliga ekvation med utgångspunkt i Malin Rimmös agerande och om vikten att spela med öppna kort.

Kan leda till lexlag

Skolledarens enkät från oktober 2023 har på ett halvt år kommit att påverka samhällsdebatten i frågan om nedskärningarna inom skolan – och det är inte slut än. Sveriges Skolledare driver förslaget om ett rapporteringssystem som de kallar Lex Edico (latin, ungefär Jag säger rent ut, Jag yttrar).

– Vi har tröttnat. Något måste hända nu när huvudmännen inte levererar, säger Matz Nilsson.

Hur har det då gått för Malin Rimmö sedan i höstas?

– Tyvärr har jag ännu inte märkt någon förändring i form av att någon politiker sagt att ”Nu är det dags att vi satsar på skolan och ger de ekonomiska ramar verksamheterna behöver”,  men det kanske är en utopi? skriver hon i ett mejlsvar till Skolledaren. 

– Huvudmannen har inte sagt något särskilt till mig, det var kanske lite dålig stämning på kommunhuset direkt efter den största uppståndelsen men jag vet ju om att jag har rätt i sakfrågan. 

Däremot märker Malin Rimmö en stor förändring i retoriken kring skolans behov.

– Det sprids att det är dags att vi skolledare ska sluta knyta näven i byxfickan och skicka tillbaka ansvaret där det hör hemma. Det är något jag hoppas fortsätter, skolledare kan inte acceptera neddragningar i verksamheten och samtidigt bära hela ansvaret.

"Ansvaret skall upp till politikerna när det är de som beslutar att eleverna ska få sämre förutsättningar och att lärare och rektorer får en odräglig arbetsmiljö."

Hennes rektorskollegor och personalen på Hansåkerskolan har varit och är stöttande, berättar hon och avslutar:

– Jag känner att jag har råg i ryggen inför kommande budgetdialog (2025) som är nu i slutet av mars. Den känns avgörande inför att 2025 kanske blir vändpunkten där fina ord om skolan inte bara blir tomma ord utan verklighet.

LÄS MER

Rektorernas larm blir allt fler

Förbundets råd: Visa tydligt på konsekvenserna

Sveriges Skolledare lanserar Lex Edico