Hoppa till huvudinnehåll

Smarta metoden: Så jobbar de med den utforskande spiralen

Rektor Patrik Sjöberg testar arbetssättet ”Den utforskande spiralen”. Foto: Jeffrey McIntosh

Ledarskap På Nordiska Skolledarkongressen den 19 och 20 mars kan man få en lektion i ”Den utforskande spiralen”. Skolledaren har mött rektor Patrik Sjöberg på Kvickenstorpsskolan
i Farsta som redan provat på det djuplodande arbetssättet.

Publicerad: 2024-03-13 11:10

Text: Lenita Jällhage

Patrik Sjöberg är en av de rektorer i Sverige som tillsammans med sin personal och elever arbetar med arbetssättet ”Den utforskande spiralen” där fokus ligger på att gräva djupare i lärprocesserna i den egna skolvardagen.

– Det här är ingen quickfix som vi håller på med,  om man är ute efter det. Vi räknar med att arbeta med detta under många år, säger han och ler.

Under Nordiska Skolledarkongressen i mitten av mars har Patrik Sjöberg blivit inbjuden att berätta om det utforskande arbetssättet. Även de kanadensiska forskarna Linda Kaser och Judy Halbert vid University of British Columbia kommer till kongressen. De har arbetat fram ramverket i den utforskande spiralen tillsammans med andra forskare. Deras bok ”Leda genom utforskande spiraler” gavs ut i fjol på svenska.

Består av olika faser

Det utforskande och forskningsbaserade arbetssättet ”Den utforskande spiralen” beskrivs som ett förhållningssätt eller ett kompletterande ramverk för det systematiska kvalitetsarbetet på en skola eller förskola snarare än en metod. Det används sedan många år tillbaka i skolorna i kanadensiska British Columbia.

Den utforskande spiralen består av olika faser (se faktaruta) som man arbetar utifrån på skolan: skanna, fokusera, undersöka antaganden, lära, agera och följa upp. 

– Vi är inne i skanningsfasen där vi arbetar utifrån nästan 400 elevintervjuer. All pedagogisk personal på skolan har intervjuat 6–8 elever om vad de lär sig och hur de lär sig. Lärarna – och vi i skolledningen – har också svarat på en enkät vilket lett till dialoger där vi har identifierat ett fokusområde, säger han.

Så fungerar arbetssättet

Den utforskade spiralens sex olika faser:

Skanna: Vad pågår för våra lärande?

Fokusera: Vad kommer att ha störst påverkan?

Undersöka antaganden: Vad beror den här situatio­nen på och hur bidrar vi till den?

Lära: Vad behöver vi lära oss? Hur ska vi lära oss det?

Agera: Vad kan vi göra för att skapa en meningsfull förbättring?

Följa upp: Åstadkommer vi tillräcklig förbättring?

Patrik Sjöberg har den här dagen besök av processtödjaren Richard Hultén från Stockholms stads forsknings- och utvecklingsenhet, Fou. Tillsammans ska de besöka tre olika klasser, göra observationer och ställa frågor till både elever och lärare om vad och hur de lär sig. Klassrumsbesöken ska göras hos lärarna Johanna Sjögren Eklund, som har matematik med eleverna i klass 4A, Amanda Olsson, som har fysik med klass 7A, och Nicolas Mićić, som har engelska med eleverna i 5A.

Johanna Sjögren Eklund klappar i händerna för att få elevernas uppmärksamhet. Hon har skapat fem olika stationer i klassrummet varav två i problemlösning och en vardera i begreppsförståelse, multiplikationsspel och addition/subtraktion. De små arbetsgrupperna om fyra elever cirkulerar mellan arbetsstationerna.

Johanna Sjögren Eklund har valt att stå vid stationen för begreppsförståelse och pratar med eleverna.

– Jag vill få koll på hur de förklarar orden och begreppen och om de tar hjälp av varandra innan de går till mig, säger hon till Richard Hultén som noterar observationerna i ett litet skrivhäfte.

Följer arbetet och stöttar

Patrik Sjöberg och Richard Hultén går runt i de små arbetsgrupperna och frågar hur eleverna lär sig bäst: enskilt, tillsammans i gruppen eller med läraren Johanna Sjögren Eklund. 

Fou-enheten följer kvalitetsarbetet på skolan, ger stöd och utbildningsinsatser och hjälper till att analysera de svar som skolan fått från intervjuer med elever och enkätsvar från skolans lärare. På skolan arbetar åttio anställda varav hälften är lärare.

– Min roll är både att stötta och utmana främst förstelärarna och rektorn. Vi har ingen egen agenda utan lyssnar in och stöttar det som Patrik vill ta reda på utifrån elevernas behov och hur de upplever sin skolsituation, säger Richard Hultén.

Under lunchen sammanfattar de i korthet sina upplevelser av lektionsbesöken utifrån vad de har sett och svaren de har fått på sina frågor till eleverna och lärarna. De ska diskutera intrycken och svaren mer djuplodande vid ett senare tillfälle.

– Lärarna hade väldigt olika lektioner men alla var bra. Det var tydligt för eleverna vad de skulle lära sig och eleverna var engagerade i det de skulle lära sig, säger Richard Hultén.

De konstaterar att det varit lugnt och tryggt i klassrummen. Lärarna har varit lyhörda på lektionen kring vad som pågick hos eleverna.

– Lektionerna var väldigt genomarbetade och det var tydligt att eleverna kände tillit till lärarna, säger Patrik Sjöberg.

”Fokus på det som sker varje dag” 

På vägen tillbaka till arbetsrummet säger Patrik Sjöberg att det kan vara tufft som rektor att försöka uppnå högre kvalitet och bättre likvärdighet med mer djup­lodande metoder när oron över Pisa­resultaten ligger som en våt filt över Sveriges skolor. 

Han säger att det finns en risk att politiker tror att ”enkla” förslag som katederundervisning och mobilfria skolor ska göra susen. Samtidigt som politiker och andra beslutsfattare vill se snabba resultat och väljer att fokusera på betyg och nationella prov. Då behöver man ha modet som rektor att lyfta blicken och undersöka hur det faktiskt förhåller sig på just den egna skolan, konstaterar han. Och hur det kan skilja sig åt från en klass till en annan.

– För om kvalitet bara stannar vid att nå politiskt uppsatta mål så skulle det vi gör i skolan bli väldigt ytligt. De målen handlar oftast väldigt lite om vad som faktiskt inträffar varje dag i kapillärerna i verksamheten, säger han.

Samtidigt tycker han att det är självklart att politiker efterfrågar siffror och resultat. Det ena utesluter inte det andra, menar han. Och han känner själv att han får tillit från sina chefer.

– Jag är stolt över bra betygsresultat men mitt fokus måste vara på det som sker varje dag på skolan. Jag behöver vara välinformerad om jag ska kunna förändra något på djupet och inte bygga vårt kvalitetsarbete på mitt eller andras antaganden. I vårt utforskande måste vi vara beredda på att få svar som vi kanske inte önskar. Jag och mina kollegor måste kanske lära nytt utifrån vad som behövs på vår skola och inte bara hoppa på en färdig modell, säger Patrik Sjöberg.

Ställer frågor till elever

I den utforskande spiralen lyssnar de vuxna på skolan eller förskolan till vad eleverna/barnen berättar om sitt lärande och utgår från det i sitt utvecklingsarbete som lärare och skolledare.

– Vi är alla lärande på en skola oavsett om vi är elever, lärare eller skolledare. Men vi behöver alltid ha eleven i fokus när vi ställer frågor, säger Patrik Sjöberg.

Exempel på återkommande frågor som ställs till eleverna är: Vad lär du dig just nu och varför är det viktigt? Hur går det för dig med ditt lärande? Med vad och hur tänker du fortsätta? En viktig fråga som återkommande ställs till lärarna är: Hur vet du att det sker lärande i ditt klassrum varje lektion?

– Jag har full tillit till mina superbra lärare men det betyder inte att vi inte kan gräva ännu djupare och utmana våra antaganden, säger Patrik Sjöberg.

Förstelärarna är de som först arbetat med att analysera resultatet med stöd i analysen av Fou-enhetens personal och sedan förs det ut i lärargrupperna. Skolans sju förste­lärare läser nu även boken ”Leda genom utforskande spiraler” och diskuterar ett kapitel i veckan när de träffas.

På Kvickentorpsskolan talas det mellan 30 och 40 språk bland eleverna även om flertalet är födda i Sverige. Utifrån elevernas svar har man tagit fram några områden att arbeta med och mest angeläget just nu är att arbeta utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Skolan har bland annat beslutat att sätta upp språkliga mål i alla ämnen för att ta sig från vardagsspråk till skolspråk.

Undersöker förtroendet för vuxna

En av de viktiga frågor som ställs till alla elever i det utforskande arbetssättet är: Kan du nämna två vuxna på skolan som tror att det kommer att gå bra för dig i livet?

Patrik Sjöberg säger att frågan kan tyckas basal men han menar att den är genial i sin enkelhet. Genom svaret synliggörs de elever som inte känner tryggheten av två vuxna på skolan som de har förtroende för.

– En elev kan vara på en fantastisk lektion men om det inte finns en tillåtande lärmiljö eller vuxna som tror på eleven så blir det svårt att lära. Det relationella behöver finnas där som en grund, säger Patrik Sjöberg.

De elever som svarat nej på frågan behöver känna att det sker en förändring direkt. Det kan ske genom att vuxna systematiskt i ett arbetslag eller andra konstellationer inleder vardagligt småprat i korridoren, på skolgården eller i matsalen med eleven. Samtalen bör inledningsvis vara minst ett par minuter varje dag under exempelvis tio dagar.

Sammanfattar veckan

Patrik Sjöberg avslutar dagen med ett möte med skolans sju förstelärare. De träffas varje fredag. Då diskuterar de bland annat boken ”Leda genom utforskande spiraler”. De delar också sina erfarenheter av vad som inträffat i klassrummen under veckan som gått. Det är högt i tak i resonemangen och det märks att förstelärarna trivs med att dela sina kollegiala erfarenheter.

– Många delar kan vi inte av det här ännu. Vi jobbar med att lära oss både genom det vi läser och av varandras reflektioner, säger Annette Ljungberg Wideman, speciallärare och förstelärare.

Sabine Hanser, förstelärare i åk 2, känner ett driv i att förhållningssättet utmanar deras tankegångar.

– Samtidigt är det viktigt att inte skynda för snabbt utan reflektera över undervisningen och ställa sig frågorna ”vad vet vi – och varför vet vi det?”

Patrik Sjöberg säger att det finns en stor styrka i att lära tillsammans. Han säger att ”Den utforskande spiralen” kan låta luddigt och flummig till en början för den som inte är insatt. Men ju mer man kommer in i tänkesättet, desto mer konkret och handfast blir det, anser han. Det är en trygghet att veta att man agerar utifrån kunskap om sin verksamhet och inte antaganden.

– Självklart kommer det finnas vissa som inte gillar att jobba så här medan det blir en del av blodomloppet för andra. I den bästa av världar genomsyrar detta hela skolans kvalitetssystem den dag jag slutar här som rektor, säger Patrik Sjöberg.

Patrik Sjöberg

Ålder: 55 år.

Yrke: Jobbar som rektor på Kvickenstorpsskolan F–åk 9 i södra Stockholm. Har tidigare arbetat som rektor, biträdande rektor och tf rektor.

Intressen: Musik och kultur. Skriver gärna och gillar att laga mat. Därför tycker jag om rektorsjobbet: Det finns ett stort friutrymme i ledarskapet som rektor och det uppskattar jag. Det är också fantastiskt att vara bland en massa lärande människor i alla åldrar.

Fler nyheter

Krönika: Jensen Education plockar russinen ur kakan

Krönikor KRÖNIKA. Det är fritt fram för friskolor att göra reklam för sina skolor, vilket i sig inte är något konstigt. Problemet är att det är tillåtet att använda marknadsföring för att sortera ut och locka till sig elever som är billiga att undervisa. Läs Linnea Lindquists krönika.

8 MARS: ”Det är dags att stoppa skolledarnas gratisarbete”

Skolledaren debatt Ny statistik visar att kvinnliga skolledare tjänar mindre än sina manliga kollegor, har större medarbetargrupper och i högre grad arbetar övertid. Det är dags att regeringen och huvudmännen garanterar skolledare förutsättningar att göra ett bra jobb. Därför kräver Sveriges Skolledare en nationell riktlinje som begränsar antalet medarbetare per skolledare och att huvudmännen säkerställer att skolledares gratisarbete stoppas.

Krönika: "Vi behöver tro, hopp och en massa vilja"

Skolpolitik KRÖNIKA. "Det som våra politiker förr var så duktiga på var inte främst att ta beslut, eller ens genomföra sin politik, utan det var att odla framtidsdrömmar. Jag saknar dessa politiker." Läs Henrik Frölings krönika om att det är dags att våga vilja för att förändra i rätt riktning.

Hämtar fler