Pisa: Det krävs för att Sveriges ska vända resultaten

Text: Emelie Henricson

När den senaste Pisaundersökningen presenterades förra året hade Sverige tappat i resultat, tillbaka till 2012 års bottenrekord.

Under Nordiska Skolledarkongressens sista dag möttes Andreas Schleicher, OECD:s utbildningschef, skolminister Lotta Edholm (L) och Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledare för samtal om resultaten.

Från scenen lyftes flera faktorer fram som spelat in i den negativa utvecklingen; 

• statusen för lärar- och skolledaryrket.
• den sjunkande läsförståelsen.
• relationsbyggandet mellan elever och lärare, där Sverige tappar.
• utbildningssystemet som sådant.

–  Det som ofta oroar mig är att lärandet har blivit ganska ytligt i svenska skolor. När man ser till läroplanen behöver den sträva efter att vara mycket mer krävande. Ni underskattar vad 15-åringar kan och vill göra, säger Andreas Schleicher från scenen, och fortsätter:

– Ett mer rigoröst och sammanhängande system behövs. Sverige gör det alltför enkelt för elever att bara passera genom systemet utan att någonsin försöka göra sitt bästa.

Hög rektorsomsättning

Samtalsledaren Matz Nilsson lyfte fram frågan om den höga rektorsomsättningen i Sverige, en av de högsta inom OECD. Andreas Schleicher säger att en viss rörlighet bland skolledare kan vara bra, men att Sverige är bortom det.

– Som regering kan man arbeta emot det här, man kan göra det mer attraktivt för rektorer att stanna på arbetsplatser där det är tuffare att arbeta. Lön kan vara en del av ekvationen, men den viktigaste punkten är socialt stöd. Man behöver ge rektorn medlen och verktygen för att faktiskt kunna ta itu med problemen, säger han.

På frågan om vad regeringen kan göra, svarar Lotta Edholm:

– Vi behöver någon slags kulturförändring, vi politiker behöver stå bakom rektorerna. Men det är också en fråga om vem som vill bli lärare. Vi behöver övertyga fler unga människor om att bli lärare och fler lärare att bli rektorer. Men för att göra det måste vi visa att skolsystemet är ett ställe där det är trevligt att vara.

För Skolledaren ger Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledares ordförande, sin bild av samtalet.

De lyfter fram det professionella utrymmet för skolledare och lärare, statusen för professionen, kundperspektivet på skolan från föräldrarnas håll och den sjunkande läsförståelsen.

– Vi måste tillbaka till att professionen får ett större ansvar. Att lärarna kan bygga relationer i klassrummet, det har en enorm betydelse för elevernas resultat. Att skolledarna får en stabilitet och kan organisera skolan på ett sådant sätt att vi bygger upp relationer och kunskaper, säger Matz Nilsson.

”Föräldrar står inte bakom skolledare”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman tar upp relationsbyggandet mellan lärare och elever och lärarnas ledarskap – och vikten av att skolledare inte har för stora områden.

– Det kopplar också till skolledarskapet, så att vi kan skapa relationer med lärarna, hålla de utvecklande samtalen, lära känna elever och föräldrar. Nu har föräldrar så lätt att tänka ”mitt barn kommer lära sig bättre där borta”, säger hon.

Matz Nilsson anser att en av de viktigaste markeringarna från Andreas Schleicher var att svenska föräldrar beter mig som kunder. 

– De står inte bakom sitt barns utveckling och lärande på samma sätt. De står inte bakom lärare och skolledare, och tar ansvaret för den kollektiva institutionen, säger han. 

När området läsförståelse togs upp under samtalet, togs regeringens utredning ”Från skärm till pärm” upp och Lotta Edholm tog upp att de ”kastat Skolverkets tidigare digitaliseringsstrategi i papperskorgen”. Den vägen tror inte Matz Nilsson på.

– Läsinlärning och läsförståelse har gått tillbaka i en tid av fake news. Vi har en opinionspåverkan och en polarisering som vi måste ta på allvar. Men vi får aldrig ställa det mot digitaliseringen. Vi behöver både jobba med läsinlärningen, men också med digitaliseringen som ett verktyg, säger han.

Ann-Charlotte Gavelin-Rydman lyfter fram rektorsomsättningen.

– Där var Andreas Schleicher väldigt tydlig. Sen tycker inte jag att Lotta Edholm svarade på frågan kring vad man kan göra åt omsättningen på skolledare, även fast vi vet att forskningen visar väldigt tydligt på ledarskapets betydelse och på ett hållbart ledarskap, säger hon.

Hon säger vidare att ett problem är att skolledare idag inte har möjlighet att vara delaktiga i verksamheten i den utsträckningen det behövs.

– Man behöver skala bort det som inte tillhör det organisatoriska eller pedagogiska ledarskapet, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Slutligen menar de på att det är just professionen som måste stärkas, för att kunna vända resultaten.

– Alla de reformer vi har gjort har inte lett till ett bättre resultat. Vi måste prova en annan väg och det är att stärka tilliten till profession lärare och profession rektor. Att de tillsammans måste få en större frihet. Det går inte med de nationella reformerna och detaljregleringen vi har idag, säger Matz Nilsson.

Edholm: ”Så kan politiken stötta”

Efter samtalet på scenen utvecklar Lotta Edholm för Skolledaren vad hon anser är viktigt att göra för att stötta rektorer i sitt arbeta för att förbättra elevernas reslutat. 

– Det viktigaste är att ännu tydligare i skollagen understryka både skolledarens ansvar men också de befogenheter som kommer med det. Det är rektorn som ska bestämma över skolan, och det är lärarna som bestämmer i sina klassrum, säger Lotta Edholm.

Hon återkommer till frågan om föräldrarna.

– Det är ett stort problem att föräldraansvar har reducerats till att ställa krav på andra, det vill säga skolan. Jag tror vi måste prata mer om föräldraansvar i Sverige än vad vi har gjort hittills.

Lotta Edholm säger vidare att hon tror att professionsprogrammet för rektorer kommer spela en stor roll för att rektorer ska kunna utvecklas i sitt yrke, och motverka den höga omsättningen.  

–  Men sedan handlar det väldigt mycket om stöd från politiken. De flesta skolledare har ju en politiskt tillsatt nämnd bakom sig. Det är viktigt att de står bakom sina rektorer och har en dialog med rektorerna, säger Lotta Edholm.