Regeringen lägger halv miljard på skolan: ”Otillräckligt”

Johan Pehrson (L), arbetsmarknadsminister och Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledare. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet/Oskar Omne
Sveriges Skolledare
Regeringen tillför en extra halv miljard kronor till skolan i vårändringsbudgeten 2024.
– Varje krona är välkommen men det är alldeles otillräckligt. Förskolor och skolor har aldrig haft en så tuff tid som nu, säger Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledare.
Publicerad: 2024-04-10 12:55
Text: Håkan Söderberg
När satsningen presenterades den 6 april påpekade arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) att de förstått att skolan har stora behov av lättnad. Samtidigt poängterade han kommunernas eget ansvar.
– De vill säkert ha fler resurser, men man ska komma ihåg att kommuner har ansvar för den svenska skolan. Staten medfinansierar en liten del och nu skjuter vi till ytterligare resurser, 500 miljoner för 2024, och det borde vara ett välkommet stöd, sade arbetsmarknadsminister Johan Pehrson till TV4 Nyheterna.
Matz Nilsson konstaterar att varje krona är välkommen men att det behövs betydligt större grepp och större resurser än så. Sveriges Skolledare har länge krävt att staten ska ta över finansieringen av skolväsendet.
– Den som formulerar uppdraget att alla elever ska nå målen för utbildningen måste ta ansvaret för finansieringen, säger han.
”Mycket allvarlig situation”
Men redan nu menar han att regeringen borde utreda en Lex Edico, ett rapporteringssystem som Sveriges Skolledare föreslagit tidigare i år. Lex Edico innebär att den som bedriver verksamheter inom skollagen blir skyldig att anmäla allvarliga missförhållanden – som att elever riskerar att inte klara målen. Syftet är att komma till rätta med brister i den egna verksamheten och förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen.
Förslaget skulle ge skolledare möjlighet att anmäla bantade skolbudgetar, som riskerar att få allvarliga konsekvenser för eleverna. Då måste huvudmannen säkerställa att det finns tillräckliga resurser för att missförhållandena inte återupprepas, så att rektor kan säkerställa att skollagens krav upprätthålls.
– Det handlar i grunden om barns och elevers rätt till en likvärdig och rättssäker skola. I dag ser många huvudmän skollagens krav som en önskelista och misslyckande får i princip inga konsekvenser, säger Matz Nilsson.
Han pekar att skolledare nu kanske genomlever den tuffaste tiden någonsin. Besparingskraven är omfattande samtidigt som den demografiska utvecklingen visar att eleverna blir allt färre. Det ger ökad konkurrens som gör att de offentliga medlem går till krig om elever och tomma platser.
– Det är en mycket allvarlig situation. En extra halv miljard räcker inte på långa vägar, konstaterar Matz Nilsson.