Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen lägger halv miljard på skolan: ”Otillräckligt”

Johan Pehrson (L), arbetsmarknadsminister och Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledare. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet/Oskar Omne

Sveriges Skolledare Regeringen tillför en extra halv miljard kronor till skolan i vårändringsbudgeten 2024.
– Varje krona är välkommen men det är alldeles otillräckligt. Förskolor och skolor har aldrig haft en så tuff tid som nu, säger Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledare.

Publicerad: 2024-04-10 12:55

Text: Håkan Söderberg

När satsningen presenterades den 6 april påpekade arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) att de förstått att skolan har stora behov av lättnad. Samtidigt poängterade han kommunernas eget ansvar.

– De vill säkert ha fler resurser, men man ska komma ihåg att kommuner har ansvar för den svenska skolan. Staten medfinansierar en liten del och nu skjuter vi till ytterligare resurser, 500 miljoner för 2024, och det borde vara ett välkommet stöd, sade arbetsmarknadsminister Johan Pehrson till TV4 Nyheterna.

Matz Nilsson konstaterar att varje krona är välkommen men att det behövs betydligt större grepp och större resurser än så. Sveriges Skolledare har länge krävt att staten ska ta över finansieringen av skolväsendet.

– Den som formulerar uppdraget att alla elever ska nå målen för utbildningen måste ta ansvaret för finansieringen, säger han.

”Mycket allvarlig situation”

Men redan nu menar han att regeringen borde utreda en Lex Edico, ett rapporteringssystem som Sveriges Skolledare föreslagit tidigare i år. Lex Edico innebär att den som bedriver verksamheter inom skollagen blir skyldig att anmäla allvarliga missförhållanden – som att elever riskerar att inte klara målen. Syftet är att komma till rätta med brister i den egna verksamheten och förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen.

Förslaget skulle ge skolledare möjlighet att anmäla bantade skolbudgetar, som riskerar att få allvarliga konsekvenser för eleverna. Då måste huvudmannen säkerställa att det finns tillräckliga resurser för att missförhållandena inte återupprepas, så att rektor kan säkerställa att skollagens krav upprätthålls.

– Det handlar i grunden om barns och elevers rätt till en likvärdig och rättssäker skola. I dag ser många huvudmän skollagens krav som en önskelista och misslyckande får i princip inga konsekvenser, säger Matz Nilsson.

Han pekar att skolledare nu kanske genomlever den tuffaste tiden någonsin. Besparingskraven är omfattande samtidigt som den demografiska utvecklingen visar att eleverna blir allt färre. Det ger ökad konkurrens som gör att de offentliga medlem går till krig om elever och tomma platser.

– Det är en mycket allvarlig situation. En extra halv miljard räcker inte på långa vägar, konstaterar Matz Nilsson.

Fler nyheter

Forskare: Det här behöver skolledare i besparingstider

Arbetsmiljö Besparingskraven haglar från kommuner och regioner. I första linjen står skolledarna som utöver sitt vanliga jobb ska verkställa beslut som ofta innebär nedskärningar. Men finns det hjälp att få? Ja, säger forskarna Lisa Björk och Linda Corin som här ger tio tips i besparingstider. Men det krävs en bra dialog genom hela organisationen, menar de.

Satsning på rektorernas arbetsmiljö i nytt avtal

Sveriges Skolledare Bättre arbetsmiljö, bättre löneprocesser, nya insatser för kompetensutveckling. Det är innebörden av det nya avtalet mellan AkademikerAlliansen, där Sveriges Skolledare ingår, och Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sobona. – Avtalet ger bättre förutsättningar för skolledare att utöva sitt ledarskap, säger Jerker Ambjörn, biträdande förhandlingschef på Sveriges Skolledare.

Krönika: Vi måste slå hål på myten om små klasser

Krönika Krönika. ”Det är dags att slå hål på myten om de små klasserna. Små klasser är inte alltid bra för vare sig elever eller lärare – för varje elev som slutar minskar skolpengen och därmed resurserna. Trots det väljer kommuner att behålla skolor som inte bär sig ekonomiskt."

Här väckte forskningsprojektet läslusten på skolan

Forskning Ett flerårigt forsknings- och utvecklingsprojekt går mot sitt slut på Böle skola i Timrå kommun. Projektets mål är att öka både läslusten och läsförståelsen bland eleverna men också att utveckla och pröva arbetssätt, verktyg och strategier.

Hämtar fler