Här ordnas lovskola för de yngsta eleverna

Text: Lenita Jällhage

LÄS ÄVEN: ”Inget gör ett barn så stolt som att ha knäckt läskoden”

I alla lektionssalar utom en gapar skol­bänkarna tomma på Byttorpsskolan i Borås. Det är påsklov och de flesta av låg- och mellanstadieskolans 310 elever är lediga. Det är även skolans rektor Jozefina Persson, men biträdande rektorn Lena Nilsson finns på plats för att ta emot lovskolans elever och lärare.

– Vi hade nästan 40 elever på sport­lovets lovskola, men i går, när jag var uppe i klassrummet var det bara fyra elever, tre fjärdeklassare och en femma, som hade kommit. Vi tror att det beror på att det är Ramadan. Nästa vecka bryts fastan och många av våra elever kommer då att fira Eid och en del elever har begärt ledig för att hälsa på släktingar, säger Lena Nilsson.

Biträdande rektor Lena Nilsson. Foto: Jeffrey McIntosh

Hade låg måluppfyllelse

Rektorn Jozefina Persson var tidigt ute med lovskola för yngre barn. Redan från höstterminen 2016 erbjöd hon lovskola från årskurs 1 och uppåt. Då var hon ny rektor på Byttorpsskolan och måluppfyllelsen var extremt låg, endast 33 procent av eleverna klarade målen. Därför startade hon lovskolan under läslovet och utökade sedan till sportlov och påsklov med tre timmar per dag.

Måluppfyllelsen har ökat sedan dess och det har också deltagandet gjort i lovskolan. Mest populär är lovskolan under läslovet. I fjol deltog 72 elever, nästan en fjärdedel av skolans elever under läslovet.

En annan rektor som förespråkat tidig lovskola på de korta loven för yngre elever är biträdande rektor Linnea Lindquist på Hammarkullsskolan i Göteborg. 

Hon har tidigare sagt att det är viktigt att börja i tid med lovskola innan eleverna kommit efter för mycket och att det är lättare att motivera eleverna att gå på lovskola när de är yngre.

Det håller Lena Nilsson med om.

Erbjuder lovskola från årskurs 3

Regeringen vill att fler huvudmän för skolor ska ordna lovskola för yngre barn för att öka möjligheterna att fler elever ska lyckas i skolan. Därför kan huvudmän sedan den 15 mars 2023 söka statsbidrag för frivilligt anordnad lovskola för elever i alla årskurser i grundskolan (se faktaruta).

Lena Nilsson berättar att man i år valt att erbjuda lovskola till samtliga elever som vill i årskurs 3 till 5. De erbjuds stöd i svenska, matematik och engelska. Elever i sexan erbjuds under påsklovet extra simundervisning för att bli godkända i idrott och hälsa.

Förutom lovskola erbjuder man även andra stöd utöver den ordinarie undervisningen för eleverna under terminerna. Man har läxhjälp efter skolan alla skoldagar utom fredagar. Det finns läsprojekt där utomstående kommer och läser för eleverna. Skolan har också samarbeten med det kommunala biblioteket som ligger precis intill skolan.

– Eftersom vi arbetar så frekvent med läsning på skolan är det svårt att veta om det är lovskolan eller något annat av våra stöd som har haft mest effekt på elevernas måluppfyllelse. Men jag upplever att våra lärare uppskattar lovskolan så ibland får man helt enkelt gå på sin magkänsla när det känns bra även om allt kanske inte kan mätas, säger hon.

Behöriga lärare i lovskolan

Lena Nilsson går upp för trapporna till klassrummet på ovanvåningen där eleverna ska ha lovskola. Läraren Halima Ibrahim, som är utbildad F–3-lärare på skolan, är redan på plats tillsammans med Nadin El-Machharawi som också är F–3-lärare och har ett långtidsvikariat på skolan. De arbetade tillsammans även under lovskolan på sportlovet då det var betydligt fler elever på plats.

– Det är lyxigt för eleverna när de är så få att de kan få så mycket hjälp av lärarna som de behöver. Om det skulle behövas så har jag även en förskollärare från fritids som kan rycka in, säger Lena Nilsson.

På Byttorpsskolan har det inte varit något problem att få behöriga lärare som vill arbeta under lovskolorna.

I dag, på andra dagen av lovskolan, har fem elever kommit av de tio som anmält sig. Eleverna sprider ut sig i klassrummet.

Halima Ibrahim, lärare och eleven Amiira under lovskolan. Foto: Jeffrey McIntosh

Läraren Halima Ibrahim säger att hon känner sig peppad på att ha lovskola med eleverna.

– Det finns elever som fastar från åk 4 och då är en del uppe sent. Jag tror att det är därför som färre elever har kommit. Det känns ändå så bra att kunna komma hit och hjälpa eleverna, säger hon.

”Eleverna var nyfikna på lovskolan”

Hösten 2023 slogs Särlaskolans låg- och mellanstadium ihop med Byttorpsskolan. Båda skolorna hade nästan uteslutande elever med annat modersmål än svenska. Särlaskolan låg närmre bostadsområdet Norrby, som finns på polisens lista över Sveriges särskilt utsatta områden. Där har vårdnadshavarna lägst inkomst och utbildning bland befolkningen i Borås.

– När jag jobbade på Särlaskolan hade vi inte lovskola för de yngre eleverna. Många elever därifrån var väldigt nyfikna på lovskolan när de kom hit, men det kanske har svalnat något nu. De elever som kommer på lovskolan är verkligen de som behöver den, så det är en jättebra möjlighet, säger Halima Ibrahim.

Lena Nilsson var biträdande rektor på Särlaskolan, där hon började 2021, innan hon kom till Byttorpsskolan i höstas. Hon hade tidigare varit lärare under 25 år på Svedjeskolan som ligger i ett medelklassområde.

– De största språkgrupperna på Byttorpsskolan är arabiska och somaliska men sedan har vi en mängd andra mindre språk, minst ett 20-tal. Vi har en del elever som inte haft någon, eller väldigt kort, skolbakgrund innan de kom till Sverige vilket gör att de behöver extra undervisningstid, säger Lena Nilsson.

Rektor Jozefina Persson. Foto: Privat/Jeffrey McIntosh

”Jag blir bättre när jag får hjälp”

Solen gassar in genom fönstren där två pojkar i femman sitter och förbereder en skrivövning i svenska med hjälp av frågeställningar i läroboken.

Eleven Amiira, från klass 3A, har satt sig mitt i klassrummet. Hon är först lite blyg men pratar efter en kort stund glatt med lärarna. Hon arbetar med addition i matematikboken.

Teodora Nikolic, som i vanliga fall går i klass 4B, berättar att hennes lärare Katrin Persson har förberett allt som Teodora ska göra på lovskolan. Nu sitter hon och räknar multiplikation.

– Jag var här i går också. Matte är lite svårt men roligt när man förstår och jag blir bättre när jag lär mig och får hjälp. Jag var här på sportlovet också på lovskolan. Mamma och pappa jobbar. När jag kommer hem efter lunchen ska jag sova, säger hon.

Gott samarbete med föräldrar

Biar Law, som är idrottslärare i åk F–6 på skolan, kommer in i klassrummet strax innan eleverna går ut på rast. Han kommer direkt från badhuset där han skulle haft ett tiotal elever från sjätte klass i simning. Han är lite frustrerad.

– I dag kom inga elever. Jag antar att det beror på Ramadan, säger han.

Men han vet också att det finns elever som tycker att det är pinsamt att simma för att de inte kan och det finns en del kroppshets bland eleverna i den åldern. Vissa elever är även rädda för vatten av olika skäl. En del kan till och med ha sett människor drunkna under sin flykt till Sverige, berättar han.

Under rasten uppstår en mindre konflikt om en boll mellan två elever som Biar Law hjälper till att reda ut så eleverna kan gå tillbaka till klassrummet utan att vara sura på varandra.

När eleven Amiira kommer tillbaka in i klassrummet hugger hon direkt tag i Biar Law och passar på att fråga honom om ett mattetal.

Biar Law tycker att skolans personal har ett gott samarbete med elevernas föräldrar och att tacksamheten är enorm från föräldrarna för allt skolan gör för deras barn. Men ibland kan det vara svårt att nå fram med information om exempelvis lovskola och andra aktiviteter eftersom alla föräldrar inte alltid förstår vad som står i exempelvis veckobreven från skolan.

”Tjänar på att skapa relationer”

När lovskolan är slut för dagen går eleverna direkt till matsalen och äter lunch och sedan är lovskoledagen slut. Lena Nilsson tror att även lunchen bidrar till att elever vill komma till lovskolan.

Lena Nilsson trivs bland eleverna. Hon är ofta ute på raster med eleverna och vikarierar i klasserna när det behövs.

– Jag kan nog namnet på 85 procent av eleverna. Jag tror man tjänar mycket på att skapa relationer i längden och slippa ropa på en elev i korridoren: ”Hej du i gröna jackan” när jag vill prata med dem. De brukar säga ”Hej, rektor Lena” eller ”fröken rektor” till mig, säger hon.