Efter kongressen: Så ska skolledarnas frågor ta plats i politiken

Text: Emelie Henricson

På Sveriges Skolledares kansli har man ett stort arbete framåt efter den första kongressen sedan sammangåendet mellan Sveriges skolledarförbund och Lärarförbundet skolledare, och den nyvalda förbundsstyrelsen, med ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman i spetsen, ska sätta i gång med sitt arbete.

De antagna propositionerna och politiska programmen ska förbundet nu omsätta i aktiviteter. I fokus står den nya professionspolitiken och yrkesetiken.

Och enligt Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef för Sveriges Skolledare, upplever de en viss medvind i politiken för skolledarnas frågor – även om det finns mycket kvar att göra.

”Bekräftelse på kampen”

Samma dag som kongressen inleddes, och även gästades av skolminister Lotta Edholm (L), kom nyheten att regeringen utreder skolledares förutsättningar. Utredare blir Maria Hahne, ledamot i Sveriges Skolledares förbundsstyrelse.

– Det känns som en bekräftelse och ett erkännande på att den sittande regeringen ändå ser vår kamp, säger Lena Linnerborg.

I utredningen ringas flera av de frågor som Sveriges Skolledare prioriterat in – bland annat den höga rektorsomsättningen.

– Rektorer klarar mycket, och är inga gnällspikar, men att man byter jobb för att uppdraget är för svårt på många håll visar på att förutsättningarna inte finns. Nu syns det att det finns gränser för vad en rektor ska förväntas klara av.

Vad är din bedömning av genomslaget för skolledarnas frågor?

– Jag tycker att vi mer och mer möts av en stor förståelse för skolledarens komplexa roll. Mer än på länge, även om det ännu inte finns så många förslag på hur man ska förändra. Tidigare fanns kanske mer en uppfattning att det var lärare som hade det svåraste uppdraget, och att rektor låg steget bakom och mest administrerade, säger Lena Linnerborg.

Hur ska ni säkerställa att skolledarnas frågor syns i debatten och får gehör, oavsett regering?

– Det är viktigt att vi inte bara jobbar med att fylla ett hål i taget, utan även förankrar frågorna med oppositionspartierna så att man vet var de står. Framför allt de partier som är stora i oppositionen och som får avgörande inflytande vid ett regeringsskifte. Vi ska ha ett brett påverkansarbete.

Stora rektorsområden

Två frågor som Sveriges Skolledare vill få ett större genomslag i är en statlig lönesatsning på skolledare och lagförslaget Lex Edico.

– Staten slår ofta ifrån sig alla krav på en förändrad lönestruktur och en vettig incitamentsstruktur, där ansvaret ska löna sig. Att få till ett statsbidrag för rektorslöner har inte känts som att man uppfattar som en bra idé på statsnivå. Men vi ger inte upp för den sakens skull, säger Lena Linnerborg.

Ytterligare en fråga är rektorsområdena. Många rektorer ansvarar idag över flera enheter, ofta inom stora geografiska områden. Det trots att det går emot hur skollagen är formulerad – att rektor är en närvarande ledare med djupa rötter i verksamheten.

– Lagstiftaren börjar mer och mer se att det blir svårt att hävda att det ska vara så här. Hur ska man vara säker på att det statliga systemet, med till exempel Skolinspektionen, ska fungera när det finns en annan ledarstruktur än vad tanken med lagen var?

Skolpengsnorm och huvudmannaskap

Utredningar om trygghet och studiero är områden som Lena Linnerborg ser att Sveriges Skolledare kan påverka.

Hon lyfter också fram frågan om statligt huvudmannaskap, en nationell skolpengsnorm och finansiering – där många partier nu är överens om att något behöver ske. Hon menar också att tydliggörandet av gränser i uppdraget blir en viktig fråga för Maria Hahnes utredning.

– Från statens håll behöver man titta på läroplanen och se om vi kan välja bort något. Kommer vi fram på den vägen skulle det märkas för våra medlemmar, att man tydliggör och begränsar uppdraget, säger Lena Linnerborg.

Vad kan medlemmarna förvänta sig av er kommande fyra åren?

– Vi hoppas, i den bästa världar, att våra förslag får genomslag. I flera av de utredningar som den nuvarande skolministern har tillsatt finns möjligheter som kan leda till att många av våra mål nås.

”Styrka att vi når brett”

Det som sker nu är att lägga upp en plan för opinionspåverkan och insatser utifrån verksamhetsmålen, och de antagna programmen. Kansliet och förbundsstyrelsen ska besluta när vilka frågor lyfts fram, och i vilka sammanhang ­­– och vilka man kan söka samarbeten med. Förbundet ingår sedan sammangåendet i paraplyorganisationen Saco, som samlar i stort sett alla förbund inom utbildning.

– Än så länge är det uttalat att vi ska samarbeta med Sveriges Lärare – och vi blir så mycket starkare när vi hittar vägar tillsammans med dem, säger Lena Linnerborg.

Sveriges Skolledare samlar idag över 17 000 skolledare och ledorden för kongressen och för förbundet framåt är ”Den samlade rösten”.

– Det känns som att vi kommer kunna bli starka och vassa nu, när vi enats, och driva frågorna starkt. Vi har många lokalföreningar, vi är representerade nästan hos alla arbetsgivare och har även riksföreningar hos olika fristående koncerner. Det är en jättestyrka att vi når så brett, säger Lena Linnerborg.