Efter skolledarnas krav: Rektorers förutsättningar ska utredas

Text: Emelie Henricson, Lenita Jällhage

LÄS ÄVEN: Fackets krav: Skolledarnas dokumentationsbörda måste utredas

LÄS ÄVEN: Här pågår striden om storrektorerna

LÄS ÄVEN: Kravet till regeringen: Satsa på skolledarnas löner

På torsdagens regeringssammanträde togs beslutet att tillsätta en utredning för att skapa bättre förutsättningar för rektorer.

Syftet är att stärka det pedagogiska ledarskapet och minska den höga omsättningen av rektorer. Utredaren ska titta på flera punkter, däribland: 

• Rektorsområdenas storlek.
• Minskad omsättning på rektorer.
• Administrationsbördan.
• Vilka behörighetskrav som ska ställas på den som blir rektor.
• Hur man kan få skickliga rektorer att söka sig till och stanna kvar på förskolor och skolor med stora utmaningar.

Förslagen presenteras samma dag som Sveriges Skolledares första kongress som ett enat förbund inleds.

– Vi ser väldigt positivt på förslaget, som går i precis den riktning som vi försökt påverka politiken i. Det ger ett signalvärde att man släpper det samma dag som Sveriges Skolledare har sin första kongress, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

”Kräver att man tittar på omsättningen”

Hon lyfter fram att flera av de frågor som förbundet länge drivit hörsammas ­– en viktig del är den höga rektorsomsättningen, där även Skolverket gått ut med en rapport som visar på hur den påverkar skolorna.

– Vi kräver att man också tittar på orsaken till att omsättningen är hög. Vi vet att ett hållbart, varaktigt och verksamhetsnära ledarskap har stor påverkan på barn och elevers utveckling, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman. 

Sveriges Skolledare vill se nationella riktlinjer för antal medarbetare, tillgänglig elevhälsa, struktur och organisation kring vad som är rimligt för rektors arbetsmiljöansvar. 

– Omsättningen på rektorer och på lärare på samma enheter hänger ihop, det är inte bra för utbildnings-Sverige, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Skolminister Lotta Edholm (L) säger till Skolledaren.se att det vore "jättedåligt, på ren svenska” om inte rektorsomsättningen minskar. 

– Rektor är helt avgörande för skolan. Det finns till och med forskning som visar det. En skola är ju aldrig rektorslös. Det finns alltid någon som är utsedd att vara rektor som tillförordnad men vid omsättningar går också den pedagogiska utvecklingen ned. Det kan gå ganska fort och drabbar barnen och eleverna om det inte finns ett pedagogiskt ledarskap, så det är ett enormt viktigt. Rektorsyrket är det viktigaste ledaryrket vi har i Sverige, säger hon.

Lotta Edholm anser att det mest oroväckande är att rektorerna inte heller har tid till för det pedagogiska ledarskapet.

– Det måste finnas någon i en förskola eller skola som är motorn och det behöver inte vara rektorn som är det men rektorn måste se till att den här motorn finns och oftast är det rektorn själv som är den motorn. Försvinner den så kan det gå ganska fort utför för ledarskapet är direkt avgörande, säger hon.

Storlek på rektorsområde

Förra året granskade Skolledaren de stora rektorsområdena, som finns på många håll i Sverige där en rektor ansvarar för flera enheter.

– Vi har länge pratat om de stora rektorsområdena landet över, och vad skollagens formulering "en rektor – en enhet egentligen" betyder. I det finns också frågan om antalet medarbetare, elevhälsa och stödfunktioner.

Det går hand i hand, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

– Förbättrar man arbetsmiljön för rektorer, förbättrar man också arbetsmiljön för de anställda, säger hon.

En annan del i utredningen är särskilda behörighetskrav för den som ska bli rektor. Ann-Charlotte Gavelin Rydman lyfter fram att skollagen är vagt formulerad kring just detta.

– Det är bra att våra medlemmar inte får höra att vem som helst kan bli rektor. Där verkar ändå staten ha bestämt sig i och med att man infört en rekryteringsutbildning inom professionsprogrammet för lärare. Riktningen pekar mot att den som anställs som rektorer ska ha en lärarbakgrund, säger hon.

Vill även lyfta lönen

Utredaren ska lämna författningsförslag, utefter behov. Ann-Charlotte Gavelin Rydman ser att det kan finnas behov av förändringar eller justeringar i skollagen, utifrån punkterna som lyfts fram i utredningen.

Många skolledare upplever också att administration och kringuppgifter tar tid från det huvudsakliga uppdraget att vara pedagogisk ledare. En fråga som också lyfts i utredningen.

– Där finns mycket att fundera på. Vad ska man skala bort som inte är en rektors eller biträdande rektors uppgifter? Där har vi många goda argument från våra medlemmar, om vad som tar tid från deras kärnuppdrag det pedagogiska ledarskapet. Jag förutsätter att utredaren ska vända sig till oss och lyssna in Sveriges Skolledare, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Sveriges Skolledare vill också att man ska titta på hur skolledaryrket blir mer attraktivt.

– Det går ihop med förutsättningar och arbetsmiljö, samt att rektorer ska ha en lön som motsvarar det ansvarsfulla och komplexa uppdrag staten formulerat till skolledare, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Regeringens särskilda utredare blir Maria Hahne, rektor i Luleå och styrelseledamot i Sveriges Skolledare, som ska redovisa uppdraget senast 12 juni 2025.