Experten: Viktigt att samverka – innan tvångsåtgärder

Text: Lenita Jällhage 

Läs här om rektor Thomas dilemma om vägglöss – som resulterade i en 6:6A-anmälan. 

Vägglöss i svenska bostäder är betydligt vanligare i dag än för 20 år sedan. Försäkringsbolag som Trygg Hansa uppger att det drabbar tiotusentals bostäder varje år i Sverige. Vägglöss sprids ofta efter utlandsvistelser och är vanligt förekommande på hotell i storstäder som New York, London och Paris.

Trots att det är ett relativt vanligt fenomen är det inte så vanligt att det blir en fråga för skolan att hantera.

Anders Forsell, chefsförhandlare/rådgivare på Sveriges Skolledare, konstaterar att det kan drabba vem som helst, var som helst, men det är ändå förknippat med skuld och skam för många.

– Jag tror det bidrar till att skolledning och personal sällan får reda på om en elev har eller har haft vägglöss hemma, säger han.

”En kunskap som inte kan avkrävas av en skolledare”

Anders Forsell säger att den här typen av dilemman behöver hanteras av sakkunniga som är professionella på området.

– Skadedjursbekämpning är inte en kunskap som kan avkrävas av en skolledare. I det här fallet valde rektorn att konsultera expertis inom skadedjursbekämpning för att hitta adekvata åtgärder vilket gjorde att frågan blev omhändertagen och väl hanterad med ett gott resultat, säger han.

Vid andra frågor hade en rektor kunnat behöva konsultera sjukvårdens smittskydd, företagshälsovård, en säkerhetsansvarig hos huvudmannen eller en extern konsult.

– En rektor kan också använda sin ledningsgrupp som bollplank, sitt fackförbund lokalt, eller vända sig till Sveriges Skolledares chefsrådgivning. Men en skolledare ska också få stöd av sin ledning. En sådan här situation kan snabbt leda till att skolledaren bli väldigt utsatt av både vårdnadshavare och medarbetare om det sprids i sociala medier eller liknande, säger Anders Forsell.

Skyddsombudet kan ha agerat i affekt

I en situation där skolledare, anställda eller elever upplever otrygghet och stark oro behöver man ta det på allvar, oavsett skäl, konstaterar han. I detta specifika fall kanske den uppskruvade stämningen på skolan gjorde att skyddsombudet agerade lite i affekt när hen gjorde en 6:6a-anmälan efter bara ett par dagar.

– Skyddsombudet ska vaka över arbetsmiljön på arbetsstället och har rätt att agera, men precis som arbetsgivaren är man skyldig att samverka. I det här fallet hade rektorn direkt påbörjat ett arbete men verkar inte ha fått en chans att fullfölja det innan skyddsombudet lade en 6:6a-anmälan, säger Anders Forsell.

Kan användas på fel sätt

Han konstaterar att även om de anställda upplevde situationen som otrygg i detta fall så var saneringen i familjens hem gjord av expertis.

– Det är i ett sådant läge svårt för en rektor att fatta ett beslut som äventyrar elevens rätt till undervisning. Om lärarna hade valt att inte undervisa eleven så hade det i värsta fall kunnat bedömas som arbetsvägran och det är allvarligt. Det är därför viktigt att både fackliga parter och arbetsgivare samverkar och resonerar innan man tar till tvångsåtgärder, säger han.

Anders Forsell säger att han har mött skolledare som upplever att de kan ”få på sig” en 6:6a-anmälan för att skyddsombud inte ansett att skolledarna planerat och åtgärdat brister i samverkan med de fackliga skyddsombuden. Det kan skapa onödig irritation och motstånd och skapa fler problem än de man inledningsvis skulle lösa.

– Det händer att 6:6a-anmälningar används på fel sätt, som en tvångsåtgärd då skyddsombudet inte haft en dialog innan begäran, men det är inte lagens innebörd. Som jag nämnde tidigare så är även skyddsombuden skyldig att samverka för att hitta en lösning på problemet. Det är alltid klokt att fack och arbetsgivare har en pågående dialog i sådana här knepiga fall, säger han.