Så föreslås rektorernas professionsprogram bli

Text: Håkan Söderberg

Den 1 januari 2025 är det meningen att professionsprogrammet ska träda i kraft i skollagen. Lagändringarna innebär i korthet att det införs ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och att huvudmannens befintliga skyldighet att se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling preciseras mer.

– Det är bra att akademisk fördjupning skrivs fram när det gäller rektorer. Kompetensutveckling behövs hela yrkeslivet. Men jag känner ändå viss oro och vill ha mer tydlighet kring huvudmannens ansvar för att även rektors kompetensutveckling struktureras upp, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Förslaget är utformat för att vara flexibelt och kunna utvecklas över tid med utgångspunkt i nya eller förändrade behov hos rektorer, lärare och förskollärare eller med anledning av förändringar i omvärlden.

– Det tycker vi är mycket bra att man inte låser fast sig, säger hon. 

Hoppas på meriteringssystem för rektorer

I programmet finns ett nationellt meriteringssystem i tre nivåer fastslaget för lärare och förskollärare med olika krav att uppfylla. Det handlar om tid i yrket, akademiska studier och på tredje nivån en examen på forskarnivå. Syftet är synliggöra och få kompetens erkänd. Meriteringssystemet ska hanteras av lärosätena.

– Det är bra så det inte hamnar i rektorernas knä. På sikt hoppas vi att få ett meriteringssystem även för rektorer, konstaterar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Nu ska regeringen behandla förslaget. Det krävs ett regeringsbeslut för att sjösätta det. Någon bestämd tidsram finns inte men den 1 januari 2025 är det meningen att professionsprogrammet ska träda i kraft.

– Sammanfattningsvis är vi försiktigt positiva men det finns oklarheter till vilken tid som finns för kompetensutveckling. För att kunna gå rektorsprogrammet krävs ledighet på 20 procent under tre år, för 7,5 poängkurserna krävs runt 15 procent i ett år. Det är bra att möjligheter finns men det måste finnas möjligheter också i verkligheten. Vi vet hur ansträngt det är därute.

Likaså så hur man hanterar biträdande rektorers kompetensutveckling är lite oklart anser hon.

– Förhoppningsvis kan det bli tydligare efter regeringens arbete där jag hoppas att även de fackliga organisationerna får komma till tals, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Rektorer var bortglömda

När arbetet med det nya professionsprogrammet inleddes 2022 så väckte det irritation hos Sveriges Skolledare. Rektorer var mer eller mindre bortglömda.

– Vi skrev en uppmaning till politiken och här man säga att de varit lyhörda, så det är positivt.

Och sedan mars 2023 har Skolverket ett haft ett professionsråd med 21 ledamöter knutet till sig. Det har bestått av 21 ledamöter. Representanterna för rektorerna har varit Torbjörn Persson-Hanö (rektor Polhemsskolan Lund), Jeanette Kennerfalk (rektor förskolan Trollet Kalmar) och Peter Westergård (rektor Rinnebäckskolan Kävlinge). Uppdraget har varit att ta fram förslag till vad professionsprogrammet ska innehålla och som nu alltså presenterats.