Förslag om kartläggning av brott på skolor: ”Får inte bli överadministration”

Text: Håkan Söderberg

Skolsäkerhetsutredningen tillsattes 2022 med syftet att barn, elever, lärare, rektorer och annan personal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö och handlade från början om att förhindra och försvåra skolattacker. En delbetänkande kring det lämnades 2023 men utredningen har gått vidare kring brottslighet i skolmiljö överhuvudtaget. Nu har delbetänkandet ”Skolor mot brott lagts fram”.

En av de åtgärder som föreslås är att brottligheten på skolor ska kartläggas.

– Vi är i och för sig positiva till att huvudmännen på ett systematiskt sätt kartlägger brottsligheten på skolor med syftet att vidta åtgärder. Men det ska vävas ihop med de insatser som redan görs så att det inte blir ett parallellt spår och överadministration, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Sveriges Skolledare.

Sveriges Skolledare menar att det också viktigt att man gör utvärderingar.

– Om arbetet med årliga kartläggningar inte har någon inverkan på brottsligheten så ska uppdraget kunna plockas bort, säger hon.

Undersöka elevers väskor

Utredaren föreslår också att det ska införas en bestämmelse i skollagen som lägger på huvudmännen att vidta åtgärder för att obehöriga inte ska ges fritt tillträde till förskole- eller skolenhetens områden.

– Där har vi inget att invända. Det är en fråga för huvudmännen men inget som hindrar att det delegeras till rektor.

Utredaren vill också att skolpersonal ska ges möjlighet att undersöka och gå igenom elevernas väskor eller på andra sätt kroppsvisitera elever. Idag kan skolor undersöka elevskåp om det finns misstankar att de inte används på rätt sätt, därför att skåpen tillhör skolan. Nu vill man gå betydligt längre.

– Det är bra om rektor har den möjligheten att undersöka väskor. Men det ska handla om allvarliga situationer och misstankar som kan ge ordningsstörningar. Om det finns misstanke om vapen så ska man förstås vända sig till polisen och inte agera på egen hand, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Avråder från att genomföra förslag om anmälan

Skolan ska anmäla till polismyndigheten när en elev misstänks för brott om inte övervägande skäl talar emot det föreslår utredningen. Där är Sveriges Skolledare mer skeptiska och avråder regeringen att genomföra förslaget.

– Man bör snarare överväga en omvänd bestämmelse där man kan polisanmäla elever om övervägande skäl talar för det, säger hon.

Däremot delar man utredarens uppfattning om att det att det idag finns en bristande likvärdighet mellan skolor. Vissa polisanmäler ofta, andra kanske inte alls.

– Där kan vi tänka oss någon form av reglering för att ge vägledning och ge en likvärdig bedömning när det gäller polisanmälningar, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Om regeringen följer Sveriges Skolledares rekommendationer så ser man inget problem med att förändringar införs från den i juli 2025 som är utredarens mål. Om man däremot går vidare med hela det ursprungliga förslaget så menar man att det leder till omfattande merarbete för landets skolhuvudmän och rektorer och därför bör behöver man visa hur det i så fall ska finansieras.