Skolledare satte press på politiken om Lex Edico

Text: Carl-Henrik Fridén

LÄS ÄVEN: Sveriges Skolledare lanserar Lex Edico

LÄS ÄVEN: Så svarar ministern om skolledarnas lönekrav

LÄS ÄVEN: Efter skolledarnas krav: Rektorers förutsättningar utreds

Sedan förbundet i vintras presenterade sitt förslag om att införa en Lex Edico, har Sveriges Skolledare arbetat vidare med frågan.

Tillsammans med professionen fortsatte man på torsdagseftermiddagen att sätta press på politiken vid ett seminarium under Almedalsveckan. Några konkreta utfästelser blev det inte.

– Det är ekonomiskt tufft nu i våra skolor under 2024 och -25. Så ser det ut nu. Fast vi tycker att förslaget i dag är jätteintressant och vi behöver ta en seriös diskussion kring det här, säger David Lindberg, statssekreterare åt skolminister Lotta Edholm (L).

Moderaternas skolpolitiska talesperson Josefin Malmqvist utesluter inte heller en fortsatt dialog med Sveriges Skolledare.

– Regeringen reformerar nu skolområdet på område efter område och vi inväntar flera olika utredningar. Förslaget om en Lex Edico är intressant, absolut. Det sätter fingret på frågor som vi tycker är oerhört viktiga, bland annat hur vi ska säkra ledarskapet inom den svenska skolan och inte minst rektors förutsättningar, förklarar Josefin Malmqvist.

Skolledare: Det behövs förändring

Sveriges Skolledares ordförande hade inte väntat sig några direkta klartecken vid stående bord, men ser positivt på de signaler som två av regeringspartierna lämnade.

– Jag tänker ändå så att nu har de sagt att de är intresserade, och det vet jag att de är efter det vi har pratat om. Så det är ett bra första steg, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Betydelsen av att en förändring behöver komma till stånd, underströks av flera representanter från yrkeshåll. Professionen betonade att yrkesrollen och tryggheten behöver förbättras för skolledare, som i och med en Lex Edico skulle ges möjlighet att inom lagstiftningens ramar påtala och anmäla de brister som de möter inom sitt ansvarsområde.

– En Lex Edico skulle innebära en lagstadgad skyldighet att rapportera bristerna till huvudman för skolverksamheten. Fördelen med det är att det är de professionella själva som anmäler utifrån de bedömningar de gör av situationen, förklarar Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef för Sveriges Skolledare.

– Att vi i dag har 25 procent av eleverna som varje år inte får godkänt är ju ett misslyckande som landar i rektors knä, säger Linnerborg.

”Kan tydligt identifiera vad som brustit”

Just den ansvarsrollen var något som Heike Elkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR, lyfte mot bakgrund av Lex Sarah, som trädde i kraft för 25 år sedan.

– Med den så kan man tydligt identifiera vad som har brustit inom själva professionen, vilket också är en viktig del för att säkerställa kvalitetsutvecklingen. Det handlar alltså inte om att peka ut individen utan rapportera till huvudmannen vad som har brustit i verksamheten, säger Heike Elkers.