Efter nya skärmförslaget: ”Får konsekvenser för barnen”

Text: Emelie Henricson

LÄS ÄVEN: Skarp kritik från SKR – staten tar inte sitt ansvar

LÄS ÄVEN: Nya grepp efter skrotade digitaliseringsstrategin

LÄS ÄVEN: "Digitaliseringen ska vara ett stöd för verksamheten"

Skolverket har haft i uppdrag av regeringen att ta fram en ändrad läroplan för förskolan, som ska minska användningen av digitala verktyg och göra förskolan ”i huvudsak skärmfri”. Myndighetens tidigare förslag på en digitaliseringsstrategi skrotades av regeringen. 

I veckan lämnade Skolverket över sitt förslag där begreppet digitala verktyg ersätts med det bredare ”lärverktyg”.

Man föreslår också att förstärka förskollärares ansvar att ”värdera och välja arbetssätt och lärverktyg utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”.

Skolverket skriver i sin slutredovisning till regeringen att de anser att uppdraget att skapa ”i huvudsak skärmfria miljöer” är tillgodosett genom att ta bort begreppen ”digital/digitala” och ”digitalisering” – och att de borttagna kraven kommer leda till en minskning.

Samtidigt konstaterar man att samhällets teknikutveckling kommer att påverka barnens framtid och föreslår att man skriver in teknikutveckling i läroplanen för att ”markera att förskolan även fortsatt ska ge barn förutsättningar att utveckla en förståelse för teknikutvecklingen de möter i vardagen”. 

”Konsekvenser för utbildningen”

Jeanette Kennerfalk är rektor på förskolan Trollet i Kalmar, som omfattar tre enheter, och styrelseledamot i Sveriges Skolledare.

Hur ser du att förslaget kan påverka skolledare inom förskolan?

– Egentligen tror jag inte att Skolverkets skrivning påverkar så mycket, eftersom det fortfarande finns utrymme för professionen att fatta sina beslut utifrån den kunskap som finns i våra förskolor, både hos förskollärare och rektorer.

Däremot ser Jeanette Kennerfalk att en konsekvens kan bli att de digitala lärverktygen minskar inom förskolan – vilket påverkar barnens möjlighet att ta del av dem.

– Det betyder att alla barn inte kommer komma i kontakt med digitala lärverktyg och det får konsekvenser för den fortsatta utbildningen om man inte har tillgång till det i hemmet, säger hon.

Hon understryker att det är en stor skillnad på hur förskolor arbetar digitalt, jämfört med hur barn kan använda en Ipad eller dator hemma.

Försärkt högläsning och rörelse”

På förskolorna inom Trollet finns en anställd IT-pedagog som arbetar med barngrupperna. Just nu till exempel genom ett projekt om vatten, där IT-pedagogen tagit fram en digital ”3D-vattenväktare”.

– Det handlar mycket lite om att ”titta på en skärm”. Vi använder verktygen i undervisningen och för att ge barnen möjlighet att möta och bli medskapare i digitala verktyg, säger hon.

I Skolverkets förslag finns även ändringar som förstärker högläsning, fysisk aktivitet och motorik. Det ser Jeanette Kennerfalk som positivt, men menar att det inte behöver vara en motsättning. 

– Digitala verktyg är ett komplement till det analoga i förskolans undervisning, precis som lera, dans, drama eller måleri är olika sätt för barnen att lära sig uttrycka sig, säger hon.

Till Dagens Nyheter säger skolminister Lotta Edholm (L) att hon anser att förslaget inte är tillräckligt, även om hon ännu inte hunnit sätta sig in i det fullt ut.

– Jag tror inte att det räcker att bara ta bort kraven om digitala verktyg för att förskolan ska bli ”i huvudsak skärmfri”, säger hon till DN.

Regeringen kommer att ta in synpunkter från kognitionsforskare innan de tar vidare ställning till Skolverkets förslag.

Kritik från flera håll

59 av 74 av Skolverkets remissinstanser avstyrker formuleringarna om digitalisering av olika skäl.

Några av de som tillfrågats, bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten, ser att det kan påverka barns utveckling och lärande negativt – och främst de barn i behov av särskilt stöd.

Diskrimineringsombudsmannen uttrycker att det kan utgöra ”ett allvarligt hinder för barns lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning”.

Andra, bland annat SKR och Skolinspektionen, skriver i sina remissvar att de ser att omformuleringarna kan påverka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Även Folkhälsomyndigheten, som tillstyrker Skolverkets förslag, menar att det kan innebära att förskolor arbetar olika mycket med digitala lärverktyg – och därmed kan barnens ”allmänna digitala kompetens” påverkas.

”Ska vara en rättighet”

Jeanette Kennerfalk instämmer i synpunkterna: 

– Det kommer bli konsekvenser för de som behöver det mest. Det ska vara en rättighet för alla barn att möta olika typer av lärverktyg, där de digitala verktygen är en del, säger hon.

Hon menar att det är professionen som ska besluta om den här typen av frågor, och att det finns andra frågor för förskolan som borde prioriteras. 

– Politikens uppgift är att se till att vi i professionen får rätt förutsättningar. Vi har välutbildade och kloka förskollärare och rektorer ute i landet som kan ta beslut om detaljfrågorna själva, säger hon.