Vägen till frihet: Så fungerar skolan på anstalten

Text: Lenita Jällhage

I det lilla samhället Pileby söder om Malmö ligger Tygelsjöanstalten. Det är en säkerhetsklass 3-anstalt vilket är den lägsta säkerhetsklassningen. Det märks främst genom att det inte finns några synliga stängsel eller murar runt anstaltsbyggnaderna. 

– På Tygelsjö sitter intagna som dömts till allt ifrån trafikförseelser till mord. En intagen på Tygelsjö kan ha suttit på en högre säkerhetsklassad anstalt men placerats på en lägre säkerhetsklassad anstalt inför frigivning, säger rektorn Gunilla Peterson.

Samhällets innevånare bor i villor och bondgårdar något hundratal meter från fängelsets byggnader. Från anstaltsområdet kan man blicka ut över stora öppna åkerfält med havet i horisonten och Öresundsbron till Danmark. Men det går en osynlig gräns några tiotal meter från anstaltens byggnader som markeras med skyltar med texten ”Gräns för fritidsområde”. Den får de intagna inte passera.

– På anstalten ska vi få skollagen och fängelselagen att fungera tillsammans så vi kan bedriva undervisning. Det kan vara en utmaning emellanåt, säger Gunilla Peterson.

På anstalts­området finns stora växthus där man till jul odlar tusentals julstjärnor och hyacinter till försäljning och under våren tulpaner. Det finns även snickeri, mekanisk verkstad och ett storkök. Foto: Filippa Ljung

Kö till anstaltens skolplatser

Kriminalvårdsinspektör Mikael Degrér tar emot i centralvakten och drar förhållningsreglerna på fängelset. Han erbjuder oss bärbart larm men säger att det med största sannolikhet inte behövs.

– Skulle det uppstå en konflikt mellan de intagna så bara backa. Det är ytterst sällan som något våldsamt händer på anstalten och i synnerhet inte i skolan. Det är en mycket populär verksamhet, säger han med eftertryck.

Det är alltid kö till anstaltens 18 skolplatser bland de 104 intagna. De som har en plats är rädda om den. Missköter de studierna förlorar de sin plats direkt.

Mikael Degrér berättar att av anstaltens nästan 70 anställda är 40 på plats under ett dygn. Mellan 21.00 på kvällen och 7.00 på morgonen är internerna inlåsta på sin avdelning. Under dagtid kan de delta i olika former av sysselsättning som behandlingsprogram, utbildning eller produktion.

Civilklädda lärare

Gunilla Peterson tar oss till en angränsande byggnad där lärarnas personalrum och arbetsrum finns. Där möter vi läraren Lina Landberg.

Till skillnad från den ”blåklädda” personalen på fängelset har alla lärare på skolan civila kläder.

– Jag tror det har betydelse för de intagna. Vi står för något annat och har hela tiden lärandet i fokus. Inte varför de sitter här, säger Gunilla Peterson.

Studierna pågår mellan 8.00 och 15.45 med en timmes lunch.

De intagna räknas in flera gånger per dag mellan sina aktiviteter så att ingen avviker. Efter middagen har de fritid mellan 17.00 och 20.45 och kan exempelvis spela fotboll, träna på gym, spela pingis eller kortspel.

Gunilla Peterson kände inte till vuxen­utbildningen på fängelser innan hon såg en annons i Arbetsförmedlingens platsbank för två år sedan. Hon hade då arbetat som rektor och enhetschef i drygt tio år i kommunerna Kävlinge och Malmö och hade en bred erfarenhet som rektor.

– Jag sökte tjänsten men var sedan väldigt tveksam innan jag tackade ja till jobbet. Fattade verkligen Kriminalvården vad skolverksamhet innebär? säger hon.

Pendlar mellan olika skolor på anstalterna

Rektorsjobbet är annorlunda. Hon har inget fast arbetsrum där hennes anställda lärare kan sticka in huvudet varje dag utan hon pendlar mellan sina olika skolor på anstalterna och får söka upp lärarna när det passar dem. Hon är rektor på fem anstalter och på häkten, med 21 anställda lärare och en studie- och yrkesvägledare inom Kriminalvårdens rektorsområde Syd.

– Jag har 100 procent förtroende för att lärarna sköter ruljangsen på plats. De har en handbok att följa och kan rådfråga kollegor eller mig om det rör något rektors­beslut, säger hon.

Precis som för många rektorer i den ”vanliga” skolvärlden önskar hon mer tid för det pedagogiska ledarskapet men resandet tar tid.

– Jag måste prioritera det som åligger mig som att sköta det systematiska arbetsmiljöarbetet, lönesamtal, utvecklingssamtal på alla anstalterna och rekryteringar samt ledningsgruppsmöten däremellan, säger hon.

”De bär på tunga erfarenheter”

Lina Landberg är lärare i spanska, svenska, svenska som andraspråk och SFI och är en av de fem lärare som har sin bas på Tygelsjöanstalten.

– Jag arbetade tidigare med vuxna elever med posttraumatiskt stressyndrom. Det finns stora likheter med många elever som jag undervisar här. De bär på tunga erfarenheter eller har varit med om händelser som gör att de mår psykiskt dåligt eller får ont i kroppen, säger hon.

Samtidigt ser hon stora skillnader. De som studerar på anstalten har mycket positiv energi. De trivs i skolan och sköter sina studier.

– Många elever får höga betyg här trots begränsad lärarledd tid och mycket självstudier. Samtidigt har de tid att fokusera fullt på studierna och slipper tänka på att hämta barn på förskolan eller boka tvättid, säger Lina Landberg.

Vissa ämnen läs på distans

Kriminalvårdens skola har inte behöriga lärare i alla ämnen på varje anstalt. Lärarna på Tygelsjö är främst behöriga i språk men det finns även yrkeslärare inom Naturbruksprogrammet med inriktning trädgård och en nyanställd kocklärare till Restaurang- och livsmedelprogrammet inriktning kock. Andra ämnen får eleverna läsa på distans med lärare från andra anstalter. Utbildningarna söks via huvudkontoret i Norrköping där man sköter antagningen. Den sökande matchas med en ledig lärare med rätt ämne på någon av Sveriges anstalter.

Distanseleverna får inte använda internet eller ha egna mobiltelefoner så distansläraren ringer på avsatt tid en gång i veckan. Det finns en intern plattform med individuella studieplaner där eleverna kan nå lexikon och några andra medier som laddats ned. Lärarna på plats hjälper bland annat till med att kopiera arbetsmaterial, ordna prov, fixa läroböcker och handleda.

Systemet gör att de studerande får kontinuitet i sina studier och får behålla sin lärare även om de byter anstalt.

I Lärcentret sitter internerna Linus och Abdi och studerar vid varsitt skrivbord. Foto: Filippa Ljung

”Lättare att hitta studiemotivationen”

Från lärarnas personalrum når man Lärcentrets lektionslokaler genom att passera några låsta dörrar.

Lärcentret består av två större rum med fönster emellan. I ett av rummen sitter internerna Linus och Abdi och studerar vid varsitt skrivbord.

Linus sitter av ett treårigt fängelsestraff. Han har suttit på två högre säkerhetsklassade anstalter innan han kom till Tygelsjö i slutet av juli. Han började studera på anstalten i Halmstad och hade då inte studerat på tolv år efter att ha hoppat av gymnasiestudier till elektriker.

– Det var färre platser i Halmstad så där fick jag inte studera på heltid. Det var kameror uppsatta och personal från Kriminalvården övervakade oss i ett stort rum. Här kan vi sitta mer avskilt på egna platser i Lärcentrets lokaler. Eftersom det tog längre tid att studera i Halmstad så avslutade jag ett par gymnasiekurser på distans härifrån med min lärare i Halmstad, säger Linus.

I augusti 2023 började han studera på heltid på Tygelsjö.

– Det var en jättestor omställning efter två år innanför stängsel att komma hit och få en helt annan frihet. Det tog en vecka för mig att vänja mig vid att det inte fanns något stängsel runt byggnaderna. Här är det så mycket lättare att hitta motivationen, disciplinen och studietekniken som behövs för att klara studierna. Jag har fått A i alla kurser utom i engelska 6 där jag fick B, säger han.

Linus ”muckar” i augusti med fotboja i åtta månader och planerar då att söka en ettårig yrkesutbildning till nätverkstekniker. Drömmen är att studera vidare till dataingenjör.

Vill bli bussförare

Abdi dömdes och blev placerad på Tygelsjö i november 2022. Han hade bara gått i koranskola i sitt hemland när han kom hit till Sverige som ensamkommande 17-åring. Han började på språkintroduktion och gick sedan i åttonde och nionde klass där han avslutade åtta ämnen med godkända betyg.

– Jag ville fortsätta på vanliga gymnasieskolan men jag var 19 år och kom inte in utan de sa att jag fick söka till komvux, säger han.

Han började jobba i stället. Nu är han 25 år och studerar svenska 2 som andra språk och matematik 1B.

– Matematiken är halvsvår. Jag tycker inte om att läsa den på distans men Linus hjälper mig och är min extra ”mattelärare”. Jag muckar den 23 maj och vill bli klar med mina ämnen till dess. Jag vill söka vidare till bussförarutbildning om det är möjligt trots att jag har suttit i fängelse.

”Utbildning kan påverka”

Gunilla Peterson säger att forskning visat att utbildning i sig är brottsförebyggande.

– Det gör något med en människa när man bevisar för sig själv och andra att man klarar av studierna på egna meriter, säger hon.

Samtidigt poängterar hon att varken hon eller Kriminalvården är naiva även om hon inser studiernas betydelse.

– Utbildningen ensamt förändrar inte en människas liv men tillsammans med andra goda saker kan den påverka så en människa får en annan bas att stå på. Om det räcker hela vägen vågar jag inte säga men det har en god effekt. Därför är det extremt motiverande att vara rektor inom Kriminalvården och få uppleva när de intagna får sina betyg och papper så de kan komma vidare i livet, säger hon.

Detta reportage publicerades i Skolledaren nr 1 2024.