Var femte niondeklassare klarade inte kunskapskraven, enligt nya siffror. Ann-Charlotte Gavelin Rydman är inte förvånad. ”För en rektor har besparingarna ett tydligt ansikte”, säger hon. Foto: Amina Dahalb/Ola Westerberg
Var femte elev klarar inte kunskapskraven: ”Misslyckande för Sverige”
”Att så många barn slås ut när deras liv precis börjat är ett misslyckande för Sverige som kunskapsnation.” Det konstaterar Ann Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Sverige i en kommentar till nya siffror från Skolverket som visar att var femte elev som gick ut grundskolan i våras inte når kraven för att läsa ett nationellt program.
Text: Håkan Söderberg
Det sparas runt om i Skolsverige. I en undersökning från Sveriges Skolledare konstaterar två tredjedelar av skolledarna att de tvingats genomföra inskränkningar i verksamheten förra året av ekonomiska skäl. Inskränkningar som de befarade skulle få negativa konsekvenser för elevernas möjligheter att klara skolan.
Samtidigt visar nya, preliminära siffror från landets fyra största kommuner att endast 82 procent av eleverna i årskurs nio nådde kunskapskraven för att kunna läsa ett nationellt gymnasieprogram, rapporterar TT.
Med tanke på det är de nya siffrorna inte förvånande anser Ann Charlotte Gavelin Rydman:
”För förvaltningarna är kanske så kallade 'effektiviseringar av skolverksamheten' ansiktslösa siffror i ett Excelark. Men för en rektor har besparingarna ett tydligt ansikte hemma på skolan.”
Svåra val för rektorer
Det kan handla om resurspersoner som inte längre får plats i gruppen, vikarien som inte får sin anställning förlängd. Om att möta föräldrar som klagar över att resurser förvinner. Eller eleven som får veta att det bara blir resursstöd en timme i veckan i stället för tre. När nedskärningarna ska göras har rektor bara tre val, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Att genomföra besparingen och vara säker på att eleven drabbas, dra över budget och ta eventuella konsekvenser från huvudmannen eller frånträda sitt uppdrag. Det är val som inte ska behöva göras, anser hon.
”Kräver nationellt ansvarstagande”
Därför har Sveriges Skolledare lyft frågan om Lex Edico, en rapporteringsskyldighet för skolan. Det är ett verktyg för att snabbare komma till rätta med identifierade brister och risker. Genom att dokumentera och utreda missförhållanden främjas en kultur av ansvarstagande och förbättring, menar hon, men konstaterar samtidigt att Lex Edico bara är en kortsiktig lösning. Sverige måste se över finansieringen av svenska skolväsende i stort. Och då handlar att staten ska säkerställa finansieringen
”Vi kräver ett nationellt ansvarstagande, och vi kräver det nu” avslutar hon.
Läs hela Ann Charlotte Gavelin Rydmans kommentar på sverigesskolledare.se.