Forskare: Därför riskerar skolor att missa mobbning
Björn Sjögren vid Linköpings universitet har jämfört två olika typer av enkätformulär för att mäta mobbning – och upptäckt brister i det ena. Foto: Adobe/Linköpings universitet
Aktuellt
Mät mobbning på rätt sätt. Annars riskerar skolan att kraftigt underskatta förekomsten av den. Det visar en studie av Björn Sjögren, universitetslektor och forskare i pedagogik vid Linköpings universitet.
Publicerad: 2024-08-29 10:43
Text: Håkan Söderberg
LÄS ÄVEN: Metoden för elevhälsa får hela gruppen att må bra
Björn Sjögrens forskningsområde är mobbning och kränkningar.
I en nyligen publicerad studie har han jämfört hur elever i årskurs 4–8 svarat på två olika typer av enkätformulär för att mäta förekomsten av mobbning.
Det ena formuläret är ”definitionsbaserat”, den andra det som är ”beteendebaserat”.
I det definitionsbaserade beskriver man först vad mobbning är och frågar sedan eleverna om hur ofta de utsatts för mobbning eller mobbat andra. I det beteendebaserade nämns inte ordet mobbning överhuvudtaget. I stället frågar man efter beteenden som: ”Skämtat med mig på ett sätt jag inte tycker om”, ”blivit knuffad” eller ”fryst ut mig från deras grupp”.
– Båda skulle mäta samma sak men svaren blev dramatiskt olika, säger Björn Sjögren.
Mobbning ett laddat ord
Det beteendebaserade formuläret gav mångdubbelt fler mobbningsutsatta. I båda formulären frågades om man själv utsatt andra eller själv blivit utsatt, och det var samma tendens i båda fallen, säger han.
Varför blir då skillnaderna så stora?
– Det kan finnas olika förklaringar. En kan vara att man inte vill kännas vid att det handlar om mobbning, det är ett laddat ord. En annan kan vara att man tycker språket som används när man definierar mobbning är krångligt, säger han.
”Tänk på språket”
Björn Sjögren tror att studien kan ge en viktig kunskap för skolledare i sitt förebyggande arbete mot mobbning, kränkande behandling och diskriminering.
– Att förstå mobbning innehåller förstås många delar men att man mäter förekomsten på att bra sätt är en central del. Då kan man få koll på hur det ser ut och om det förändrats över tid. Jag tror definitivt att det beteendebaserade formuläret är att föredra, eftersom man riskerar att underrapporterna med det definitionsbaserade. En annan sak i sammanhanget att tänka på är att försöka ligga nära det språk som eleverna själva använder, säger Björn Sjögren.
