Rektorns satsning på fritidshemmet ger resultat

Text: Lenita Jällhage

LÄS ÄVEN: Fem sätt rektor Johanna Nordin utvecklar fritidshemmets pedagogik 

Det är lunchrast för låg- och mellanstadieeleverna på Dackeskolan i Tingsryd. Skolgården är full med lekande barn. Under veckan har sju lokala idrottsföreningar avlöst varandra dagligen för att eleverna ska få prova på olika fritidsaktiviteter. I dag är det fredag och Tingsryds tennissällskap håller i aktiviteten.

– Jag vill som rektor bidra till att eleverna även ska ha en rik och hållbar fritid utanför skolan så därför låter jag föreningarna komma hit, säger Johanna Nordin.

Men föreningsaktiviteterna är bara lite ”krydda på moset” för skolans elever. Det är förändringarna i den dagliga verksam­heten ute på skolgården och i fritidshemmet som har präglats mest av Johanna Nordins ledarskap som rektor för Dackeskolan.

”Det vore fantastiskt om jag kan leverera självsäkra elever, som har tilltro till sin förmåga. Som kan samspela med övriga elever och reda ut konflikter. Det är en fin verktygslåda att ha inför ungdomen. Vi kanske inte lyckas till 100 procent men man måste sikta dit”, säger rektor Johanna Nordin. Foto: Jonas Ljungdahl

Tillräcklig planeringstid för fritidshemmet

Av Dackeskolans 340 elever går cirka 190 barn på de två fritidshemsavdelningarna eller fritidsklubben för mellanstadiebarnen.

Sedan Johanna Nordin blev rektor på Dackeskolan för fyra år sedan har hon varit noga med att skapa en atmosfär och arbetsmiljö där lärarna, oavsett om de arbetar i fritidshem eller skola, förstår att de är lika viktiga för elevernas utveckling.

– Det är därför superviktigt för mig att spegla de förväntningar som finns på arbetsmiljön i hela personalen och främja alla, säger hon.

Hon har varit noga med att även fritidshemmets lärare ska ha tillräcklig planeringstid precis som lärarna för att kunna skapa en bra verksamhet. Lärarna i fritidshem har två timmars planeringstid i sitt ämne. För fritidshemsplanering har de tre timmar i veckan och förtroendetid 2,25 timmar i veckan. Utbildningssatsningar är gemensamma men kan vara nischade.

Synlig och lättillgänglig

Vid fyra tillfällen per läsår när det är stängningsdagar på fritidshemmet gör hela personalen saker tillsammans.

– Det kan handla om APT, konferens eller andra sittningar. Om fritidshems­personal är borta hjälper skolans lärare till att täcka upp på fritidshemmet, på samma sätt som fritidshemmets personal gör i skolan, vilket nog är ganska ovanligt, säger hon.

För henne är det viktigt att vara synlig i verksamheten både för eleverna och personalen. För att vara lättillgänglig för personalen sitter hon varannan torsdag i mellanstadiets arbetsrum och arbetar och varannan i lågstadiets arbetsrum. På fredagar fikar hon med fritidshemmets personal när de har sin planering.

– Jag ser, hör och pratar med alla om allt möjligt. Vissa saker kan jag svara på direkt medan andra har svårare dilemman och då kan vi boka in en tid för ett möte. Det är ett enkelt grepp som har gynnat arbetsklimatet, säger hon.

Behöriga lärare

Hon rastvaktar emellanåt men försöker framför allt vara med aktivt under idrottsdagar och vid andra större aktiviteter och hon spexar gärna lite och klär ut sig för barnen.

Det har varit strategiskt viktigt för henne att satsa på att rekrytera behöriga lärare både till skolan och fritidshemmet. Av 30 lärare har hon bara en obehörig lärare i förskoleklass.

– Det bidrar till att kvalitetssäkra verksamheten. Jag har nyligen rekryterat två nya lärare i fritidshem och har nu sju legitimerade lärare i fritidshem och en fritidsledare, säger hon.

Vill motverka ”vi och dom”-tänk

Johanna Nordin utbildade sig till lärare i fritidshem för 22 år sedan. Under sina första sju år som yrkesverksam arbetade hon mycket med barn med npf-diagnoser.

– Jag lärde mig att tänka ”bak och fram” och tolka det som inte uttalades av eleverna vilket var jättespännande. Efter det arbetade jag i mer klassisk fritidsverksamhet innan jag blev rektor, säger hon.

Johanna Nordin säger att hon som rektor velat motverka känslan av ett ”vi och dom” som en del lärare i fritidshem känner.

– Det har jag själv upplevt på vissa skolor och jag har kollegor som vittnat om samma sak.

Mer fritidshemspedagogik på rektorsutbildningen

Hon tror att det är lätt som rektor att tappa helheten om man inte har tillräcklig insikt om betydelsen av fritidshemmets pedagogik för eleverna. Hon skulle gärna se att rektorsprogrammet la en dag på att lyfta det fritidspedagogiska ledarskapets betydelse. Hennes motto är ”lärande och utveckling under elevens hela dag”.

– Eleverna lär sig inte bara olika ämnen under dagen i skolan. De övar på att bli bra på exempelvis social avkodning, lekskicklighet, olika sätt att kommunicera, uthållighet och att få tillit till sin egen förmåga genom att omsätta olika idéer i handling i en teaterpjäs exempelvis, säger Johanna Nordin.

För vissa elever som behöver öva språk och social interaktion med kompisar har hon ordinerat fritidsverksamhet (med stöd av kapitel 14 i skollagen, paragraf 5 och 6) under några veckor eller längre. Det har varit elever som inte har rätt till fritids på grund av att de exempelvis har arbetslösa föräldrar.

Skolgårdslärare Joakim ”Jocke” Axelsson och Åsa Lennartsson tillsammans med elever på Dackeskolan. Foto: Jonas Ljungdahl

Två skolgårdslärare

Johanna Nordin har satsat på att eleverna varje rast, året runt, ska vara utomhus och erbjudas roliga och utmanande lekar, spel och andra aktiviteter.

För att göra det möjligt frågade hon läraren i fritidshem Joakim ”Jocke” Axelsson och fritidsledare Åsa Lennartsson om de ville bli skolgårdslärare vid sidan om sin tjänst på fritidshemmet.

Skolgårdslärarna klurar ut roliga aktiviteter och har välfyllda aktivitetsförråd på skolgården. Jocke Axelsson och Åsa Lennartsson håller också en halvtimmes rörelsepass i veckan med varje klass. Åsa Lennartsson har även ett värdegrunds­uppdrag där hon fångar upp och pratar med elever som sitter ensamma, elever som verkar ledsna eller som gått ut ur klass­rummet och sitter i korridoren.

För att skapa trygghet rör sig alltid sex, sju lärare i tre olika zoner på skolgården och det finns alltid en vuxen vid fotbollsplanen.

– När vi vuxna är förebilder och visar att vi går ut och tycker om att vara bland barnen så vill barnen också vara ute, säger Johanna Nordin.

Höjda resultat och ökad trivsel

Trivselenkäterna visar att 90 procent av eleverna trivs, är trygga på skolan och att de känner sig lyssnade på.

Sexornas resultat har också höjts, både för flickor och pojkar, men mest för pojkar. Om det enbart beror på att elevernas fysiska aktivitet har ökat och påverkat deras koncentration och inlärning är för tidigt att säga. Men lärare på skolan vittnar om att de ägnar mindre tid på att få lugn i klassrummen nu.

– Jag var ganska övertygad om att satsningarna vi har gjort skulle bli bra men det var en chansning, även om satsningarna på utomhusaktiviteter och rörelse har stöd i forskningen, säger Johanna Nordin.