Så påverkar betygsreformen Gy25 skolledare

Text: Lenita Jällhage

Om ett år drar den nya gymnasiereformen i gång. Runt om i Sverige är skolhuvudmän i full gång med att ta fram informationsmaterial inför höstens gymnasiemässor och öppna hus för elever som ska söka till det nya gymnasiet höstterminen 2025.

Anna Karlefjärd och Pernilla Lundgren är experter på betyg och bedömning. De föreläser och har tillsammans skrivit handboken ”Ämnesbetyg i gymnasieskolan” inför den nya gymnasiereformen Gy 25 där bland annat ämnesbetyg ersätter dagens kursbetyg för elever som påbörjar sin utbildning efter 1 juli 2025.

Många rektorer förbereder nu inför de nya examensmålen, programmålen och programstrukturerna som kommer att gälla för alla gymnasieprogram. Men nu är det hög tid att flytta fokus till det mer undervisningsnära delarna av reformen där rektorer behöver skapa förutsättningar för lärarna att mötas och diskutera sina ämnen och undervisningen.

– Lärarna behöver titta på ämnesplanerna och hur progressionen ser ut. Hur riggar de undervisningen? Hur skapar de någon sorts helhet? Vilka trådar får de till mellan nivåerna? säger Pernilla Lundgren.

Upplevs av vissa som ”luddiga”

Hon hoppas att fokuset kommer ligga på diskussioner om undervisning snarare än betygskriterier och matriser fram till att reformen sjösätts. Samtidigt vet både hon och Anna Karlefjärd att det finns en viss oro hos rektorer och lärare efter den ”storstädning” som gjorts av kunskapskraven som nu benämns betygskriterier. Anna Karlefjärd säger att betygskriterierna upplevs som för ”luddiga” av en del lärare, trots att syftet med mindre detaljerade betygskriterier är att öka deras professionella friutrymme vid bedömning och betygssättning.

– En del lärare upplever att mattan har dragits undan för fötterna på dem. I jakten på att göra rätt vid betygssättning och med tryck från elever, föräldrar och i vissa fall rektorer har vissa lärare hållit stenhårt i matriserna och bockat av rutorna, säger Anna Karlefjärd.

De förstår att lärare kan uppleva det som märkligt att kriterierna ”fluffas till” i en tid när många lärare efterfrågar mer tydlighet. Betygskriterierna är nu mer övergripande. Men de menar att ”tydligheten” i de gamla kunskapskraven är en chimär som i själva verket har skapat problem.

”Ska inte utgöra grunden för undervisningen”

De konstaterar i sin bok att för omfattande kriterier leder till att underlaget bakom varje del blir väldigt osäkert och med många små delar med osäkra underlag bakom varje del riskerar även betyget i högre grad att bli mer osäkert. Omfattande kriterier kan också riskera att bli för styrande för undervisningen.

– Betygskriterierna ska vara ett stöd för betygsättningen – inte utgöra grunden för planering eller genomförandet av undervisningen. Fokus för planeringen bör i stället vara syfte och centralt innehåll för den aktuella nivån och lärarens kunskap om sitt ämne och sina elever. Och lärarna behöver alltid tolka ämnesplanerna professionellt, säger Pernilla Lundgren.

Hon upplever att många rektorer vill stärka lärarna så att de anammar sitt friutrymme vid betygssättning. Men det finns också rektorer, enligt henne, som är oroade över hur de ska kunna bibehålla kontrollen för att kunna säkerställa att betygsättningen är likvärdig. De har också mött rektorer som känner sig trängda av skolhuvudmän som ställer krav på att varenda liten sak ska dokumenteras i digitala plattformar, trots att de själva har tilltro till sina lärare.

– De känner att de sitter fast i en rävsax där det finns en oro att de kanske inte själva sitter kvar som rektorer på sina skolor om de ifrågasätter dokumentationskraven. Vi har sett den trenden tydligt på grundskolor men den har tyvärr även letat sig in på gymnasieskolor, säger Anna Karlefjärd.

Vill tydliggöra lärarnas friutrymme

Pernilla Lundgren flikar in att likformighet inte nödvändigtvis innebär likvärdighet.

– Vi behöver alla hjälpas åt med att stärka tilltron till yrket och till kunnandet. Det ger lärarna frihet att utöva sin yrkesskicklighet i hantverket, säger Anna Karlefjärd.

Med sin handbok hoppas de kunna tydliggöra lärarnas friutrymme och öka känslan av trygghet och att friutrymmet inte är ”farligt”.

– Det är en del av syftet med reformen att tydliggöra lärarnas friutrymme vid bedömning och betygsättning. Det är inte bara kopplat till ämnesbetyg utan till den sammantagna bedömning som infördes den 1 juli 2022 där läraren avgör hur elevens sammantagna kunskaper bäst motsvarar den nivå som blir betyget, säger Pernilla Lundgren.