Enkät: Skolledare vill se bättre förutsättningar för ledarskapet
En majoritet av skolledare anser sig ha ganska eller mycket dåliga förutsättningar för att kunna utföra sitt uppdrag som pedagogiska ledare, visar Skolledarens undersökning. Illustration: Fredrik Öhlander
En majoritet av skolledare anser sig ha ganska eller mycket dåliga förutsättningar för att kunna utföra sitt uppdrag som pedagogiska ledare.
Tre av fyra använder mindre än 25 procent av sin arbetstid åt sitt pedagogiska ledarskap. I stället får man ägna mycket tid åt sådant som inte har med kärnuppdraget att göra.
Det visar Skolledarens egen enkätundersökning.
Publicerad: 2024-08-20 07:00
Text: Håkan Söderberg
Läs alla delar i Tema: Ledarskap
När Skolledaren undersökte förutsättningarna för våra läsare att vara pedagogiska ledare i sin verksamhet svarar många att det brister.
Möt också två ledare som berättar om sin syn på ledarskap. Läs alla delar i Tema: Ledarskap ur Skolledaren nummer 5 2024 här:
Skolledare: Ge oss mer tid till pedagogiskt ledarskap
Så säger skolledarna om förutsättningarna för det pedagogiska ledarskapet
Det är uppseendeväckande siffor som kommer fram i vår enkät (läs mer i faktaruta). Hela 52 procent anser att de har ganska dåliga förutsättningar, 12 procent att de har mycket dåliga förutsättningar för att bedriva sitt pedagogiska ledarskap.
På frågan om vilken tid man kan ägna åt sitt pedagogiska ledarskap är trenden lika tydlig. 26 procent kan lägga mindre än 10 procent av sin tid åt det pedagogiska ledarskapet, 47 procent mindre än 25 procent. En klar majoritet svarar ja på frågan om man sätter av tid i sin kalender för uppgifter som är kopplade till rollen som pedagogisk ledare. Men 55 procent konstaterar att de ofta tvingas göra annat på den avsatta tiden.
– Det är ingen bra situation som syns här. Forskningen visar samstämmigt på vikten av att skolledarskapet ska utgå från det pedagogiska uppdraget kring barns och elevers lärande, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sveriges Skolledare.
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare. Foto: Ola Westerberg
Rektor: ”Tid går främst till dokumentation”
Vad är det då man får göra i stället för att ägna sig åt det pedagogiska ledarskapet? Den frågan ställdes i vår enkät och det är tydligt att skolledare måste använda sin tid till mycket annat än kärnuppdraget. En majoritet av de skolledare som svarat på enkätundersökningen anser att en stor del av tiden går åt till administration och dokumentation som inte rör verksamhetens utveckling och kvalitet.
Många uppger akuta händelser i sina frisvar, och knappa hälften pekar på att mycket tid används till möten och uppgifter som huvudmannen beslutat att prioritera.
Att frågan om hur det pedagogiska ledarskapet fungerar intresserar skolledare vittnar de många frisvaren om. Här tre röster ur enkäten (läs fler svar här):
”Svårt att få till tid tillsammans med lärarna i den utsträckning jag önskar, när det är så lite reglerad tid. Tid går främst till dokumentation, samtal med elever, lärare och vårdnadshavare, lokalfrågor, samverkansmöten av olika slag, budgetarbete (!), arbetsmiljöarbete, planering för lärarna, schemaarbete, myndighetsuppföljning av olika slag.”
”Jag får själv ta ansvar för att prioritera. Huvudmannen stöttar inte i detta.”
”Det administrativa arbetet tar stor plats. Man är helt enkelt en kommunal tjänsteman.”
– Det finns exempel när skolledare använder 20 procent av sin arbetstid åt möten hos huvudmannen. Det är inte rimligt. Vi vet ju att det flesta skolledare trivs på sitt jobb men de måste få förutsättningar att utföra sitt jobb på ett hållbart sätt, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Nytt arbetsmiljöpolitiskt program
Vid Sveriges Skolledares första kongress i maj antogs ett nytt arbetsmiljöpolitiskt program som hon hoppas ska bidra till en väg framåt.
– Det handlar om nödvändigheten av en organisation med tydligt mandat för rektor, ett rimligt antal medarbetare, tillgång till stödfunktioner, tillgång till mentorskap och handledning och annat. Det är ett viktigt arbete, centralt och lokalt, som vi nu har framför oss, säger hon.
Skolledarna har också svarat på frågan hur man utövar sitt pedagogiska ledarskap när man har tid och möjlighet. Här ligger samtal med medarbetare, elever och vårdnadshavare högt på listan liksom kollegialt lärande och arbete med arbetslagen. Rekrytering och klassrumsnära arbete som lektionsbesök är också prioriterade områden.
”Tycker ögon har öppnats i politiken”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman lyfter att det ändå finns vissa positiva signaler om förbättringar kring skolledares arbetsmiljö. Nyligen tillsattes en utredning om rektorers förutsättningar och ledarskap som Maria Hahne, rektor för Luleå gymnasieskola, utsetts av regeringen att leda. Bland punkterna finns den höga rektorsomsättningen, de alltför stora rektorsområdena, och just tidskrävande kringuppgifter som tar tid från det pedagogiska ledarskapet och vilka behörighetskrav som ska ställas på den som blir rektor. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 12 juni 2025.
– Jag tycker ändå att ögon har öppnats i politiken. Man uppmärksammar den höga omsättningen av rektorer och att något måste göras. Problemen med skolledares arbetsmiljö har ju uppmärksammats tidigare men ibland fastnar man. Skolledarna måste ha ett rimligt antal medarbetare kan man vara överens om, och en rektor ska ha ett rimligt antal enheter. Men man vill inte reglera och så kan processer fastna. Vi får se vad utredningen kommer fram till, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Rektor: ”Allt är pedagogiskt ledarskap”
Hon lyfter också att det finns goda exempel runt om i landet.
– Det finns exempel där huvudmännen lyssnat på skolledarna. En sak är klar, svensk skola behöver sina skolledare. Det är inte heller någon grupp som klagar i onödan. Så av de goda exemplen finns mycket att lära, säger hon.
I frisvaren i vår enkät kan vi också se flera positiva röster:
”Jag är så gammal nu att jag hunnit bevisa vad jag kan och då får jag ett jättestort friutrymme. Leder genom att leda medarbetarnas tankar om sitt arbete. Det handlar om att ha ett starkt och tydligt moraliskt imperativ så att man påverkar medarbetarens mindset. Allt är pedagogiskt ledarskap.”
”Upplever att det går att prioritera pedagogiskt ledarskap tack vare en fantastisk rektorskollega, som gör rektorsjobbet så kul plus att aldrig står ensam i någonting.”
”Jag prioriterar det helt enkelt. Jag är närvarande i verksamheten men borde vara det mer utifrån att göra exempelvis lektionsobservationer och leda pedagogernas arbete mer hands-on. Prioritering av det leder till att administrativt arbete görs på övertid.”
Det sista citatet ger kanske ändå en bild av det som är problemet och det som vår enkät så tydligt visar. Skolledarna kan och vill men för att klara hela sitt uppdrag så räcker arbetstiden i många fall inte till.
Siffror ur Skolledarens undersökning
Hur ser dina förutsättningar ut för att vara en pedagogisk ledare i din verksamhet?
Mycket goda: 5 %
Ganska goda 31 %
Ganska dåliga 52 %
Mycket dåliga 12 %
Hur mycket av din tid kan du lägga på ditt pedagogiska ledarskap?
Mindre än 10 procent: 26 %
Mindre än 25 procent, men mer än 10 procent: 47 %
Mindre än 50 procent, men mer än 25 procent: 21 %
50 procent eller mer av din tid: 6 %
Så här gjordes enkätundersökningen:
Skolledaren har under våren skickat ut en enkätundersökning via nyhetsbrevet Skolledare Fredag med ett antal frågor. 580 personer har svarat. Vi ställde också frågan om vad man anser vara viktigt i sitt ledarskap. Läs mer om det på nästa uppslag.
