Undersökning: Skolledare saknar stöd vid kris

Text: Håkan Söderberg

Skolan ska vara en trygg plats för alla. Men i dag kommer hot mot den tryggheten från alla möjliga håll. Allt från skolattacker till hat och hot via mejl och sms. I centrum, när krisen finns där, är ofta personen i frontlinjen: Skolledaren. Som ska leda och ta ansvar.

– Skolan har inget formellt brottsbekämpningsuppdrag men i praktiken finns det där ändå. Vår senaste skolledarenkät visar att bara hälften av rektorerna tycker att de får tillräckligt stöd av sin arbetsgivare i frågor som rör säkerhet och kris. Och att det brister när det gäller krisplaner och sådant. Så får det inte vara, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Sveriges Skolledares mål är att få ett nationellt huvudmannaskap, men man menar att skolan redan nu måste få resurser på ett sätt som gör den till en tryggare plats.

– Det handlar om elevhälsa och annan kringpersonal som kan fånga upp elever som inte mår bra tidigt. Det måste finnas krisplaner och möjligheter att regelbundet kunna öva på inrymning, utrymning, kommunikations­kanaler vid en kris och sådant. Även skolledare behöver debriefing och stöttning vid kriser, säger hon.

”Skolledarnas situation glömdes bort”

Den värsta som en skola kan utsättas för och som kan skapa otrygghet under lång period handlar om skolattacker. Under perioden 2010–2022 inträffade sju händelser av dödligt våld i skolan, med totalt tio dödsoffer. Det är något som knappt förekommit i Sverige, skolan har i princip varit helt förskonad tidigare. 2021 skrev Lina Nymoen, då anställd på Center mot våldsbejakande extremism (CVE), en magisteruppsats om skolledarnas ledarskap vid situationer med dödligt våld. Bristande organisation, otydlig ansvarsfördelning, utpekande av syndabockar. Så upplevde skolledarna de krav och utmaningar som finns när det som inte får inträffa ändå inträffar, dödligt våld.

– Det kändes lite som just skolledarens situation var bortglömd, att deras insatser togs för givna och man insåg inte att det också handlade om deras arbetsmiljö och att de också har behov av stöd, säger Lina Nymoen.

Men två år senare är Lina Nymoen, som i dag är handläggare inom krisberedskap och civilt försvar vid Länsstyrelsen i Uppsala, något mer optimistisk.

– Jag tycker att det i alla fall pratas mer om skolledarnas perspektiv och behov av stöd. CVE jobbar också mer med ett förebyggande arbete i skolan i dag, säger hon.

Hennes recept är att öva på tänkta situationer.

– Att öva är ett fantastiskt verktyg. Det kan tydliggöra brister, men också minska den stress som kan uppstå vid en akut händelse. Men man måste öva på rätt sätt, genom att veta vilken målgruppen är. Det kan ju hända att barn blir uppskrämda av själva övningen och det ska man undvika, säger hon.

”Görs många stora insatser”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman tycker inte heller att allt ska målas i svarta färger.

– Det görs ju många stora insatser på skolor runt om i Sverige och vi i Sveriges Skolledare har en uppgift att sprida alla de goda exempel som finns och vi kommer också att tillsammans med Skolverket se vad man kan göra när det gäller information. Det är i sin linda ännu, säger hon.

Skolattacker hör till ovanligheterna men det finns också mycket annat som kan påverka tryggheten i skolan, och som inleds när barnen är små. Händelser som kan leda till hat, hot och våld senare. Bland annat förekommer rekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk oavbrutet i nyhetsflödet.

Myndighetsuppdrag kring kriminella nätverk

I november 2023 fick åtta myndigheter, däribland just Skolverket, regeringens uppdrag att tillsammans jobba för att motverka att unga människor dras in i kriminella nätverk. Då skapades Bob – barn och unga i organiserad brottslighet. Det handlar om att man vill bygga en sammanhållen samverkansstruktur. Övriga myndigheter som deltar är Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Skolverket, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet och länsstyrelserna. Man ska bygga upp Bob-råd på nationell, regional och lokal nivå.

– Vi har lämnat en delredovisning som visar att man kommit i gång på nationell och regional nivå och nu jobbar man med att etablera strukturen på lokal nivå. Målgruppen för Skolverket är ju rektorer och pedagoger i skolan, säger Eva Lindberg, undervisningsråd på Skolverket.

Även hon pekar på de goda exemplen som en viktig del i arbetet.

– Att sprida och dela kunskap är vår uppgift. Vi ska hjälpa till och förstärka det som kommuner eller skolor gör bra. Att det, genom den här strukturen, blir fler aktörer inblandade kan också vara bra, säger Eva Lindberg.

Uppdraget ska slutredovisas den 6 december i år.

Sveriges Skolledare om ”Skolor mot brott”

Nyligen kom också ett delbetänkande från utredningen ”Skolor mot brott”. Kartläggning av brottslighet på skolor, rätt för skolledare att tömma elevernas väskor och att elever ska polisanmälas vid misstanke om brott var några av förslagen från den.

Här ser Sveriges Skolledare positivt på vissa delar men är också skeptiskt till andra.

– Vi är i och för sig positiva till att kartlägga brottslighet men det får inte krocka med sådant vi redan vet i dag. Då riskerar det att bara bli extra administration. Det är bra om rektor har möjligheten att tömma väskor, men det ska handla om allvarliga misstankar och situationer som kan ge ordningsstörningar, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Att skolan ska anmäla till polismyndigheten när en elev misstänks för brott om inte övervägande skäl talar emot är inte något som Sveriges Skolledare vill se.

– Man bör snarare överväga en omvänd bestämmelse där man kan polisanmäla elever om övervägande skäl talar för det, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Var fjärde rektor utsatt för hot

Att rektorer i sin yrkesutövning är utsatta för hat, hot och våld är inte någon hemlighet.

Var fjärde rektor upplever att den under det senaste året blivit utsatt för hot eller våldshandlingar kopplade till uppdraget.

Hot via mejl eller sms, som oftast kommer från vårdnadshavare eller andra aktörer utanför skolan. Det fysiska våldet sker oftast genom slag, knuffar och spottloskor. De verbala hoten sker genom exempelvis förtal, dödshot och lögner via ryktesspridning. Även förstörelse av privat egendom förekommer.

”Ansvar för kunskapsutveckling även i kris” 

En pågående utredning som också kan komma att spela en roll i sammanhanget är den som ska se över hur rektorerna i förskolan och skolan kan få bättre förutsättningar för att kunna utföra sitt uppdrag.

Rektorernas ledarskap spelar en central roll för förskolans och skolans kvalitet och i dag får rektorerna inte alltid goda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag, fastlår regeringen i förutsättningarna för utredningen.

Särskild utredare är rektor Maria Hahne, och i uppdraget ingår att göra en bred översyn som omfattar hela skolväsendet – förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

Uppdraget ska redovisas senast den 12 juni 2025.

Nu återstår att se om utredningar och åtgärder kan göra skolan till en tryggare plats.

– Vi får inte glömma att det är vår huvuduppgift att ansvara för barnens och elevernas kunskapsutveckling i en likvärdig skola även i en kris, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.