Forskaren: Så påverkas rektorer av statlig styrning

Text: Lena Frändberg

LÄS ÄVEN: Forskare undersöker rektorers autonomi

Det händer mycket i skolans vardag och rektorer måste dagligen fatta en rad beslut, stora som små och inom många olika områden; pedagogiska, ekonomiska och sådana som rör personal och elever.  Besluten påverkar alla andra på skolan liksom huvudmän och skolpolitiker. Tina Bröms, nu anställd på Skolinspektionen och med en bakgrund som lärare och skolutvecklare, lade i höstas fram en avhandling om rektorers beslutsfattande vid Uppsala universitet.

– Min forskning visar att staten i hög grad styr rektorers beslutsfattande. Det är problematiskt eftersom rektorn enligt skollagen ska ha ansvar och mandat att fatta beslut om skolans inre organisation, säger Tina Bröms.

Tina Bröms ambition med avhandlingen var att ta reda på både vad rektorerna fattar beslut om, vad som villkorar besluten och framför allt hur besluten fattas. För att få svar på sina frågor har hon i första hand intervjuat rektorer, men även gjort observationer och skickat ut enkäter.

Det insamlade materialet analyserades utifrån ett beslutsteoretiskt perspektiv, något som enligt Tina Bröms är ett relativt nytt grepp inom rektorsforskningen. Hon använder sig av företagsekonomen Nils Brunssons olika beslutslogiker, det vill säga idealtyper för olika sätt att motivera beslut. 

”Begränsade möjligheter att experimentera”

Konsekvenslogiken innebär att beslut tas utifrån ett begränsat antal handlingsalternativ genom att konsekvenserna bedöms. När lämplighetslogiken används är utgångspunkten att regler ska följas. Imitationslogiken utgår från tidigare fattade beslut och vid experimentslogik ses beslutet som något preliminärt som kan utvärderas och dras tillbaka om nödvändigt.

Avhandlingen visar att det hela tiden sker en växelverkan mellan logikerna och att rektorerna ofta använder mer än en logik för samma beslut. Till exempel sker ofta en växelverkan mellan konsekvens­logik och lämplighetslogik. Imitations­logiken är också vanlig medan experimentslogiken förekommer väldigt sparsamt. Tina Bröms har intervjuat rektorer i tre olika kommuner och fått relativt samstämmiga resultat.

– Rektorernas möjligheter att experimentera fram lösningar är begränsade. Samtidigt finns det rektorer som säger att nya lösningar krävs för att komma vidare, till exempel när det gäller problematiska elevärenden, säger Tina Bröms.

Enligt Tina Bröms styrs rektorernas beslutsfattande i hög grad av lagar och regler och genom ekonomiska förutsättningar och riktade bidrag. När rektorn följer regelverk och förhåller sig till budgeten bestämmer det vilka handlingsalternativ som övervägs.

Bidrar till likriktad skola

Skollagen är ett av de regelverk som är styrande. Ett exempel är lagkravet på lärarlegitimation som gör att lärarens behörighet, snarare än rektorns egen bedömning av kompetens, är det som styr hur organisationen ser ut. Enligt Tina Bröms bidrar styrningen till en likriktad skola där ledarna förväntas imitera varandra.

– Rektorerna gör ofta det som kännetecknar en framgångsrik skola och det som är på modet. Eftersom det finns en stark juridisk styrning imiterar man gärna andra eftersom man då vet att man gör ”rätt”, säger Tina Bröms.

Den ekonomiska styrningen sker bland annat genom riktade statsbidrag, till exempel för satsningar som läslyftet och matematiklyftet. Den osäkerhet som följer med de riktade medlen gör det svårt och ibland omöjligt för rektorn att använda resurserna och planera långsiktigt.

– Huvudmännen kan söka stora summor som riktade bidrag. Bristen på framförhållning och oförutsägbarheten i det här systemet är något som återkommer i hela materialet, säger Tina Bröms. 

Skriver en lärobok

Enligt Tina Bröms bör statens styrning sättas i relation till att skolorna och rektorerna har så olika förutsättningar. Den likriktning som avhandlingen visar på ser hon som problematisk eftersom skolorna är olika stora, ligger i olika delar av landet, har olika huvudmän och så vidare. Besluten och lösningarna kan behöva anpassas till den unika skolan och situationen.

Tidigare forskning visar att rektorer ofta upplever att de har autonomi, men enligt Tina Bröms så beror det på vilket perspektiv man har. Som rektor kan man uppleva att man har mycket att säga till om inom det existerande ramverket. Bland de rektorer som intervjuades för avhandlingen så varierade detta. Man lägger helt enkelt olika betydelser i vad det innebär att ha autonomi och att fatta självständiga beslut.

Tina Bröms hoppas nu kunna fortsätta att teoriutveckla experimentlogiken, som hon ser som en väg framåt för att pröva nya lösningar i skolan. Hon är också i full färd med att skriva om sin avhandling till en lärobok som ska ges ut av Student­litteratur. Tanken är att den ska användas på rektorsutbildningar.

– För att få syn på det komplexa som händer i skolan så behöver man använda teoretiska perspektiv. Jag hoppas att min avhandling bidrar till forskningen men även kommer till nytta i praktiken, säger Tina Bröms.