Hård kritik mot lag om uppgiftsskyldighet för rektorer

Text: Emelie Henricson

LÄS ÄVEN: Kritik mot förslag om informationsskyldighet

Frågan om informationsskyldighet för rektorer tar ett nytt steg. Nu föreslår regeringen en ny lag, som kommer att innebära att flera myndigheter, kommuner, regioner och skolor ska lämna ut uppgifter till polis och andra myndigheter. Det gäller både på begäran och på eget initiativ. Förslaget specificerar att det är rektor som blir skyldig att lämna ut uppgifter och en upplysning om bestämmelserna kommer skrivas in i skollagen.

Sveriges Skolledare är mycket kritiska till lagförslaget, som väntas gälla från januari nästa år, och till att förbundets remissynpunkter inte tagits med i beaktande.

I början av året varnade förbundet i sitt remissvar till betänkandet ”Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen” för riskerna med en sådan lag och vilka konsekvenser det får för utbildningen och eleverna när rektorer ska ägna sig åt brottsbekämpning.

”Riskerar få stor negativ påverkan på tilliten”

Sveriges Skolledare påpekade i sitt remissvar att ansvaret bör ligga hos huvudmannen – inte hos rektor. Där svarar regeringen nu att man anser att det är i den elevnära verksamheten som ansvaret ska ligga och står därför fast vid att det är rektor som ska ha informationsskyldigheten.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman riktar nu skarp kritik mot lagförslaget.

– I det här förslaget låter det som att rektor ska ses som lagens långa arm, vilket är ett mycket bekymmersamt utgångsläge för rektorer som redan är tyngda av hög arbetsbelastning och en stor risk för hot och våld, säger hon.

Förbundet kritiserar också att uppgiftsskyldigheten inte bara ska gälla händelser inom skolan, utan också uppgifter om elever kopplat till händelser och utredningar utanför skolan.

– Det är anmärkningsvärt, och det riskerar att få en stor negativ påverkan på elevers, barns och vårdnadshavares förtroende för och tillit till skolan, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Rektorsomsättningen – en risk

I lagförslaget skriver man att risken att tilliten mellan elev och skola störs ”måste ställas mot brottsbekämpningens behov av uppgifter och den omständigheten att skolan är en aktör som kan ha mycket relevant information”.

– Det låter som att man anser att det är en viktigare uppgift för skolan att bekämpa brott än att ägna sig åt det grunduppdrag som gör att brott inte begås från första början. Alltså en god utbildning baserad på ömsesidig tillit, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

I sitt remissvar lyfte förbundet att förslaget går emot rektorers yrkesetik, och lyfte att skolledare redan idag ansvarar för att göra orosanmälningar kring minderåriga elever. Då för att säkra att eleverna får den hjälp de behöver.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman pekar också på att den höga rektorsomsättning som råder kommer försvåra upprätthållandet av en sådan lag.

– En förutsättning för att samverkan mellan offentliga institutioner ska fungera tillfredsställande är att kontaktvägar och kontaktpersoner hålls så stabila över tid som det är möjligt. Samarbetet bygger på förtroende mellan företrädarna och återkommande förändringar av strukturer och kontaktpersoner påverkar detta negativt. Den stora skolledaromsättningen är i perspektivet mycket bekymmersam, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Ska gälla från januari nästa år

Informationsskyldigheten gäller även uppgifter om anställda på skolan (se mer i faktaruta). Lagen föreslås träda i kraft 1 januari nästa år. Regeringen föreslår också ändringar i offentlighets- och sekretesslagen.

– Vi vill se ett skifte där huvudregeln blir att dela information och inte att hålla inne information. Uppgifter som finns hos en myndighet kan vara helt avgörande för att en annan myndighet ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett effektivt och rättssäkert sätt, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff.