Krönika: ”Det är hög tid för en nationell skolplattform”

LÄS ÄVEN: Skolplattformarna ökade arbetsbördan – istället för tvärtom

Det är föräldramöte och en punkt på dagordningen är att förklara hur den nya skolplattformen, V-klass fungerar. 

Eftersom majoriteten av föräldrarna har begränsade kunskaper i svenska språket har vi tolkar som förklarar hur man laddar ner appen i mobiltelefonen. Vi visar hur man anmäler att ens barn är sjuk, hur man söker ledighet och bokar utvecklingssamtal. Jag poängterar att ledighetsansökningar avslås eftersom eleverna behöver varenda undervisningsminut, men att de ändå måste ansöka om ledigt om de ska resa bort.

Drygt 100 meter från skolan är det föräldramöte på en förskola där många elever har småsyskon. På dagordningen har de en punkt om den nya skolplattformen Unikum. Även de har tolkar som hjälper föräldrarna att komma i gång.

”Behöver inte påpeka hur korkat det är”

I Göteborg delar förskole- och grundskoleförvaltningen, som är organiserade i två facknämnder, kontor. Trots det lyckades de inte upphandla en gemensam skolplattform. Tjänstemännen på de båda förvaltningarna träffas vid kaffeautomaten och då hade de kunnat ställa frågan – ska vi köpa samma plattform? 

Olika skolplattformar gör att förskolor i utsatta områden lägger mycket tid på att föräldrarna ska förstå Unikum. I skolan lägger vi lika mycket tid på att lära föräldrarna V-klass. Föräldrar med barn i förskola och grundskola måste alltså jonglera med olika skolplattformar. Om man har barn i både kommunal för- och grundskola och ett barn på en friskola måste man använda tre skolplattformar samtidigt. Jag behöver inte påpeka hur korkat det är.

Frustrerande för både skolledare och föräldrar

Det är inte bara föräldrarna som undrar vad kommunen håller på med. Även skolledare är frustrerade över alla it-system vi arbetar i. När löner ska attesteras och ledigheter godkännas gör vi det i Personec, men när vi ska rekrytera gör vi det i Visma Recruit. Om vi vill titta på elevernas resultat syns de i Qlik Sense. När en medarbetare är sjukskriven ska det administreras i Adato och gör någon sig illa på arbetsplatsen registreras det i IA.

Beställningar och fakturor ska attesteras i Proceedo men inte skolmaten, den beställs i Matilda. När skolledare skriver rapporter om skolans arbetsmiljöarbete eller vår förträffliga verksamhet gör vi det i Stratsys medan lärarna dokumenterar undervisningen i V-klass. Elever registreras i IST och schemat lägger vi i Skola24.

Pengarna hade kunnat gå till undervisning

Jag ska kanske tillägga att systemen inte pratar med varandra vilket gör att vi skriver samma sak på flera ställen. Det saknas ofta digital signering vilket gör att vi skriver ut handlingar, signerar dem för hand, scannar in dem i systemen igen och sedan tuggar vi pappret. Det är en säkerhetsrisk att handlingar med känsliga personuppgifter inte kan hanteras helt digitalt.

Det har vuxit fram en enorm industri för plattformar. De fungerar givetvis bra i olika utsträckning men den gemensamma nämnaren är att ingen är helt nöjd.

Nu förväntas 3 000 skolhuvudmän förse sig med en egen skolplattform och it-system. Pengar som läggs på skolplattformar hade kunnat gå till undervisning och särskilt stöd.

Regeringen måste prioritera frågan om en nationell skolplattform och ett heltäckande administrativt it-system för skolväsendet. Det är hög tid att börja idka lite planekonomi.

Linnea Lindquist, skolledare och fristående skoldebattör, skriver krönikor för Skolledaren.se.

Mer från Linnea Lindquist: 

”Bygg en mur runt skolan – och freda lärarnas tid”

”Vi hamnar i frontlinjen för politikernas oansvariga budgetar”

Vi har inte hela bilden över vilka som äger våra skolor

Till sist finns inget kvar att skära ned på

Inget gör ett barn så stolt som att ha knäckt läskoden

Vi måste slå hål på myten om små klasser

Eleverna flyttar – och vips där försvinner skolpengen

Jensen plockar russinen ur kakan

Systematiskt kvalitetsarbete är en bluff