Ledare: Ska vi stoppa våldet behöver vi satsa på skolan

Ledare av Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare, publicerad i Skolledaren nr 6 2024

Att starta en ny termin är förknippat med mycket glädje och förväntan. Det märker jag inte minst via det stora engagemang som ni medlemmar visade på Skolledarens dag den tredje september. Det är härligt att se er energi och stolthet över ert yrke och över era verksamheter. 

Skolstarten var tyvärr inte lika trevlig för alla och jag tänker då specifikt på incidenten på skolan i Huddinge. Jag vill fortfarande hävda att skolor generellt är trygga platser men i ett samhälle där det blir mer normaliserat att bruka grovt våld får vi inte blunda för att det även kan komma till uttryck i skolan. Även om jag står fast vid att den allra viktigaste brottsförebyggande insatsen är att erbjuda alla barn och ungdomar en utbildning av riktigt hög kvalitet, så måste även skolan anpassa sig efter sin förändrade omvärld.

”Det aldrig en bra tid att dra ner på elevhälsa”

Det skär i hjärtat när man läser att unga gäng­kriminella använder skolmiljön för att locka barn att utföra tjänster mot ersättning, och vilka grymma hot som sedan riktas mot barnen om de vill dra sig ur. Här krävs verkligen att samhället kliver fram på bred front och stöttar föräldrarna i deras ansvarsroll. Men även vi inom skolan måste vara på tå för att kunna se eventuella tecken och reagera på normbrytande beteende i tid. Det är aldrig, men särskilt inte nu, en bra tid att dra ner på skolors resurser till elevhälsa och annan stödpersonal. Eller på verksamheten i förskolorna. Tvärtom är det där vi behöver satsa, för ska vi lyckas stoppa utvecklingen så gäller det att satsa tidigt, både i och utanför förskolan och skolan.

”Balans mellan uppdrag och förutsättningar”

Skulle det ändå gå illa och en allvarlig incident inträffar på en skola har man som skolledare stor nytta av att ha planerat och övat i förväg. Att träna inrymning eller hantera stora medieuppbåd var knappast det som lockade någon till att välja skolledaryrket, men i kris prövas verkligen ledarskapet. Det är en del av jobbet och genom att förbereda sig kan man också lättare säkerställa att man inte blir stående där helt ensam. En krisplan värd namnet måste också hantera ledarnas behov av stöd och inte bara ta deras insatser för givna, som kanske ibland varit fallet.

Lyckligtvis är dessa händelser fortfarande undantagsfall. En skolledares vardag är kanske sällan vanlig i den bemärkelsen att man vet i förväg vad som ska hända och vad man ska göra – så mycket kan inträffa i en så relationstät verksamhet som skolan. Men om alla skolhuvudmän jobbar för att hitta en balans där uppdrag och förutsättningar hänger väl ihop kan vi tillsammans verka för ett mer hållbart ledarskap i förskola och skola. Och vi vet också att det gynnar alla.

LÄS TIDIGARE LEDARE HÄR: 

”Det är det pedagogiska uppdraget vi brinner för”

”Tillsammans blir vi skolledare starka”

”Hållbart ledarskap gynnar alla”

”Lönen – viktigaste frågan för våra medlemmar”

”De nya organisationerna utarmar bergreppet skolenhet”

”Skolledare kompenseras inte i lönekuvertet”