Efter Skolverkets nya siffror: ”Ovärdigt en välfärdsstat”

Elever vars föräldrar saknar eftergymnasial utbildning har svårare att klara gymnasiebehörighet. Foto: Adobe Stock/Ola Westerberg
Aktuellt
Slutbetygen för årskurs nio sjunker i år, enligt Skolverkets nya siffror. Statistiken visar också att elevens socioekonomiska bakgrund spelar allt större roll.
– Att det framförallt handlar om ungdomar med sämre förutsättningar hemma är ovärdigt en välfärdsstat som Sverige, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Sveriges Skolledare.
Publicerad: 2024-09-26 11:08
Text: Emelie Henricson
LÄS ÄVEN: Nya siffror: Niornas betyg sjunker i år
LÄS ÄVEN: Var femte elev klarar inte kunskapskraven: Ett misslyckande
På torsdagen presenterade Skolverket sin slutgiltiga statistik över behörigheten till gymnasiet bland årets årskurs nio.
De nya siffrorna bekräftar den sjunkning som man såg i somras. 83,7 procent blev behöriga till gymnasiet i år – ett tapp på 1,5 procentenheter jämfört med i fjol.
– Det är oroande att så många har svårt att klara gymnasiebehörigheten. Vi måste kunna erbjuda alla elever en utbildning som gör att de kan ta sig vidare i livet och bli välfungerande samhällsmedborgare, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Det är framförallt i matematik som elever saknar godkänt betyg. 12,8 procent av eleverna nådde inte målen i ämnet i år, en ökning med 1,9 procentenheter.
Socioekonomisk bakgrund en faktor
En annan viktig faktor som framkommer i Skolverkets statistik är att elevernas socioekonomiska bakgrund och föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar allt större roll.
Knappt 73 procent av de med föräldrar som har högst gymnasieutbildning blev behöriga, att jämföra med 91 procent av de som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Det var den högsta skillnaden mellan grupperna som uppmätts de senaste tio åren.
– Att det framförallt är ungdomar med sämre förutsättningar hemma är ovärdigt en välfärdsstat som Sverige. Politikerna pratar mycket om vikten av tidiga satsningar, men vi ser i statistiken att det som gjorts verkligen inte räcker, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Skolverket konstaterar att forskningen har visat att betygen inte alltid överenstämmer med den faktiska kunskapsnivån hos eleverna - det kan röra sig om betygsinflation och skillnader i bedömning.
Vill se bredare satsning på stöd till elever
Regeringens betygsutredning, som presenteras i början på nästa år, syftar till att få bukt på betygsinflationen och skapa en mer likvärdig betygssättning. För tidningen Vi Lärare har utredaren Magnus Henrekson aviserat att utredningen kommer föreslå ett slopande av betyget F.
Ann-Charlotte Gavelin Rydman ser framförallt ett behov av att satsa på mer stöd för att jämna ut skillnaderna mellan eleverna.
– Att ändra betygssystemet så att även de som har svårigheter i något enstaka ämne kan få komma vidare kan hjälpa vissa. Men det får inte bli den enda lösningen. Det behövs en bredare satsning på mer stöd, inte minst i matematikämnet, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Andel elever med gymnasiebehörighet senaste 5 åren
2019/2020: 85,6 procent.
2020/2021: 86,2 procent.
2021/2022: 85,0 procent.
2022/2023: 85,2 procent.
2023/2024: 83,7 procent.
Källa: Skolverket