”Regeringens budget är en besvikelse för skolledare”
”Vi kan se att i nio av tio kommuner kapas skolbudgetar, samtidigt gör inte regeringen tillräckligt för att säkerställa att alla barn och unga får en högkvalitativ utbildning”, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare. Foto: Armin Dröge/Regeringskansliet/Ola Westerberg
Aktuellt
Regeringens skolbudget är en besvikelse. Det menar Sveriges Skolledare som vill att man satsar på ett sektorsbidrag till skolan, i stället för riktade bidrag.
– Man går fram med något som satsningar, när det egentligen är förtäckta besparingar, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande.
Publicerad: 2024-09-20 12:24
Text: Emelie Henricson
LÄS ÄVEN: Efter skolledarnas krav: Rektorers förutsättningar ska utredas
På torsdagen släppte regeringen statsbudgeten för 2025, men redan på tisdagen presenterades budgetens satsningar inom skolområdet.
Bland annat satsar man på kunskapsbidraget, kvalitetshöjande åtgärder i förskolan, personalförstärkningar, akutskolor och läromedel. Mest uppmärksammat blev kanske aviseringen av en tioårig grundskola från 2028.
Men Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare, anser att regeringen gör långt ifrån tillräckligt.
– Det är såklart en besvikelse att man inte satsar på skolan mer än vad man gör. Vi kan se att i nio av tio kommuner kapas skolbudgetar, samtidigt gör inte regeringen tillräckligt för att säkerställa att alla barn och unga får en högkvalitativ utbildning, säger hon.
”Kommer öka samvetsstressen för skolledare”
Hon menar att statsbidragen blir otillräckliga i slutändan.
– Statsbidragen, om de nu ska finnas, bör indexeras så att man inte går fram med något som satsningar när det egentligen är förtäckta besparingar, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Hur ser du på regeringens budget ur ett skolledarperspektiv?
– Det här är småpengar, samtidigt som det kommer krav från staten på förändring och man vet att rektorer inte får de medel som behövs. Det kommer öka samvetsstressen för skolledare.
Hon saknar bland annat satsningar för att komma till rätta med den ökande rektorsomsättningen, och lyfter att forskningen visar på ledarskapets vikt för skolan.
– Vi ser ingen satsning på skolledare över huvud taget, som är de som ska ta ansvar för alla förändringar vi ska göra i skolan, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, och fortsätter:
– Vi skulle vilja se en utredning kring Lex Edico såklart. Vi vet att det behövs en verksamhetsnära skolledare för att höja kunskapsresultaten. Som kan se de brister och risker som finns när budgeten är för knapp.
Vill se ett sektorsbidrag
I stället för de riktade statsbidragen vill Sveriges Skolledare se ett samlat sektorsbidrag till skolan. Samtidigt lyfter hon fram behovet av ett ökat statligt ansvar för skolan, när kraven på verksamheter och skolledare ökar.
– Dagens system med kommunal finansiering blir ohållbart när systemen ser så olika ut i olika kommuner. Staten behöver gå in och ta ansvar, och stå för finansieringen.
En fråga som Sveriges Skolledare, och de bildande förbunden Sveriges Skolledarförbund och Lärarförbundet Skolledare, drivit under många är den om ett rektorslönelyft.
I regeringens budget lyfts ett lärar- och förskollärarlönelyft men frågan om rektorerna uteblir.
– Lönen ska stämma överens med uppdraget att leda och ta ansvar för utbildning och undervisning. Det är ett av samhällets viktigaste uppgifter och det måste synas i lönekuvertet. Varje skolledare som stannar på sitt jobb och utvecklar verksamheten är en satsning som lönar sig, säger hon.
Utöver ett rektorslönelyft vill Sveriges Skolledare också att regeringen satsar på ett ökat ansvarsavstånd mellan rektor och närmaste medarbetare.
– Ska man komma till rätta med omsättningen på skolledare, behöver det också synas i budget, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Ann-Charlotte Gavelin Rydman om ...
... tioårig grundskola
Regeringens avisering av en tioårig grundskola väckte debatt i veckan. Så här säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman om frågan:
”Det har varit på bordet länge, och nu dammar man av det här igen. Vill man införa tioårig skola för att säkerställa att alla elever får stärkta kunskaper kan det ha positiv effekt. Men hur ska det gå när resurstillskottet till kommunerna kommer först om fyra år? Med vilka medel ska man säkerställa att verksamheten är redo att ställa om?”
”Det är många frågor som inte har några svar när det gäller tioårig grundskola. En av dem är hur forskningsbaserat det egentligen är att sätta sexåringar i skolbänken för att läsa grundskoleämnen, när vi vet att man redan nu behöver förstärka förskoleklass med fler resurser så att alla barn och elever får det stöd de har rätt till. Det måste ha koppling till forskning och vetenskap.”
… STEM-strategin för utbildningsväsendet
Regeringen vill se fler utbildade inom området STEM (alltså forskning, teknik, ingenjörsskap och matematik) och satsar därför på en STEM-strategi för hela utbildningsväsendet. Ann-Charlotte Gavelin Rydman reagerar på att man samtidigt inte vill se en nationell digitaliseringsstrategi för skolan.
”Det är givet att det är en nyckelkompetens för morgondagens samhälle, men det är anmärkningsvärt att man identifierar ett behov av STEM-kompetenser, men man vill inte ha en nationell digitaliseringsstrategi för utbildningsväsendet. Våra medlemmar lever i en digitalvärd, och man gör en satsning på läromedel som även inkluderar digitala läromedel. Men man satsar inte på en nationell digitaliseringsstrategi, och det behöver vi”, säger hon.
