Hoppa till huvudinnehåll

Regeringens mål: Tioårig skola från 2028

Patrick Reslow, utbildningspolitisk talesperson SD, kulturminister Parisa Liljestrand (M), utbildningsminister Johan Pehrson (L) och Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson KD. Foto: regeringen.se

Aktuellt Regeringen och SD vill införa en tioårig grundskola från höstterminen 2028.
– Det är en av flera reformer för att barn ska lära sig läsa och skriva ordentligt, säger utbildningsminister Johan Pehrson (L).

Publicerad: 2024-09-17 17:03

Text: TT

LÄS ÄVEN: Skolledarnas uppmaning till nya utbildningsministern

En proposition om att göra grundskolan tioårig ska komma i november. I regeringens budgetproposition avsätts redan nu 194 miljoner kronor 2028 och 389 miljoner 2029 för kommunernas ökade kostnader.

En tioårig grundskola utreddes redan 2021 och var även målet för den förra S-regeringen.

– Målet är en skola som går tillbaka till grunderna och som ger alla elever en mycket stark plattform att stå på, säger Pehrson.

Tre timmar per dag

Förskoleklassen är redan i dag obligatorisk, men som årskurs 1 i grundskolan så innebär det förändringar för barn och lärare.

– Det blir större fokus på att lära sig räkna, läsa och skriva tidigt, säger Pehrson.

På frågan hur tufft det blir för sexåringar att gå i den nya årskurs ett svarar han.

– Det är inte världsunikt på något sätt.

Utredningen föreslog att undervisningstiden i årskurs ett skulle begränsas till tre timmar per dag.

För förskolelärarna innebär reformen att de behöver fortbilda sig. Det kan dock bli aktuellt med en femårig övergångsperiod innan de nya behörighetskraven införs.

– Det är en naturligt tänkbar lösning, säger Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Fler akutskolor

Även andra satsningar på skolan görs i budgeten. Regeringen föreslår en förstärkning av det så kallade kunskapsbidraget med 700 miljoner kronor för 2025. Pengarna ska användas till mer personal i skolan, bland annat lärare och speciallärare.

Även statsbidraget för höjd kvalitet i förskolan föreslås höjas, med 900 miljoner kronor till 2025. De pengarna kan till exempel användas för rekrytering av personal, kompetensutveckling av förskolelärare och för att minska barngruppernas storlek.

I budgeten läggs också en ny satsning på 850 miljoner kronor på ordning och studiero. Där ingår 100 miljoner kronor till akutskolor för att snabbare kunna hantera ordningsproblem.

– Genom att tillfälligt omplacera en elev till till exempel en akutskola så kan den akuta situationen hanteras samtidigt som långsiktiga lösningar utreds, säger SD:s skolpolitiske talesperson Patrick Reslow.

Regeringen föreslår också en höjning av statsbidraget för inköp av nya läromedel med 200 miljoner kronor 2025.

Totalt uppgår skolsatsningarna 2025 till 2,8 miljarder kronor.

Fler nyheter

Linnea Plöen Casterud foto Terri Lindholm/Holger Ellgard/Wikimedia commons

Public service-utredningen: ”Risk att UR:s innehåll minskar”

Aktuellt Säkra public service oberoende, spara inte på Utbildningsradion och konkurrensutsätt inte UR. Det är Sveriges Skolledares invändningar mot regeringens public service-utredning. – Det finns en risk att UR:s innehåll minskar i omfattning, säger Linnéa Plöen Casterud, press- och opinionschef Sveriges Skolledare.

Expertens svar: ”Riskfyllt att agera ensam som rektor”

Dilemmat I det akuta läget som rådde valde rektorn Mikael att lita på sin förmåga att kommunicera med de uppretade anhöriga till en elev, som ville ta rättvisan i egna händer, i stället för att ringa polisen eller ta hjälp av kollegor. Så här säger forskaren om beslutet.

Dilemmat: Hotfulla vuxna kom till skolan – så agerade rektor Mikael

Dilemmat Under Mikaels år som rektor har det hänt en handfull gånger att vuxna eller ungdomar har kommit till skolan för att ”göra” upp med andra elever eller personal på skolan. Situationerna har sett olika ut. ”Det här tillfället hade kunnat slutat illa om respekten och kommunikationen hade brustit”, säger rektor Mikael.

Forskaren: Så påverkas rektorer av statlig styrning

Forskning Tina Bröms har disputerat med en avhandling om rektorers beslutsfattande. Hennes forskning visar att besluten i hög utsträckning styrs av staten genom juridik och ekonomi, bland annat riktade statsbidrag.

”Ansvaret för skolans säkerhet kan inte ligga på enskild rektor”

Aktuellt Debatten om säkerheten i skolan har gått flitig det senaste. Metallbågar i skolorna för att upptäcka vapen och muddring av eleverna, är det framtiden i de svenska skolorna? – Här och nu måste vi se att det är en allvarlig situation. Men vi vill se en nationell plan, ansvaret för säkerheten kan inte lämnas till den enskilde rektorn, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Sveriges Skolledare.

Hämtar fler