Dilemmat: Hotfulla vuxna kom till skolan – så agerade rektor Mikael
Efter ett bråk mellan två elever kom upprörda anhöriga till en av pojkarna till skolan. Illustration: Ricardo Tomás
Dilemmat Under Mikaels år som rektor har det hänt en handfull gånger att vuxna eller ungdomar har kommit till skolan för att ”göra” upp med andra elever eller personal på skolan. Situationerna har sett olika ut. ”Det här tillfället hade kunnat slutat illa om respekten och kommunikationen hade brustit”, säger rektor Mikael.
Publicerad: 2024-09-16 16:43
Berättat för: Lenita Jällhage
LÄS ÄVEN: Expertens svar: ”Riskfyllt att agera ensam som rektor”
”För några år sedan arbetade jag på en mångkulturell skola. Det var rast. Två olika kompisgäng med killar på mellanstadiet började skämta med varandra.
En av pojkarna, Marco, raljerade plötsligt om varför en annan pojke, Ali, inte åt griskött. Ali kände sig grovt förolämpad. Den skämtsamma stämningen var som bortblåst.
Pojkarna rök ihop även fysiskt i brist på kommunikation. Som tur var fanns det personal på skolgården som gick emellan. Även om ingen av eleverna blev fysiskt skadade under bråket kände sig Ali otroligt upprörd över att han hade attackerats både fysiskt och verbalt.”
”Det fanns ändå en sorts respekt för mig”
”Dagen efter kom en pojke från ett av kompisgängen fram till mig i skolan. Han sa att Ali hade berättat om bråket hemma och Alis storebror var nu på väg till skolan tillsammans med andra vuxna.
Allt gick väldigt fort. Jag bestämde mig för att gå ut och prata med dem på vägen utanför skolområdet. Jag visste inte hur många de var så jag funderade först över om jag skulle ta med mig någon annan i personalen. Men jag tänkte att det skulle kännas mindre hotfullt och ha en dämpande effekt på situationen om jag kom ensam.
Jag hann aldrig bli rädd. Jag är van att hantera folk som är upprörda och tänkte att det nog skulle gå bra så länge jag höll de vuxna borta från skolan.
Jag hade precis kommit ut på vägen när jag såg sex män komma gående mot skolan. Jag gick dem till mötes. Det visade sig vara Alis pappa, storebror, farbror och några andra vuxna. De var upprörda men stannade upp. Det fanns ändå någon sorts respekt för mig annars hade de med lätthet kunnat slänga mig åt sidan.
De ansåg att jag inte hade agerat tillräckligt efter situationen som uppstått och därför hade de kommit. För om inte jag agerade så skulle de göra det.”
”Fick dem att vända tillbaka hem”
”Jag sa att jag inte hade hunnit ut i klassrummen ännu för att prata med eleverna men att jag skulle göra det i både den berörda klassen och i andra klasser. Jag förklarade att jag självklart inte kunde släppa in dem på skolan.
Jag förklarade att bråket berodde på dålig kommunikation mellan pojkarna. Det var ingen som hade försökt vara elak utan de förstod helt enkelt inte varandra och därför hade de inte löst situationen med ord utan rykt ihop. Jag lovade att jag skulle reda ut vad som uppstått och säkerställa att det inte skulle upprepas.
Jag fick dem att vända tillbaka hem.
På eftermiddagen gick jag och pratade med eleverna i samtliga klasser. Jag la vikt vid att eftersom vi var så många olika kulturer på skolan, från olika länder, så var det nästan omöjligt att vi alla skulle förstå varandra i alla situationer eftersom man hade olika kulturella erfarenheter. Vi är alla individer med känslor.
Det är därför viktigt att respektera varandras känslor och vara vänliga mot varandra för att få kompisar, förklarade jag.”
”Pratade med eleverna”
”Mitt budskap till eleverna var att man skulle säga ifrån om man kände att kamrater eller vuxna inte betedde sig på ett bra sätt, antingen själv eller be någon kompis göra det. Om man inte vågade skulle man vända sig till en vuxen på skolan som man hade förtroende för.
Jag pratade även med eleverna för att försäkra mig om att de mådde bra och om de kände att jag hade tagit tag i situationen.”
Rektor Mikael och eleverna Marco och Ali heter egentligen något annat. Dilemmat publicerades i Skolledaren nr 5 2024.
