Cecilia Lindskog, rektor Västra Engelbrektsskolan, Mohammad Moazen, ungdomsutredare vid polisen i Örebro och Marianne Mustonen, rektor Olaus Petri. Foto: Fredrik Karlsson
Samarbete blev vägen till trygghet i Örebro
De vill ge hopp och motverka hopplöshet. Med sin närvaro vill de skapa frånvaro av gängen och brottsligheten. Polis, skolledare, socialtjänst, fältassistenter och andra aktörer i samverkan. Kan en sådan satsning i Örebro vara svaret på frågan om hur tryggheten i den svenska skolan kan öka? – Vi vill visa att det finns bättre vägar att välja och kraftigt försvåra att välja dåliga, säger Mohammad Moazen, ungdomsutredare hos polisen i Örebro.
Text: Håkan Söderberg
Läs alla delar i Tema: Trygghet i skolan
Skolan ska vara en trygg plats för alla – elever, lärare och skolledare. Samtidigt kommer rapporter om våldsbrott i skolor och hot, hat och våld mot skolpersonal. I mitten står rektorn, som ska leda arbetet under krisen. Vad behöver göras för att skolledare ska få rätt stöd?
Läs alla delar i Tema: Trygghet i skolan här, som publicerades i Skolledaren nr 6 2024.
Undersökning: Skolledare saknar rätt stöd
Det är polisen som initierat satsningen i Örebro. De anställde nya ungdomsutredare som i sin tur tog kontakt med skolledare i grundskolor och andra aktörer kring skolan.
– Vi kände, och känner också, att vi har starkt stöd uppifrån för det här, det är en prioriterad verksamhet, säger Mohammad Moazen.
Det första steget i satsningen var rektorsträffar. Marianne Mustonen, rektor på högstadieskolan Olaus Petri i centrala Örebro, och Cecilia Lindskog, rektor på Västra Engelbrektsskolan F–9 i det socioekonomiskt utsatta området Baronbacken, är två av de rektorer som engagerat sig i satsningen.
”Alla har fokus på eleverna”
De känner, liksom polisen, att satsningen varit framgångsrik. För några månader sedan inträffade en allvarlig incident som kan tjäna som exempel på hur det nya systemet fungerar. Det var flera gäng med tjejer från olika skolor som drabbade samman på Holmen i Örebro med fysisk misshandel som följd.
– Nu kunde vi snabbt samla ihop skolpersonal, fältare och ungdomspolis och situationen lugnade ner sig snabbt. Då visar vi ungdomarna att vi har koll och att det finns handlingskraft. Att ungdomarna ser att vi jobbar tillsammans har stor betydelse. Att polis, skola, fältassistenter och socialtjänst strävar åt samma håll är framgångsfaktorer, säger Marianne Mustonen.
– Nu ser man att exempelvis socialtjänsten tar egna initiativ till möten, så det har verkligen börjat fungera. Alla har fokus på eleverna, upplever jag, säger Cecilia Lindskog.
Samarbete är vägen framåt enligt rektorerna Cecilia Lindskog och Marianne Mustonen och ungdomsutredaren Mohammad Moazen. Foto: Fredrik Karlsson
Direktlinje till ungdomsutredare
Att träffa föräldrar har varit återkommande och här trycker Mohammad Moazen på att det krävs ärlighet när det handlar om föräldraskapet.
– Vi måste vara ärliga och säga som det är. Många har kommit till ett nytt land, en ny kultur och det är en ny era. Det är nu man avgör om barnen ska få det bra eller bli ett samhällsproblem. Då kan man kanske inte uppfostra på samma sätt som man trott tidigare, säger han.
Att komma från en annan kultur kan påverka också på ett annat sätt.
– Många har en helt annan syn på polis och myndigheter. De är rädda för polisen och för myndigheter. De vågar inte ställa frågor. Vi måste visa att vi som poliser, skolledare, socialtjänstemän med flera är här för att stötta och hjälpa. Inte för att ta deras barn ifrån dem. Till mötena har vi anlitat tolkar på flera olika språk. Ibland är det ju så att barnen själva ska översätta till föräldrarna vad som sagts under ett möte. Det är ingen bra ordning, säger Mohammad Moazen.
Förutom möten och sammankomster har också en direktlinje för skolor till polisens ungdomsutredare upprättats. Där ska alltid någon svara.
– Vi har använt den möjligheten många gånger. Det är inte bara akuta saker som ventileras. Man kan ringa och bolla saker och kanske lägga pussel kring någon person, säger Marianne Mustonen.
Polisen Mohammad Moazen vill förmedla trygghet i skolan. Foto: Fredrik Karlsson
Vill samarbeta med flera aktörer
Nu hoppas inblandade parter att satsningen ska utvecklas ytterligare.
– Vi samarbetar bland annat med Tegelbruket som är en arena för ungdomar här i Örebro med många aktiviteter. Många tror inte på sig själva och vi vill ändra på det. Att få in fler och fler aktörer tror jag är nyckeln till framgång, säger Mohammad Moazen.
Marianne Mustonen hoppas kunna arbeta ännu mer tillsammans med andra skolor och skolledare.
– Jag vill arbeta mer förebyggande tillsammans med rektorskollegor. Få grepp över vad som händer på sociala medier i olika chattgrupper och sådant, säger hon.
Hot, trakasserier, fysiskt och till och med dödligt våld har satt frågan om tryggheten i skolan högt upp på agendan. Kan satsningen i Örebro som pågått i snart ett år vara svaret på hur trygghet ska skapas? Att man samverkar och har elevernas väl och ve i fokus, så att det i förlängningen blir färre som hotar, trakasserar eller är våldsamma?
– Vi tror på det förebyggande arbetet, jag tror det är fler här som hittat ett sätt att välja en bra väg. Just denna sommar har vi varit ganska befriade från grov brottslighet och det är bra, säger Mohammad Moazen.