Hoppa till huvudinnehåll

Samarbete blev vägen till trygghet i Örebro

Cecilia Lindskog, Mohammad Moazen och Marianne Mustonen. Foto: Fredrik Karlsson

Cecilia Lindskog, rektor Västra Engelbrektsskolan, Mohammad Moazen, ungdomsutredare vid polisen i Örebro och Marianne Mustonen, rektor Olaus Petri. Foto: Fredrik Karlsson

Teman De vill ge hopp och motverka hopplös­het. Med sin närvaro vill de skapa frånvaro av gängen och brottsligheten. Polis, skolledare, socialtjänst, fältassistenter och andra aktörer i samverkan. Kan en sådan satsning i Örebro vara svaret på frågan om hur tryggheten i den svenska skolan kan öka?
– Vi vill visa att det finns bättre vägar att välja och kraftigt försvåra att välja dåliga, säger Mohammad Moazen, ungdomsutredare hos polisen i Örebro.

Publicerad: 2024-09-24 14:18

Text: Håkan Söderberg

Läs alla delar i Tema: Trygghet i skolan

Skolan ska vara en trygg plats för alla – elever, lärare och skolledare. Samtidigt kommer rapporter om våldsbrott i skolor och hot, hat och våld mot skolpersonal. I mitten står rektorn, som ska leda arbetet under krisen. Vad behöver göras för att skolledare ska få rätt stöd?

Läs alla delar i Tema: Trygghet i skolan här, som publicerades i Skolledaren nr 6 2024.

Undersökning: Skolledare saknar rätt stöd 

”Saknaden efter lärarna är stor”

Samarbete blev vägen till trygghet i Örebro

Det är polisen som initierat satsningen i Örebro. De anställde nya ungdomsutredare som i sin tur tog kontakt med skolledare i grund­skolor och andra aktörer kring skolan.

– Vi kände, och känner också, att vi har starkt stöd uppifrån för det här, det är en prioriterad verksamhet, säger Mohammad Moazen.

Det första steget i satsningen var rektors­träffar. Marianne Mustonen, rektor på högstadieskolan Olaus Petri i centrala Örebro, och Cecilia Lindskog, rektor på Västra Engelbrektsskolan F–9 i det socioekonomiskt utsatta området Baronbacken, är två av de rektorer som engagerat sig i satsningen.

”Alla har fokus på eleverna”

De känner, liksom polisen, att satsningen varit framgångsrik. För några månader sedan inträffade en allvarlig incident som kan tjäna som exempel på hur det nya systemet fungerar. Det var flera gäng med tjejer från olika skolor som drabbade samman på Holmen i Örebro med fysisk misshandel som följd.

– Nu kunde vi snabbt samla ihop skolpersonal, fältare och ungdomspolis och situationen lugnade ner sig snabbt. Då visar vi ungdomarna att vi har koll och att det finns handlingskraft. Att ungdomarna ser att vi jobbar tillsammans har stor betydelse. Att polis, skola, fältassistenter och socialtjänst strävar åt samma håll är framgångsfaktorer, säger Marianne Mustonen.

– Nu ser man att exempelvis socialtjänsten tar egna initiativ till möten, så det har verkligen börjat fungera. Alla har fokus på eleverna, upplever jag, säger Cecilia Lindskog.

Cecilia Lindskog, Mohammad Moazen och Marianne Mustonen. Foto Fredrik Karlsson

Samarbete är vägen framåt enligt rektorerna Cecilia Lindskog och Marianne Mustonen och ungdomsutredaren Mohammad Moazen. Foto: Fredrik Karlsson

Direktlinje till ungdomsutredare

Att träffa föräldrar har varit återkommande och här trycker Mohammad Moazen på att det krävs ärlighet när det handlar om föräldra­skapet.

– Vi måste vara ärliga och säga som det är. Många har kommit till ett nytt land, en ny kultur och det är en ny era. Det är nu man avgör om barnen ska få det bra eller bli ett samhällsproblem. Då kan man kanske inte uppfostra på samma sätt som man trott tidigare, säger han.

Att komma från en annan kultur kan påverka också på ett annat sätt.

– Många har en helt annan syn på polis och myndigheter. De är rädda för polisen och för myndigheter. De vågar inte ställa frågor. Vi måste visa att vi som poliser, skolledare, socialtjänstemän med flera är här för att stötta och hjälpa. Inte för att ta deras barn ifrån dem. Till mötena har vi anlitat tolkar på flera olika språk. Ibland är det ju så att barnen själva ska översätta till föräldrarna vad som sagts under ett möte. Det är ingen bra ordning, säger Mohammad Moazen.

Förutom möten och sammankomster har också en direktlinje för skolor till polisens ungdomsutredare upprättats. Där ska alltid någon svara.

– Vi har använt den möjligheten många gånger. Det är inte bara akuta saker som ventileras. Man kan ringa och bolla saker och kanske lägga pussel kring någon person, säger Marianne Mustonen.

Mohammad Moazen foto Fredrik Karlsson

Polisen Mohammad Moazen vill förmedla trygghet i skolan. Foto: Fredrik Karlsson

Vill samarbeta med flera aktörer

Nu hoppas inblandade parter att satsningen ska utvecklas ytterligare.

– Vi samarbetar bland annat med Tegel­bruket som är en arena för ungdomar här i Örebro med många aktiviteter. Många tror inte på sig själva och vi vill ändra på det. Att få in fler och fler aktörer tror jag är nyckeln till framgång, säger Mohammad Moazen.

Marianne Mustonen hoppas kunna arbeta ännu mer tillsammans med andra skolor och skolledare.

– Jag vill arbeta mer förebyggande tillsammans med rektorskollegor. Få grepp över vad som händer på sociala medier i olika chatt­grupper och sådant, säger hon.

Hot, trakasserier, fysiskt och till och med dödligt våld har satt frågan om tryggheten i skolan högt upp på agendan. Kan satsningen i Örebro som pågått i snart ett år vara svaret på hur trygghet ska skapas? Att man samverkar och har elevernas väl och ve i fokus, så att det i förlängningen blir färre som hotar, trakasserar eller är våldsamma?

– Vi tror på det förebyggande arbetet, jag tror det är fler här som hittat ett sätt att välja en bra väg. Just denna sommar har vi varit ganska befriade från grov brottslighet och det är bra, säger Mohammad Moazen.

Fler nyheter

Malmö Latins rektor Fredrik Hemmensjö. Foto: Christian Örnberg

”Saknaden efter lärarna är stor”

Teman Den 21 mars 2022 på Malmö Latinskola hände det som inte får hända. Två lärare attackerades med dödlig utgång av en 18-årig elev. Under hösten, i samband med att skolgården renoveras, kommer en permanent minnesplats uppföras, ett minnesträd och en granitbänk. – Det har varit en extremt utmanande tid och saknaden efter lärarna är fortfarande mycket stor, säger rektor Fredrik Hemmensjö.

Lina Nymoen, Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Eva Lindberg. Foto: Ola Westerberg/Privat

Undersökning: Skolledare saknar stöd vid kris

Hot och våld Hat, hot och våld. Riktat mot skolor eller enskilda personer. Det är verkligheten för många i den svenska skolans värld i dag. – Det är inget som kommit plötsligt. Vi har sett det komma och nu måste skolan få tillräckliga resurser för att återigen bli den kunskapsnation som vi varit, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Sveriges Skolledare.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman foto: Ola Westerberg

Förslag om fler skärpta villkor för friskolor: ”Det är på tiden”

Aktuellt Regeringen vill skärpa villkoren för friskolor. Utredningen om vinstuttag i friskolor ska nu också titta på hur olämpliga ägare och deras inflytande över skolor ska stoppas. – Vi applåderar regeringens tillnyktring i frågan. Det är på tiden, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare.

Friskolor kan få fler skärpta villkor

Aktuellt Regeringen planerar att skärpa villkoren för fristående skolor på fler punkter. Den utredning som ser över möjligheter till vinster i friskolan får nu också i uppgift att föreslå hur olämpliga personer ska hindras från att äga friskolor eller utöva inflytande över de ansvariga för skolan.

”Regeringens budget är en besvikelse för skolledare”

Aktuellt Regeringens skolbudget är en besvikelse. Det menar Sveriges Skolledare som vill att man satsar på ett sektorsbidrag till skolan, i stället för riktade bidrag. – Man går fram med något som satsningar, när det egentligen är förtäckta besparingar, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande.

Hämtar fler