Hoppa till huvudinnehåll

Nya siffror: Niornas slutbetyg sjunker i år

Skolverket. Foto: Amina Dahlab/Adobe stock

Behörigheten till gymnasiet sjunker i år. Det är framförallt i ämnet matematik som elever saknar godkända betyg. Foto: Amina Dahlab/Adobe Stock

Aktuellt Skolverkets slutgiltiga siffror över slutbetygen för landets årskurs nio visar att resultaten sjunker. 83,7 procent blev behöriga till gymnasiet – ett tapp på 1,5 procentenheter jämfört med i fjol.

Publicerad: 2024-09-26 10:00

Text: Emelie Henricson

LÄS ÄVEN: Var femte elev klarar inte kunskapskraven: ”Ett misslyckande”

Under sommaren kom den preliminära betygsstatistiken för landets årskurs nio. Då visade siffrorna att var femte elev inte klarade kunskapskraven för gymnasiet. 

Nu presenterar Skolverket den slutgiltiga statistiken som bekräftar att betygen sjunker i år.

83,7 procent var behöriga till gymnasiet läsåret 23/24. Det motsvarar närmare 20 000 elever av de 122 000 som gick ut årskurs nio i våras. De senaste fem åren har resultatet sett ut så här: 

2019/2020: 85,6 procent. 

2020/2021: 86,2 procent. 

2021/2022: 85,0 procent.

2022/2023: 85,2 procent. 

– Det är oroande att betygsresultaten i årskurs 9 sjunker. Fler elever måste klara av grundskolan, inte färre. Att inte klara grundskolan är en stor riskfaktor för såväl arbetslöshet som utanförskap, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket, i ett pressmeddelande. 

Föräldrarnas utbildning spelar roll

Det är framförallt i matematik som elever saknar godkänt betyg. 12,8 procent av eleverna nådde inte målen i ämnet i år, en ökning med 1,9 procentenheter. 

En annan faktor som spelar in är föräldrarnas utbildningsnivå, visar Skolverkets statistik. 

Av elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning är drygt 91 procent behöriga till ett av gymnasieskolans nationella program. Knappt 73 procent av de med föräldrar som har högst gymnasieutbildning blev behöriga. 

Det gällde oavsett elevernas kön eller migrationsbakgrund, och i år uppmättes den största skillnaden mellan elevgrupperna de senaste tio åren. 

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor – och ökande – betydelse för betygen. Skolan lyckas idag med andra ord inte kompensera för elevers skilda förutsättningar, säger Anna Castberg.

Fler nyheter

Ledare: Ska vi stoppa våldet behöver vi satsa på skolan

Ledare Skolor är i regel trygga platser. Men i ett samhälle där det grova våldet blir mer normaliserat får vi inte blunda för att det kan komma till uttryck även i skolan, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande.

Cecilia Lindskog, Mohammad Moazen och Marianne Mustonen. Foto: Fredrik Karlsson

Samarbete blev vägen till trygghet i Örebro

Teman De vill ge hopp och motverka hopplös­het. Med sin närvaro vill de skapa frånvaro av gängen och brottsligheten. Polis, skolledare, socialtjänst, fältassistenter och andra aktörer i samverkan. Kan en sådan satsning i Örebro vara svaret på frågan om hur tryggheten i den svenska skolan kan öka? – Vi vill visa att det finns bättre vägar att välja och kraftigt försvåra att välja dåliga, säger Mohammad Moazen, ungdomsutredare hos polisen i Örebro.

Malmö Latins rektor Fredrik Hemmensjö. Foto: Christian Örnberg

”Saknaden efter lärarna är stor”

Teman Den 21 mars 2022 på Malmö Latinskola hände det som inte får hända. Två lärare attackerades med dödlig utgång av en 18-årig elev. Under hösten, i samband med att skolgården renoveras, kommer en permanent minnesplats uppföras, ett minnesträd och en granitbänk. – Det har varit en extremt utmanande tid och saknaden efter lärarna är fortfarande mycket stor, säger rektor Fredrik Hemmensjö.

Undersökning: Skolledare saknar stöd vid kris

Hot och våld Hat, hot och våld. Riktat mot skolor eller enskilda personer. Det är verkligheten för många i den svenska skolans värld i dag. – Det är inget som kommit plötsligt. Vi har sett det komma och nu måste skolan få tillräckliga resurser för att återigen bli den kunskapsnation som vi varit, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Sveriges Skolledare.

Förslag om fler skärpta villkor för friskolor: ”Det är på tiden”

Aktuellt Regeringen vill skärpa villkoren för friskolor. Utredningen om vinstuttag i friskolor ska nu också titta på hur olämpliga ägare och deras inflytande över skolor ska stoppas. – Vi applåderar regeringens tillnyktring i frågan. Det är på tiden, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare.

Hämtar fler