Public service-utredningen: ”Risk att UR:s innehåll minskar”

Text: Emelie Henricson

Det var i maj i år som regeringen presenterade sitt betänkande ”Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider”, om hur tillståndsperioden för UR, SVT och SR ska se ut från 2026.

Sveriges Skolledare är en av de remissinstanser som nu kommit in med sina synpunkter på de delar som berör skola och utbildning och framför allt framtiden för Utbildningsradion.

– Vi har sett att UR:s utbud är ett väldigt välanvänt i skolorna. Och vi ser också att det finns ett stort värde i ett oberoende public service-finansierat utbud. För att kunna göra det UR gör, alltså det som både är pedagogik och journalistik, är det av vikt att det är just helt oberoende. Särskilt i den tid vi lever i nu av kriser och desinformation som avlöser varandra, säger Linnéa Plöen Casterud.

Risker med oenigheten

Den oro som förbundet lyfter rör den oenighet inom public service-kommittén som råder kring betänkandet, och oenigheten kring public service bland riksdagspartierna.

– Här ser vi det som ett stort problem att utredningen föreslår en ganska lång tillståndsperiod på åtta år, men man har samtidigt inte nått enighet om vad tillståndet ska innebära, säger Linnéa Plöen Casterud och fortsätter:

– Det kan innebära att det rivs upp vid kommande val, för att det inte finns en enighet kring förslaget. Public service är beroende av långsiktighet.

”Risk att UR konkurrensutsätts”

Sveriges Skolledare poängterar också att de är bekymrade över om fördelningen av medel kommer räcka för att klara både grunduppdraget och krisberedskapsuppdraget, och ser risker att UR:s innehåll ställs mot edtech-bolag som erbjuder samma innehåll. 

– Betänkandet säger att oberoende public service ska syssla med sådant som ingen annan gör. Och det är gott så. Men vi ser en risk att UR kommer att konkurrensutsättas av edtech-bolag som börjar göra liknande innehåll. Det finns också en risk att UR:s innehåll minskar i omfattning, för att privata alternativ erbjuder det samma, säger Linnéa Plöen Casterud.

”Blir på det stora hela en besparing”

Utredningen slår fast att medlen till public service ska utökas kommande år, med först tre procent 2026, för att sedan ligga på två procent åren 2027–2030 och sist en procent 2031 och 2033. Samtidigt lyfts UR särskilt fram som viktigt vid krisberedskap. Både under coronapandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina användes UR:s material flitigt i skolor. 

– Det kan se ut som en satsning kommande år, med först en treprocentig ökning Men det blir på det stora hela en besparing i och med att public service kommer behöva göra så stora satsningar på krisberedskap, och lägga mindre på grunduppdraget. Även om krisberedskap är en del av det uppdraget, måste man kanske hitta en bättre fördelning, säger Linnéa Plöen Casterud.

Däremot instämmer man i att innehållsuppdraget ska vara brett formulerat.

– Vi är generellt emot detaljregleringar. Det gäller inte bara skolan, det gäller även att värna oberoendet och integriteten för public service, säger Linnéa Plöen Casterud.