Efter trygghetsutredningen: ”Bra att rektors auktoritet stärks”

LÄS ÄVEN: Förslag: Rektorers ansvar för skolans trygghet skärps

LÄS ÄVEN: Erfarna skolledarens uppdrag: En tryggare skola

Utredaren Happy Hilmarsdottir Arenvall säger till Skolledaren.se att hennes mål med utredningen, som presenterades på onsdagsförmiddagen, har varit att stärka rektorer som huvudpersoner på skolorna.

– Rektorerna är inte administratörer utan pedagogiska ledare, säger Happy Hilmarsdottir Arenvall.

Hon trycker på att rektorerna ska vara verksamhetsnära och besöka lektioner i sitt ledarskap, vilket Ann-Charlotte Gavelin Rydman tycker är bra.

– Det är något som vi som förbund har tryckt på hela tiden men man måste också ha förutsättningarna på plats. Och där vill jag ge en passning till skolhuvudmännen om hur de organiserar svensk skola, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Flera frågor som måste klargöras

Ann-Charlotte Gavelin Rydman hänvisar till de kommuner där det idag finns skolor där biträdande rektorer sitter på egna enheter som ligger långt ifrån rektorns enhet.

– Här behöver de lokala politikerna fundera på hur man ska organisera sina skolor. För vi kan inte se att det har blivit bättre trygghet och studiero, eller att kunskapsresultaten har ökat, med de här omorganisationerna till storrektorsområden, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Hon lyfter fram några av de frågor som nu behöver tydliggöras av huvudmännen i kommunerna som: ”Vem är egentligen rektor?”, ”Vad är rektorns uppdrag på skolan enligt skollagen?”, ”Vad innebär skollagsändringarna i praktiken?”, ”Hur många elever och medarbetare kan en rektor vara ansvarig att leda?” och ”Hur många klassrum förväntas rektorer besöka?”

– Det är frågor som behöver klargöras när ansvaret nu läggs på rektor i skollagen att vara en sköld för trygghet och kunskapsresultat genom sitt ledarskap. Våra rektorer vill inget hellre än att vara närvarande på plats på sina skolor och göra klassrumsbesök och ha det här relationsbyggandet både med elever och sin personal men det måste vara möjligt organisatoriskt, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Kommuner behöver se över organisationen

Hon säger att det också behöver säkerställas att nya rektorer får mentorer, erfarna rektorer, som stöder dem när de går in i sitt nya ledarskap.

Happy Hilmarsdottir Arenvall håller med Ann-Charlotte Gavelin Rydman om att kommuner behöver fundera på hur de ska organisera ansvaret för att det inte ska uppstå oklarheter.

– Jag är personligen inte förtjust i storrektorsskap utan tycker att det är bättre med en rektor på en skola. Men om man har en sådan organisation så är det viktigt att man delegerar det ansvar som går att delegeras till biträdande rektorn på skolenheten. Men rektor ska exempelvis fatta beslut om skolregler medan det mer verksamhetsnära ledarskapet kan skötas av biträdande rektor, säger Happy Hilmarsdottir Arenvall.

Rektorer saknar tillräckliga resurser

Ann-Charlotte Gavelin Rydman säger att det är viktigt att ordningsregler eller skolregler som utredaren kallar dem och förväntansdokument är väl förankrade hos såväl personal elever som föräldrar. De behöver presenteras flera gånger under ett läsår och rektorer behöver finnas på plats och stötta sina lärare i det förankringsarbetet.

Och att det finns konsekvenser kopplat till ordningsreglerna som är möjliga att utföra så det inte bara blir tomma ord.

– Disciplinära åtgärder rakt av hjälper inte som att bara stänger av elever. Vissa beteendestörningar har bakomliggande faktorer som funktionsvariationer och då behöver man utreda vad som är bäst för den här eleven, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Hon konstaterar att utredaren, precis som nu, menar att det är rektors ansvar att utreda och ta fram en åtgärdsplan om en elev varit tillfälligt omplacerad och ska tillbaka till skolan. Men i många kommuner saknar rektorerna tillräckligt med resurser.

Utredaren: ”Viktigt med kvalificerat stöd”

Happy Hilmarsdottir Arenvall vet att det kan vara svårt att få tag på både kvalificerade medarbetare och att det finns kommuner med dåliga resurser. Därför är det viktigt att redan i dag skapa en mer flexibel organisation i kommunerna där man ser över hur man exempelvis kan flytta resurser från en klass till en annan, skapa små undervisningsgrupper, skolsociala team, ha centralt placerade lärare som kan arbeta i en central akutskola eller skickas ut som förstärkning under en period när en elev ska komma tillbaka till sin skola.

– För det är viktigt att det finns kvalificerat stöd när eleverna kommer tillbaka till skolorna så det inte blir en ung outbildad ungdom som sätts att stödja elever med störst svårigheter, säger hon.

Happy Hilmarsdottir Arenvall menar också att många skolor kan behöva skala bort en hel del projekt som inte har med undervisningen att göra för att kunna ha fokus och resurser till undervisningen.

– När jag arbetade som skolchef i Järva så tog Rinkebyskolan exempelvis bort Nobelfirandet och luciatåget för att kunna lägga mer fokus på undervisningen. Ibland måste man fråga sig, är det här bara trevligt eller leder det till en högre måluppfyllelse för våra elever, säger Happy Hilmarsdottir Arenvall.