Förslag: Rektorers ansvar för skolans trygghet skärps

LÄS ÄVEN: Erfarna skolledarens uppdrag: En tryggare skola

På onsdagen överlämnade Happy Hilmarsdottir Arenvall, regeringens särskilda utredare, utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan till utbildningsminister Johan Pehrson (L) och skolminister Lotta Edholm (L).

Antalet anmälningar på grund av hot och våld i skolan har mer än fördubblats på tio år visar Arbetsmiljöverkets siffror. 

Otryggheten och arbetsron varierar kraftigt mellan olika skolor visar Skolinspektionens skolenkät. 

Johan Pehrsson konstaterar att det inte går åt rätt håll med tryggheten i svensk skola och att det är oacceptabelt med en ökning av hot och våld med 150 procent på 10 år.

– För många har hot och våld blivit en vardag som inte skulle accepteras på någon annan arbetsplats, säger han.

Lotta Edholm är orolig över att våldet också kryper ned allt längre i åldrarna. Hon säger att rektorerna behöver kunna sätta in stöd i rätt tid för elever som har behov av det men också kunna agera med skarpa disciplinära åtgärder när det krävs.

– Den här utredningen är så viktig för att ge rektorerna och lärarna lagstiftningen i ryggen, säger hon.

”Auktoritativt förhållningssätt i skolan”

Happy Hilmarsdottir Arenvall poängterade att de flesta skolor fungerar bra, men där det inte fungerar behöver rektorers och lärares befogenheter stärkas så de får eget mandat att sätta in åtgärder för att säkerställa att alla elever får en trygg skolgång.

– Rektorer och lärare behöver ha ett auktoritativt förhållningssätt i skolan och deras ledarskap behöver stärkas, säger hon.

Lärarna ska bedriva en kvalitativ undervisning och bestämma över den. Vårdnadshavarna ska inte ha något inflytande över undervisningen i klassrummet men ett begränsat inflytande över sitt barns stöd för att de ska kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Utredaren poängterade också att för att rektorerna ska kunna leva upp till sitt ansvar behövs det ett undervisningsnära ledarskap. I klartext handlar det om att rektorer eller biträdande rektorer behöver göra lektionsbesök och vara ute i korridorer.

– Det är inte så svårt men krävande och all personal behöver ha det förhållningssättet, säger hon.

Tillfälliga omplaceringar

Utredningen ger rektorer ökade möjligheter att tillfälligt omplacera och stänga av elever under längre tid än i dag. Elever kan också placeras på en akutskola dubbelt så länge som i dag, åtta veckor i stället för fyra.

– När eleven återvänder ska det finnas en åtgärdsplan, skolan ska jobba gentemot föräldrar och socialtjänst och se till att det finns resurser och stöd. När det är möjligt ska eleven få kompensationsundervisning exempelvis under ett sportlov, säger hon.

Om det finns synnerliga skäl ska en rektor kunna neka en elev tillträde till skolan om de har en allvarlig problematik med ett stort våldskapital.

Happy Hilmarsdottir Arenvall föreslår att eleverna kan få distans- eller fjärrundervisning men att polis och socialtjänst kopplas in runt eleven.

Hon föreslår också att mobbning som begrepp återinförs i lagstiftningen i stället för att bara prata om kränkningar. Det finns också behov av ett kompetenscentrum, anser hon, där skolorna kan få adekvat stöd att hantera mobbning och andra kränkningar.

Nationellt frånvaroregister

Det ska införas ett nationellt register för skolfrånvaro och giltig grund för frånvaro ska vara att man är sjuk eller beviljats ledighet.

Alla skolor ska ha övergripande allmänna skolregler som rektorn ytterst bestämmer om. Det ska också finnas en konsekvensplan för elever som upprepat inte följer skolans regler på olika sätt.

– Det handlar inte bara om disciplinåtgärder utan också att det ska framgå vilket stöd en elev ska få, säger hon.

Det kan handla om elever med funktionsvariationer inom exempelvis NPF som behöver stöd för att klara att efterleva skolreglerna.

– Alla elever vill lyckas i skolan och vi ska fostra och leda dem och då behöver det vara konkret vad som gäller, säger Happy Hilmarsdottir Arenvall.

Utvisning av elever

Hon föreslår därför att alla grundskolor och gymnasier ska ha förväntansdokument för att också föräldrar ska kunna vara en förlängd arm i fostran av barnen även i skolan.

Lärare ska kunna utvisa elever eller ge dem kvarsittning utan att behöva dokumentera det. Rektorer ska se till att lärarna direkt får hjälp i klassrummet av någon på skolan som tar hand om en elev som inte klarar att vara kvar i klassrummet.

– Undervisningstiden är helig, säger hon.