Beslutat: Rektorer blir skyldiga att lämna uppgifter till polis

LÄS ÄVEN: Oppositionen: Undanta rektorer från uppgiftsskyldighet

LÄS ÄVEN: Så ställer sig partierna till uppgiftsskyldighet

LÄS ÄVEN: Hård kritik mot lag om uppgiftsskyldighet för rektorer

Det var i höstas som lagförslaget om Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen kom. Skolledaren har rapporterat om den skarpa kritik som kommit från bland annat rektorer och från Lagrådet (se mer i faktaruta).

Framför allt har kritiken gällt formuleringen som gör uppgiftslämnandet utan begäran från polis till en skyldighet för skolledare, och andra myndighetsföreträdare.

Här har Sveriges Skolledare velat se att det formuleras som en möjlighet i stället.

På onsdagen klubbade riksdagen igenom förslaget i sin helhet, med den kritiserade formuleringen.

– Regeringen och SD verkar fortfarande inte förstå vår kritik av förslaget, vilket blev tydligt i riksdagsdebatten. De pratade bara utifrån polisens behov, utan att vilja beakta vilka konsekvenser det får för skolans personal, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

”Ohederligt”

Martin Melin (L) hänvisade under debatten till Göteborgs stads remisskritik, där man tagit upp att skyldigheten riskerar att ta tid från annat i skolans uppdrag:

– Om en elev knivhugger en annan elev tycker alltså Göteborgs stad att skolan inte ska bistå polisen vid brottsutredningen för att ta reda på vem som gjorde detta och hur det gick till, för det kan ta tid från annat – som att rätta ett matteprov?

Ann-Charlotte Gavelin Rydman reagerar på uttalandet och kallar det ”ohederligt att hävda att skolans personal inte vill bistå polisen vid en knivattack i skolan för att de tycker att det tar tid från annat.”

– Det är inte vad vår kritik handlar om. Skolledare tar sitt samhällsansvar och vill bistå. Men inte genom att försöka gissa sig till vilket normbrytande beteende polisen bör känna till, säger hon.

Sveriges Skolledares kritik lyftes

Under den föregående debatten lyfte flera oppositionspartier Sveriges Skolledares kritik mot förslaget.

Bland annat Annika Strandhäll (S) hänvisade till förbundets oro kring otydligheten om vilka uppgifter det ska gälla och att skyldigheten kan skada förtroendet mellan elev och skola. Socialdemokraterna står annars bakom lagförslaget, men vill se en ändring av formuleringen ”skyldighet” att lämna uppgifter, till ”möjlighet”.

– Med en sådan ändring skulle förslaget bättre balansera behovet av en effektiv brottsbekämpning med upprätthållandet av förtroendet för skolan som en trygg miljö för våra elever, sa hon under riksdagsdebatten.

Miljöpartiets Ulrika Westerlund menade på att förslaget kan göra att polisen i stället får en mängd irrelevant information att hantera.

Hon hänvisade till Sveriges Skolledares argument att den ”bästa brottsbekämpningen är att satsa på tidiga insatser för elever i riskgrupper”.

Ceimertz (M): ”Tydligt”

Ulrika Liljeberg (C) uttalade också att hon anser att förslaget innebär att rektorer ska bedöma uppgifterna utan rätt kunskaper.

– Bara för att själva rekvisitet att göra det här är lågt ställt – ”kan behövas” – betyder det inte att kvalificerade bedömningar inte behöver göras, sade hon under debatten.

Av riksdagsledamöter från regeringspartierna och Sverigedemokraterna framhölls det att man ser lagen som ett viktigt led i att motarbeta kriminaliteten i Sverige.

Ludvig Ceimertz (M) var en av de som bemötte kritiken om att det blir svårt för skolor att göra bedömningen av vilken information som är intressant.

– Propositionen är tydlig med att det är polisen som fortsatt ska leda och ansvara för dialogen om vilken typ av uppgifter det är som behövs, vägledningen och för att göra det enkelt för skolan att lämna uppgifter. Skolor har heller inte någon utredningsplikt eller uppsökandeplikt för information, utan informationsdelning ska ske på ett enkelt sätt där polisen har det stora sammanhängande ansvaret, sade han.

”Vårt jobb är inte över”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman noterar att flera av riksdagsledamöterna från oppositionspartierna lyfte fram Sveriges Skolledares kritik under debatten.

– Det var glädjande att se att oppositionspartierna tagit till sig av vår kritik och genomgående lyfte den i sina anföranden. Det är flera med oss som ser risken att den här nya lagen leder till både rättsosäkerhet och kan få en inkonsekvent tillämpning, vilket i sin tur riskerar underminera rättssystemets legitimitet, säger hon efter beslutet.

Hon konstaterar nu att Sveriges Skolledare inte kommer att släppa frågan, utan fortsatt följa den noga.

– Vårt jobb är inte över. Vi kommer följa lagens tillämpning noga och undersöka bland våra medlemmar hur de hanterar den. Vi kommer också få möjlighet att titta på den vägledning som polisen ska ta fram. Det är min högsta prioritet att arbeta för att dessa nya lagkrav inte sätter våra medlemmar i omöjliga situationer, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.