Efter betygsutredningen: ”Måste stå eniga kring att elever får rätt stöd”

På onsdagsförmiddagen överlämnade regeringens särskilda utredare Magnus Henrekson över utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden till skolminister Lotta Edholm (L).

– Det finns stora och tydliga brister i dagens betygssystem. Något som inte minst lärare är väl medvetna om. Vi har ett system som omöjliggör likvärdig betygssättning, det speglar inte alltid elevernas faktiska kunskaper på ett rättvisande sätt, säger Lotta Edholm på pressträffen.

Magnus Henreksons utredning föreslår en ny betygsskala på 1-10, där det underkända betyget F slopas.  

Lotta Edholm tar upp att nära 20 000 elever lämnade grundskolan utan behörighet till ett nationellt program.

– Det är negativt framför allt för de eleverna, men också dåligt för kompetensförsörjningen och den svenska arbetsmarknaden. Därför bör betygssystemet utformas så att det inte hindrar ungdomar från att söka sig vidare, säger Lotta Edholm.

Nationellt slutprov

Syftet med utredningen är också att komma till rätta med glädjebetyg och betygsinflation. Därför vill man också införa nationella slutprov efter avslutad utbildning. De ska rättas centralt och utföras digitalt (läs mer i faktaruta).

Elevernas resultat på dem utgör 30 procent av meritvärdet, medan det kalibrerade betygsvärdet utgör 70 procent – i stället för att betygen är helt och hållet satta av lärarna.

Lotta Edholm lyfter att det i dag råder stor skillnad mellan nationella provens resultat och elevens slutbetyg på flera håll.

– Det är orimligt att ställa krav på att lärare, utifrån de luddiga betygskriterierna som finns idag, ska kunna tolka elevernas prestationer på ett likvärdigt sätt och som stämmer överens med alla andra skolor i landet. Det finns också problem med påtryckningar från elever, föräldrar och ibland även från rektorer, säger hon på pressträffen.

”Tråkig retorik kring rektorer”

Ett uttalande som Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, reagerar på.

– Jag tycker att skolministerns retorik är tråkig när hon framställer rektorer, som arbetar hårt och ibland i motvind, för att försöka säkerställa likvärdigheten i dagens system, som påtryckare för orättfärdigt höga betyg. Den bilden är orättvis och skapar misstro där vi behöver bygga samverkan och samarbete, säger hon.

Tydligare för elever

Magnus Henrekson berättar på pressträffen att de jämfört mot ett 20-tal andra länder där Sverige sticker ut.

– Sveriges är i stort sett enda landet där läraren själv utför det här myndighetsbeslutet utan extern validering, säger han.

Han säger vidare att det är viktigt att betygen och skolans meritvärden inte kan användas av skolor som ett konkurrensmedel, utan att det är undervisningens kvalitet som ska spela roll.

Med den nya betygsskalan och de nationella slutproven menar han att det kommer bli tydligare för elever vad de ska lära sig och vad man blir bedömd på.

Han hänvisar till läroplansutredningen som kommer att presenteras i nästa vecka som ytterligare kan strama upp kriterierna.

– Jag känner tillförsikt inför att hela systemet med utredningar som hänger ihop kommer leda till ett kunskapsutvecklande skolsystem, säger Magnus Henrekson.

”Det kostar – men det måste det vara värt”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman tycker att utredningens förslag är intressanta.

– Det system vi har idag med stort professionellt friutrymme har tyvärr inte visat sig fungera i dagens fragmentiserade skolsystem med över 2800 olika huvudmän, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Samtidigt menar hon att det inte får bli ett system där elever tar sig vidare utan rätt kunskaper.

–  Problematiken med den stora gruppen som inte lyckas ta sig igenom grundskolan med godkända betyg får inte lösas genom att vi bara släpper dem vidare till en gymnasieutbildning. Vi måste fortsatt stå eniga i att målet är att alla kan ta sig in på nationellt program så länge de får förutsättningar i form av extra tid och anpassat stöd. Det kostar mer men det måste det få vara värt.

Magnus Henrekson konstaterar under pressträffens frågestund att det nya systemet kommer kräva fortbildning av lärare som Skolverket och rektorer behöver ta ansvar för.

”Avfärdar frågor om stress”

TT lyfter frågan om den stress som ett enskilt prov kan innebära för elever. Redan idag ser man att nationella prov orsakar hög press bland unga.

– Det har vi diskuterat jättemycket, och idag är stressen värre. Dels bedöms du hela tiden i olika matriser, och du vet inte när och hur du blir bedömd. Det andra är att de nationella proven ska särskilt beaktas, men en del gör det, en del gör det inte, säger Magnus Henrekson.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman reagerar på utredarens svar kring stress.

– Magnus Henrekson avfärdar frågor om stress kring så kallade high-stake prov, alltså enstaka prov som får stor betydelse för en elevs resultat, med att det är mycket värre nu när eleverna bedöms kontinuerligt. Det är möjligt att han har rätt men det får framtiden utvisa, säger hon.