Läroplansutredningen: Det kan underlätta för skolledare

LÄS ÄVEN: Rektorn: ”Så påverkar betygsförslagen skolledare”

LÄS ÄVEN: Regeringens mål: Fler elever som är vassa i matematik

Fokus på kunskap och grundläggande färdigheter, nedtoning av analys och resonemang var huvudbudskapen från utredningen ”Kunskap i skolan”. Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef på Sveriges Skolledare, är i grunden positiv till en hel del av det utredningen föreslår. Att satsa på tidigt fokus på de grundläggande färdigheterna är bra.

- Ingen är emot en stärkt satsning på grundläggande färdigheter. Det var ju också meningen med införandet av läsa-skriva-räkna garantin. Svårigheterna har snarast varit organisatoriska, skolor har inte fått förutsättningar att göra de nödvändiga förstärkningarna av den kompetens som behövs i de tidigare årskurserna utan att behöva göra motsvarande neddragningar för andra elevgrupper, säger hon.

”Positivt med tydliga kursplaner”

Utredaren vill också ha kursplaner som är tydligare än idag och att det ska finna stödmaterial och tips på hur man kan jobba.

– Det är positivt med tydliga kursplaner och stödmaterial med exempel på god undervisning i olika ämnen som hjälper lärarna att planera och genomföra undervisningen. Det är särskilt viktigt för skolor som har svårigheter att anställa behöriga och ämneskunniga lärare. Det kan också underlätta skolledarnas arbete, menar hon.

De nuvarande kursplanerna har inte alltid varit lätta att sätta sig in i, menar hon.

– Tolkningsutrymmet har varit stort. En ökad synlig progression mellan stadium underlättar sannolikt. Samtidigt får inte kursplanernas instruktioner användas så snävt att de begränsar elever som har goda kognitiva förutsättningar, säger Lena Linnerborg. 

Föreslår förenkling av skollagen

Utredningen föreslår också att skrivningarna i skollagen förändras och blir enklare och tydligare.

– Det är bra att med jämna mellanrum rensa i de ideologiska överbyggnaderna av läroplanen som har tendens att svälla i takt med att olika politiska majoriteter vill föra in sina hjärtefrågor, säger hon.

Ett positivt anslag i det stora hela alltså men det finns också saker att fundera på.

Syftet att tydliggöra skolans professionella roll i att det i första hand är lärare som leder arbetet i klassrummet och att detta i sin tur syftar till att förmedla och förankra kunskaper och värden är gott. Men Lena Linnerborg utfärdar ändå en lite varningsflagg.

– För att inte behöva göra om samma resa åt andra hållet om ytterligare något decennium är det viktigt att hålla kvar vid tanken på eleverna som medskapare av kunskap. Det handlar inte bara om att fylla ett tomt kärl med kunskap. Även med vårdnadshavare bör vi jobba tillsammans för att göra skolan bättre. Individualiseringen får inte bygga mur mot medskapandet. Jag tror egentligen ingen vill återvända ett sådant samhälle, säger hon.

”Snävt med tid”

Lena Linnerborg menar att det svänger ganska snabbt i skoldebatten, inte minst kring läroplanerna. Nu handlar debatten om att det funnits överkrav på individualisering och anpassning av undervisningen, och att analyser och resonemang överbetonats.

– Det har svängt radikalt från att det för inte så länge sedan var en självklar sanning att lärmisslyckanden alltid stod att finna i lärarnas undervisning, till att det nu ses som en naturlag att undervisningen ska vara likriktad till alla i klassen. En överdrift såklart, men man undrar ju var dessa kritiker fanns tidigare och varför de inte stod upp för sina åsikter då?

Nu ska förslaget ut på remiss, och enligt förslaget ska den nya läroplanen kunna införas sommaren 2028.

– Det verkar spontant lite snävt med tid. Det kommer att krävas satsningar för att den nu verksamma skolledar- och lärarkåren får möjlighet att ta till sig det nya förslaget till läroplan och kursplaner och se vilka eventuella justeringar av praktiken som de behöver göra, säger Lena Linnerborg.

Utredaren: ”Måste till systemförändringar”

På presskonferensen tillfrågades Thomas Persson om det räcker med nya läroplaner för att förbättra skolan.

– Nej, det måste också till systemförändringar, effekterna av kommunalisering och privatisering och det fria skolvalet måste tittas på, konstaterade han.

Även Lotta Edholm framhöll att läroplanen är en bit – om än en viktigt sådan.

– Vi har olika utredningar på gång som tittar på olika saker. Vi i regeringen är inriktade på att vi ska få en ny och bättre inriktning på den svenska skolan, sade hon.

I den omfattande utredningen finns också skrivningar om att digitaliseringen ska användas med eftertanke, att totalförsvaret och Nato ska föras in i kursplanerna för högstadiet och att de praktiska-estetiska ämnen ska bli mer praktiska och de analytiska delarna får stå tillbaka.