Lönelyftet för skolledare: ”Ett bra steg på vägen”

I fjol satte Sveriges Skolledare målet sju procents löneökning närmaste två åren. 2024 blev utfallet 4,3 procent – högre än föregående år. Illustration: Johan Nord
Lön & jobb
58 600 i medellön, 4,3 i medellöneutveckling. Så ser det ut för landets skolledare när lönestatistiken för 2024 sammanställts.
– Det är en positiv utveckling som vi kan tacka det fantastiska, lokala fackliga engagemanget för, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sveriges Skolledare.

Håkan Söderberg
hakan.soderberg@skolledaren.se
Publicerad: 2025-02-14 15:51
Tema: Läs alla delar i Tema Lön
Skolledare i riket får högre medellön och högre löneutveckling jämfört med tidigare år. Läs alla delar i Tema Lön från Skolledaren nr 1 2025:
Här är kommunen med bäst löneutveckling för skolledare – se listan
Så många skolledare arbetar övertid – varje vecka
Länet där rektorerna fick sämst löneutveckling 2024
I fjol var medellönen 56 700 kronor och löneutvecklingen 3,8 procent. Då satte Sveriges Skolledare målet att det ska vara sju procents löneökning de närmaste två åren.
Och 4,3 procent är ett bra steg på vägen?
– Grundkriterierna för vår lönepolitik är att våra löner ska motsvara det stora ansvar vi har. Det är ett glädjande steg på vägen och visar att det lokala fackliga arbetet gör skillnad. Jag tror också att det är en fördel för arbetsgivarna att skolledarna är engagerade och lösningsfokuserade, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Ansvarsavstånd och övertid
Ett viktigt steg framåt men inte tillräckligt, mycket återstår att göra enligt Sveriges Skolledare. När man tittat på fritextsvaren i förbundets löneenkät, som är underlaget för lönestatistiken, så framträder vissa saker som särskilt viktiga. Ansvarsavståndet, allt obetalt övertidsarbete och antal medarbetare per skolledare är frågor som har engagerat.
– Ansvarsavståndet är allra mest problematiskt när det gäller biträdande rektorer. Vår uppfattning är att avståndet bör vara minst 25 procent. Bland biträdande rektorer är det hela 27 procent som har lika eller lägre lön är den högst betalde läraren. Så kan det inte vara. Det är en viktig fråga för yrkets attraktivitet, att det måste finnas en skillnad beroende på yrkets ansvar och komplexitet. Annars är det svårt att få någon att ta ett större ansvar, säger hon.
En annan viktig fråga är att få betalt för utfört arbete. Hela 84 procent av de tillfrågade i enkäten arbetar övertid varje vecka. Mer än varje tredje mellan fem och tio timmar.
– Vi menar att arbetsuppgifterna i grunden ska kunna utföras på arbetstid. Den övertid som görs ska kompenseras.
Riktlinjer om antal medarbetare
Ann-Charlotte Gavelin Rydman påpekar att det är viktigt för skolledare att ta upp övertidsfrågan redan i inledande löneförhandlingar med arbetsgivaren.
– Vi uppmanar skolledare att ta kontakt med våra chefsrådgivare innan lönesamtalen. Särskilt viktigt är det för de som ska börja sitt första skolledarjobb, säger hon.
Frågan om antal medarbetare per skolledare lyfts av många. Sveriges Skolledare har krävt att regeringen tar initiativ till en nationell riktlinje om i genomsnitt 20 medarbetare. Men steget dit är långt.
– En skolledare kan i dag ha 40–50 medarbetare. Det är ofta dubbelt så många medarbetare som andra motsvarande chefer, som ekonomichefer eller tekniska chefer, har. Och samtidigt mellan 20 000–30 000 kronor lägre i lön. Det är en orimlig situation, säger hon.
Tröskeln för att avsluta anställning har sänkts
Frågor om ansvarsavstånd, övertid och antal medarbetare hänger ihop och en följd är fortsatt hög rektorsomsättning. Tre av tio skolor i Sverige har problem med hög rektorsomsättning, enligt Skolverkets statistik.
– Det är alldeles för många. Vi vet hur viktig kontinuitet är för både medarbetare och elever. Vill man behålla folk i detta tuffa, men samtidigt så roliga och meningsfulla jobb, så måste man titta på både lön, arbetsmiljö och arbetsvillkor, säger hon.
En oroande faktor har tillstött. Det har blivit ett hårdare klimat, och arbetsgivarnas tröskel att avsluta en anställning har sänkts menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
– Våra chefsförhandlare får frågor från oroade skolledare. Det här är något vi måste titta på. Vad är orsakerna och vilka förutsättningar har man att göra sitt jobb, vilket HR-stöd finns och så vidare, säger hon.
Stor lönespridning
Årets lönestatistik visar att lönespridningen fortfarande är relativt stor. Högst medellön finns i Stockholm där en skolledare tjänar 63 600 kronor i snitt, sämst i Dalarna, Värmland, Västernorrland, Gävleborg och Gotland där medelinkomsten är runt 10 000 kronor lägre än i Stockholm. I fjol var det Gotland som hade den näst sämsta medellönen på 51 900 kronor, men i år har man haft den bästa löneutvecklingen på 5,2 procent och därmed lämnat sistaplatsen och landat på 53 400 kronor. I stället är det Örebro län som haft den sämsta löneutvecklingen på 3,8 procent mot 4,3 procent för hela landet. Den enskilda kommunen som haft den bästa löneutvecklingen är Vimmerby i Kalmar där utvecklingen är på hela 8,8 procent och medellönen höjts till 57 760 kronor.
Löneutveckling för skolledare 2024 – län för län

Källa: Sveriges Skolledares lönestatistik, 2024, baserat på en enkät med förbundets medlemmar.