Rapport: Så stor roll spelar segregationen i förskolan

LÄS ÄVEN: Efter ny utredning: ”Satsa på förstelärarsystem i förskolan”

LÄS ÄVEN: Så sätter rektor Gezim fokus på det friska i förskolan

LÄS ÄVEN: Förskolerektor Anette prisas: ”Vi kan förändra så mycket”

Det är första gången Skolverket undersöker segregationen och likvärdigheten i förskolan och om dessa har betydelse för barnen senare under deras skolgång.

Skolverkets rapport ”Segregation och likvärdighet i förskolan” visar att elever som går i förskolor i strukturellt missgynnade områden kompenseras till viss del av skolhuvudmännen. Deras förskolor är ofta något mer personaltäta men samtidigt har man färre förskollärare per barn än förskolor i mer strukturellt gynnade områden.

Pernilla Jonsson är enhetschef på Skolverket och ansvarig chef för rapporten.

Har en högre utbildningsnivå hos förskolepersonal större betydelse än personaltäthet för att barnen ska lära sig mer?

– Den frågan går egentligen utöver vad vi undersöker i rapporten även om vi kan se ett svagt positivt samband i våra registerdata att andelen förskollärare har betydelse för elevernas senare resultat på de nationella proven. Däremot har vi i rapporten en ganska ingående forskningsöversikt. Och utifrån det kan jag säga att många studier visar på att utbildningsnivån hos förskollärare är viktig.

Högst segregation i storstäder

Samtidigt konstaterar hon att forskningen inte är helt entydig, vilket bland annat en dansk studie visar.

– I den lyfter man fram att skillnader påverkas av vilken inriktning personalen har på utbildningen, säger hon.

Rapporten visar också att segregationen i förskolan är hög och att den påverkas av boendesegregationen. Vårdnadshavare har laglig rätt till en förskoleplats så nära bostaden som möjligt. Och den socioekonomiska segregationen är högst i storstadsområdena och lägst i mindre städer och på landsbygden.

”Utmaning för rektorerna”

Skolverkets rapport och tidigare forskning visar att det är särskilt viktigt för barn som har en mindre gynnsam bakgrund att gå på en förskola med en barnsammansättning där barnen kommer från olika socioekonomiska bakgrund, och att en sådan blandad barngrupp inte är negativt för någon grupp.

Rektorer kan inte påverka boendesegregationen men vad kan de göra för att öka barnens förutsättningar att klara sig?

– Annan forskning visar att det är viktigt att erbjuda utbildning av hög kvalité och välutbildad personal. Det är en stor utmaning för rektorerna med tanke på den brist på förskollärare som råder i Sverige. Och många lämnar också yrket.

Hon poängterar därför att det är viktigt att värna en god arbetsmiljö med kollegialt erfarenhetsutbyte, effektiva arbetssätt och organisation för att förskollärare ska se att de får resultat i sitt arbete och att det fungerar väl. Personalen behöver också få möjligheter att utveckla sig karriärmässigt och se en god löneutveckling. Det är de punkter som OECD lyfter fram för att få personal att stanna längre i yrket och på sin arbetsplats.

Generellt god kvalitet

Skolverket hjälper också till att stötta skolhuvudmän och deras förskolor genom att erbjuda kvalitetsdialoger där man kan få hjälp med att se vad som kan öka kvaliteten och likvärdigheten i förskolorna, men också följa upp och utvärdera vad som ger resultat.

Vad behöver huvudmännen göra för att skapa mer likvärdiga förutsättningar för barnen på förskolorna?

– Det kompensatoriska uppdraget som både kommunala och fristående huvudmän har är viktigt. Man behöver fördela resurserna mer mellan förskolorna. OECD pekar på att det mest kostnadseffektiva som har långsiktiga effekter är att fördela mer resurser till de förskolor där barnen har minst gynnsam bakgrund. Det är så stora vinster med det och så höga alternativa kostnader för att inte göra det, säger hon.

Hon säger att internationella studier visar att svensk förskola generellt är av god kvalitet.

– Men trots att svensk förskola generellt har god kvalitet kan likvärdigheten mellan förskolor förbättras. Skillnader kan även vara större än vad vi ser då man får komma ihåg att vi utgår från registerdata i vår studie, vilket ger ganska grova mått. Vi kommer inte åt andra kvalitativa saker som har betydelse för förskolan i vår registerdata, säger Pernilla Jonsson.