Rektorn: Så påverkar nya betygssystemet skolledare

LÄS ÄVEN: Utredningens förslag: En ny betygsskala – utan skarp F-gräns

Fredrik Lindmark är till vardags rektor på Maja Beskowsgymnasiet i Umeå. Men det senaste året har han samtidigt suttit som expert i Magnus Henreksons utredning ”Likvärdiga betyg och meritvärden”.

Här har han kommit med synpunkter och expertis, som den enda i utredningens expertgrupp som är verksam inom skola.

På onsdagen överlämnades den dryga 1300 sidor långa utredningen till skolminister Lotta Edholm (L).

I korta drag föreslår utredningen en ny betygsskala 1-10, ett borttagande av den skarpa F-gränsen, nya nationella slutprov och ett kalibreringssystem av meritvärden efter att eleven gjort klart sin utbildning (se faktaruta). Från 2027 börjar det nya systemet att rulla i gång.

”Måste hitta ett annat system”

Syftet är en likvärdig bedömning av svenska elever och skolor genom ett system som ska motverka betygsinflation och glädjebetyg – samtidigt som fler elever ska kunna ta sig vidare i utbildningskedjan.

– Jag har jobbat som rektor i snart 20 år och jag vet att det är svårt att nå en likvärdighet i betygssättningen, trots att vi rektorer och lärare har som uppdrag och krav att jobba för att minska olikvärdigheten, säger Fredrik Lindmark, och fortsätter:

– Men eftersom lärare och skolor inte kan tolka betygskriterierna på ett likvärdigt sätt i hela landet så får vi inget likvärdigt och rättssäkert urvalssystem till gymnasiet och högskola, som idag enbart baseras på lärarnas betyg.

Han ser att det har varit bra att utredningen har kunnat visa på de stora skillnader som råder mellan resultat på till exempel nationella proven och de faktiska betygen som eleverna får.

– Då måste man ju hitta på ett annat system, konstaterar han.

Ser risker med tidsplanen

Han är positiv till att lärarnas kunskaper i bedömning värdesätts och behålls, samtidigt som det införs nationella slutprov för att likställa skolornas betygssättning med övriga landet. Genom att slutproven rättas centralt och digitalt, efter avslutad utbildning, ska diskrepansen mellan betygen och de faktiska kunskaperna rätas ut – och skolors meritvärden bli mer rättvisande.

Fredrik Lindmark ser dock ett antal risker och fällor med införandet av det nya systemet. Han har genomgått ett flertal olika reformer som gymnasierektor, till exempel Gy11 och Gy07 – som stoppades av dåvarande skolminister Jan Björklund.

– På något sätt ska vi införa det på väldigt kort tid. Jag är fundersam kring hur lärare och rektorer klarar av att ta emot det nya systemet och implementera det. Det är där jag har varit mest ifrågasättande. Är det där realistiskt att införa en ny betygsskala på så kort tid?

Nu pågår samtidigt gymnasiereformen Gy25, som träder i kraft från och med hösten -25, två år innan den nya betygsskalan 1-10 föreslås vara implementerad. 

– Bara två år efter Gy25, där man rensar ganska mycket i betygskriterierna, ska man göra ytterligare en ny och på ett sätt ännu större reform.

”Orolig att det är en så stor förändring”

Fredrik Lindmark ser att det hade kunnat gå att öka likvärdigheten, utan en helt ny betygsskala. Till exempel genom att införa en tregradig skala för betyget F. I den nya skalan är det betygen 1-3 som motsvarar ”mindre än godtagbara kunskaper”.

– Jag förstår ju syftet med den tiogradiga betygsskalan, att man vill ta vara på lärarnas förmåga att rangordna eleverna. Samtidigt blir man ju lite orolig över att det är en så stor förändring. Utredningens uppdrag var att titta på hur vi gör en mer likvärdig bedömning och urval till nästa utbildningssteg. På det sättet behöver man inte införa ny betygsskala. Det är det jag har varit mest tveksam till som rektor, säger Fredrik Lindmark.

För att kunna upprätthålla likvärdigheten på skolan, särskilt för större skolor, kommer det även kräva att rektor tar ännu större ansvar för sambedömning.

– De flesta rektorer idag arbetar med att lärare träffas och diskuterar, och försöker kalibrera sig på skolan för att sätta mer likvärdiga betyg. Det blir extra viktigt att lägga än större fokus på det, säger Fredrik Lindmark.

Kommer behövas bedömningssamråd

Han säger vidare att man kommer behöva införa bedömningssamråd, framför allt om man har många lärare som undervisar i samma ämne. Det för att säkerställa att alla tolkar betygskriterierna lika på den egna skolan.

– Det är klart, det blir ju ett merarbete för rektorerna att organisera det. Men det är nödvändigt, annars funkar inte den här modellen, säger Fredrik Lindmark.

När nationella proven ersätts av slutprov försvinner också möjligheten att använda dem för att likställa betygssättningen på den egna skolan.

Fredrik Lindmark menar att det är viktigt att rektorer och lärare får tillbaka slutprovens resultat för att kunna se över sina meritvärdesnivåer.

– Man vill ju inte framstå som en skola där man är alldeles för generös i betygssättningen. Och att eleverna tror att de har höga betyg, men så dras de ner efter slutprovet. Och tvärtom. Man vill inte uppfattas som en skola som är alldeles för restriktiv.

Arbetsmiljörisk

Samtidigt pekar han på att det kan underlätta för lärarna att känna att deras bedömning inte är det enda som avgör om eleverna kommer in på en viss utbildning, och därmed kan de också slippa en del press från elever och föräldrar.

– Och i undantagsfall kanske även rektorn, som Magnus Henrekson lyfter, i och med att skolan är marknadsstyrd, säger Fredrik Lindmark.

Däremot ser han en risk att rektorer, och även lärare, kommer ha svårigheter att motivera varför en elev inte når upp till högsta betyg 10, utmärkta kunskaper.

Där lämnas det fortfarande öppet för olika tolkningar som leder till olikvärdighet, tror han. Det trots att enskilda betyg ska spela mindre roll i det nya systemet.

– Duktiga elever kommer alltid att sträva efter att få det högsta betyget, oavsett om det har mindre betydelse i den här kalibreringsmodellen. Om man uppfyller alla kriterier för den högsta nivån, så ska det vara någonting mer än det för att få en tia. Lite som i den gamla relativa betygsskalan där det ska finnas några procent som är ”excellenta”. Att lärare och rektorer ska kunna förklara det, det tror jag kommer att bli jättesvårt, säger Fredrik Lindmark.

Det är något som kan påverka rektorernas arbetsmiljö, menar Fredrik Lindmark. Han tror att det finns en risk att lärare gör olika bedömning, och kanske väljer att sätta en 10 på elever som tidigare fått A.

– Därför att man inte kan förklara skillnaden på mycket godtagbara och utmärkta kunskaper. Jag tror kanske att det finns en stor risk för det. Ingen rektor vill ha en massa missnöjda elever som inte förstår varför de får ett betyg, säger Fredrik Lindmark.

Ställer krav på Skolverket

Att den skarpa F-gränsen samtidigt tas bort ser han som ett bra steg. 

– Vi har så extremt mycket högre andel som inte blir behöriga till nästa steg, till exempel från grundskolan till gymnasiet, i Sverige. Det är ju inte så att svenska elever har sämre kunskaper. Det är att vi har lagt upp ribban på en högre höjd för att vara godkänd och det gör att man stänger ute elever från nästa utbildningssteg.

Vad gäller elevernas stress ser han också att det kan finnas behov av egna examinationer på skolan, för att kunna öka likvärdigheten.

Samtidigt vet man ännu inte hur de nationella slutproven kan utformas. För grundskolan ska det skrivas fem slutprov, och för gymnasieskolan fem till åtta prov i fler ämnen jämfört med nationella proven.

Det kommer också ställa krav på Skolverket.

– Hur ska Skolverket på så här kort tid hinna utforma bra nationella slutprov, som verkligen visar något om elevernas kunskaper? Om det här kommer att påverka meritvärdet man får, då måste Skolverket ta ett större ansvar. Då är ju frågan var de hittar den här kompetensen på så kort tid, säger Fredrik Lindmark.