Henrekson: Systemet måste ändras så snabbt som möjligt

LÄS ÄVEN: Rektorn: Så påverkar nya betygssystemet skolledare

LÄS ÄVEN: Utredningens förslag: En ny betygsskala – utan skarp F-gräns

Rektor Fredrik Lindmark har suttit som expert i betygsutredningen Likvärdiga betyg och meritvärden, som presenterades i veckan. Han är positiv till många delar av utredningen, men i en intervju med Skolledaren lyfter han bland annat en oro kring tidsplanen för införandet av det nya föreslagna betygssystemet (se faktaruta). 

Han menar också att det hade kunnat gå att skapa ett mer likvärdigt system, utan att införa en helt ny betygsskala. Samtidigt ser han en viss risk för att de nya betygskriterierna blir svåra att motivera inför elever, framförallt högsta betyg 10.

Utredare Magnus Henrekson och hans medarbetare svarar här på oron. De säger att tidsplanen förankrats hos till Skolverket, Skolinspektionen och Universitets- och högskolerådet, UHR, samt sakkunniga från regeringskansliet.

– Vi har hört oro från andra hållet också, att införandet kommer gå för långsamt. Sedan 1995 har vi haft ett betygssystem som saknar likvärdighet, år efter år har vi släppt igenom elever som vi inte vet om de fått rättvisa betyg. 3,4 miljoner elever har gått igenom en skola där betygen varit olikvärdiga. Detta system måste förändras så snabbt som det är möjligt, utan att vi stressar fram det.

”Måste ha sifferbetyg”

Förslaget är ett stegvist införande av betygsskalan, och för årskurs 6-8 blir det 2028 som det nya systemet rullar igång. 

– De första som genomför de nya nationella slutproven och får ett nytt meritvärde slutar därmed grundskolan våren 2030. I gymnasieskolan införs den nya betygsskalan för de som påbörjar gymnasieskolan höstterminen 2027. De nya nationella slutproven kan ges i några ämnen redan våren 2028 och i samtliga provämnen 2030.

Hur har man kommit fram till att det behövs en helt ny skala för att komma åt bristerna i det nuvarande systemet?

– Vi måste ha sifferbetyg, bokstäver fungerar inte i den modell vi föreslår. Är tio steg rimligt? Vi tycker det. Om man tittar utanför Sverige råder en enorm variation, Frankrike har till exempel 20 steg. Det är svårt att hitta ett optimalt system. Idag har vi sex steg, varav ett är underkänt. Fler steg ökar likvärdigheten, med för få steg måste många kunskapsnivåer rymmas inom ett och samma steg.

”Duktiga på att sätta betyg”

Magnus Henrekson pekar, liksom Fredrik Lindmark, på att det i dag är en överrepresentation av elever som får A i betyg. 

– I ett fungerande system borde fler få det näst högsta betyget, men så är det inte i Sverige idag. Vi tar bort det förkastliga F:et, samtidigt är det viktigt att det finns flera nivåer i den nedre delen av skalan, så att elever kan se en progression även där.

Fredrik Lindmark ser också att elever kan ha svårt att förstå och godta ett lägre betyg än 10, och att det kommer ställa höga krav på rektor och lärare att klara av att förstå nyanserna i skalan (se mer i faktaruta).

Hur ska lärare och rektor kunna motivera att en elev presterar det extra som leder till en tia, och inte en nia eller åtta som annars är mycket goda kunskaper?

– Lärare är duktiga på att sätta betyg, de vet var de olika eleverna ligger i relation till varandra. Det svåra är att veta var gränsen går mellan exempelvis betyg 8 och 9, det är därför vi föreslår ett införande av nationella slutprov i både årskurs 9 och i gymnasieskolan. Slutproven kommer att avgöra om man ligger för högt eller för lågt på sin skola. Därför spelar det ingen roll för likvärdigheten mellan skolor om betygen sätts för högt eller lågt. Däremot kan skolorna i efterhand ta del av de genomsnittliga provresultaten i respektive ämne och klass för att på sikt få en blick för skalan.

Kan behöva titta på andra länder

En annan oro som lyfts är den kring att Skolverket ska hinna ta fram bra nationella slutprov, som verkligen visar på vad eleverna kan. 

Hur ser ni på den oron?

– Vi har haft nära kontakt med Skolverket, de bedömer att det ska fungera, även om det kan bli tufft tidsmässigt. Vi har givetvis föreslagit att Skolverket ska få extra resurser. På myndigheten finns mycket kompetent personal med erfarenhet av att utarbeta prov. Det kan finnas skäl att ta in mer kunskap från andra länder som har lång erfarenhet av att konstruera prov, bland annat i Storbritannien och Nederländerna.

Sveriges Skolledares förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman sa tidigare i veckan att det inte får bli så att elever utan korrekta kunskaper släpps vidare i utbildningsystemet, och att det fortsatt måste satsas på rätt förutsättningar. 

Det har även lyfts frågor kring stress för elever i och med de nya slutproven, efter att utbildningen avslutats. 

Löpande kontakt med andra utredningar

Magnus Henrekson och medarbetarna säger att de har löpande kontakt med de andra pågående utredningarna, kring elevhälsan och läroplanen. 

– Det är helt avgörande att elever tidigt får det stöd de behöver för att lära sig så mycket som möjligt i skolan. Om en elev har problem med avkodningen i läsning i svenska i lågstadiet, då måste resurser sätta in redan där, man ska inte vänta till mellanstadiet.

Utredaren lyfter fram att den skarpa godkäntgränsen i betygsskalan, och för behörighet till gymnasieskolans nationella program, tas bort. 

– Det är ett viktigt steg för att få fler elever att bli behöriga till gymnasiet. Det kommer leda till att fler elever kämpar in i det sista istället för att som idag ge upp efter flera år med F-betyg. Sedan menar vi att man får ett mer stabilt mått på kunskaper genom att övergå till ett samlat meritvärde istället för att titta på enskilda betyg i varje ämne.