Ny forskning: Därför lämnar skolledarna yrket

LÄS ÄVEN: Hög rektorsomsättning en kvalitetsrisk

LÄS ÄVEN: Hon ska utreda bättre förutsättningar för rektorer

LÄS ÄVEN: Hög omsättning på biträdande rektorer – efter omorganisationen

Tobias Richard är doktorand vid Sociologiska institutionen på Umeå universitet. Han har under snart fem år djupdykt i frågan: Varför väljer skolledare att lämna sina jobb?

Tobias Richard har tidigare själv arbetat som rektor i Skåne under sju år. Både som gymnasierektor inom en friskola, en kommunal högstadieskola och som verksamhetschef inom vuxenutbildningen. Han har också undervisat på rektorsprogrammet och suttit i handledning där det återkommande temat varit att rektorer inte känner att de räcker till för sina skyldigheter.

– Det har varit intressant att gräva i detta i min forskning och använda mina erfarenheter. Jag tror det har gynnat min forskning och det har också varit något av en terapeutisk resa för min del, säger han.

Tobias Richard säger att han hela tiden haft i tankarna: Hur hade min arbetssituation kunnat vara bättre så att eleverna hade kunnat få bättre effekt av mig som rektor?

– Den känslan hade man kanske inte haft på samma sätt som forskare om man inte själv hade upplevt själva processerna i yrket, säger han.

Olika typer av krav påverkar

Tobias Richards forskning är ganska avancerad statistiskt, men resultaten är ”hands on”.

– Jag vill inte att min forskning ska vara svår att förstå utan min ambition har varit att ta fram resultat som kommer skolledare till nytta och säger något om hur vi kan få ett stabilt ledarskap i skolan, säger Tobias Richard.

Forskningen visar bland annat att det finns olika typer av krav som påverkar rektorers vilja att lämna sitt yrke.

– Om du som rektor får bära mycket av personalens emotionella problem, elevers och vårdnadshavares bekymmer, alltså om du är emotionellt tyngd som rektor, är något som påverkar viljan att lämna väldigt starkt. Detsamma gäller kvantitativa krav, att du som rektor har så många arbetsuppgifter som lägger sig på hög att det känns som du aldrig hinner i kapp, säger Tobias Richard.

Däremot visar forskningen att rektorer inte i samma utsträckning påverkas av högt tempo eller komplicerade och svåra arbetsuppgifter.

– Rektorerna räds alltså inte högt tempo eller utmanande arbetsuppgifter. Det är inte avgörande för om de stannar som rektorer. Men de vill inte känna att de befinner sig i en konstant skuld där de inte ger barnen eller personalen det som de har rätt till i form av en god arbetsmiljö eller stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd till elever i den utsträckning de har rätt till, säger han.

Fler vill lämna kommunal verksamhet

Resultaten visar också att skolledare från kommunala skolor i högre grad vill lämna sina arbeten än skolledare i fristående skolor. Det beror på att den kommunala organisationen upplevs svår att överblicka vilket verkar påverka rektorerna negativt.

– Skolledare i kommunala skolor upplever att de har otydligare organisationsstrukturer kring exempelvis vem som fattar beslut, och kring vad, ovanför deras huvuden medan friskolor upplevs ha enklare beslutsprocesser. Rektorer som upplever hög autonomi i sin yrkesroll vill i lägre grad lämna sitt arbete, säger Tobias Richard.

I sin forskning ser han inget starkt samband med om skolledaren vill lämna arbetet utifrån resurser eller hur många medarbetare man är ansvarig för. De preliminära resultaten för kommande studier visar att inte heller faktorer som att man har många invandrarelever eller hög andel pojkar på skolan spelar roll.

– Föräldrarnas utbildningsbakgrund spelade heller ingen roll för rektorernas vilja att lämna yrket. Men om eleverna hade utlandsfödda föräldrar påverkade det snarare positivt och gjorde att rektorerna i min undersökning ville stanna i högre utsträckning. Jag vet inte vad man kan dra för växlar på det men jag tycker att det var ett intressant resultat, säger han.