Efter förslaget om professionsprogrammet: ”Missar målet”

LÄS ÄVEN: Rektorerna som ska påverka professionsprogammet

LÄS ÄVEN: Uppmaningen om professiosprogrammet: ”Ge alla skolledare samma chans”

LÄS ÄVEN: Så föreslås rektorernas professionsprogram bli

Skolverkets förslag till ett professionsprogram för lärare, förskollärare och skolledare presenterades i höstas. Sveriges Skolledare var då positiva till att man i förslaget lyfte fram att kompetensutvecklingen ska styras av barnen och elevernas behov.

Samtidigt lyfte förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman ett varningens finger om en risk för olikvärdighet – om inte alla huvudmän möjliggör för skolledare att delta i professionsprogrammet.

– Det vore ett stort misslyckande om skolledare tvingas avstå från professionsprogrammet därför att de inte kan få avlastning i sin vardag, sa hon i höstas.

Begränsar planeringen

När nu regeringen lägger fram sin förordning om professionsprogrammet har Sveriges Skolledare ett antal synpunkter på ändringarna i skollagens kapitel om programmet.

Bland annat att just skolans möjlighet att själva styra kompetensutvecklingen efter behoven begränsas.

Regeringens förslag till text är att kompetensutvecklingen i huvudsak ska vara individuell – i stället för som Skolverkets förslag ”anpassas efter innehåll och behov”.

Här vill Sveriges Skolledare förtydliga så att insatserna kan vara även kollegiala, när det bedöms vara det mest effektiva.

– Ett statligt finansierat fortbildningssystem är en stor förmån, vi måste använda pengarna klokt så att de leder till bästa möjliga kvalitetsutveckling. Det finns vetenskapligt stöd för att kollegiala lärandeformer fungerar bra, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman nu.

Utesluter relevanta utbildningar

I remissvaret pekar förbundet även på att regeringens förslag om vilka utbildningar som ska vara meriterande riskerar att utesluta vissa relevanta fortbildningsmöjligheter för lärare.

”Det riskerar att i onödan begränsa skolledningens möjligheter att utveckla sin personal efter verksamhetens aktuella behov”, skriver Sveriges Skolledare.

– Jag vet att det funnits kritik mot vissa generella fortbildningsdagar som inte upplevs som relevanta av alla, men att begränsa så mycket som regeringen föreslår nu är att missa målet, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Vill se meriteringssystem för skolledare

Sveriges Skolledare är annars positiva till att kompetensutvecklingen ska drivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, att programmet även ska omfatta biträdande rektorer.

Förbundet uppmanar också regeringen att återkomma när det gäller ett meriteringssystem för skolledare. I dagsläget finns ett sådant system för lärare och förskollärare och förbundet har drivit på för motsvarande för skolledare.

Det är dock en fråga som inte berörs i den här ändringen av skollagen.

– Det är dags att komma vidare i den här frågan. Skolledare måste också stimuleras att fördjupa sin professionella kompetens under hela yrkeskarriären, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Skolverkets kritik

Samtidigt riktar Skolverket kritik mot regeringens formuleringar i sitt remissvar. Myndigheten delar Sveriges Skolledares synpunkter om att förslaget begränsar möjligheterna att låta verksamhetens behov styra.

Liksom Sveriges Skolledare riktar Skolverket kritik mot formuleringar om individuell kompetensutveckling.

”Betydelsen av kollegial kompetensutveckling behöver betonas. Om dessa förtydliganden inte görs, finns en risk för att vissa former av kompetensutveckling, exempelvis praktiknära forskning, prioriteras bort av målgrupperna”, skriver Skolverket.

”Minskar legitimiteten”

Även Skolverket ser att regeringens föreslagna lista på meriterande utbildningar riskerar att begränsa planeringen av kompetensutvecklingen utefter behov. De skriver att listan utesluter många relevanta utbildningar, särskilt för förskollärare och lärare i fritidshem.

”Professionsprogrammet riktar sig till erfarna lärare och förskollärare som ska ges möjlighet att vidareutveckla sin kompetens under hela sin karriär. Att då inte ha tillgång till ett brett kompetensutvecklingsutbud som omfattar såväl det praktiknära som det teoretiska, skulle vara svårt att motivera och riskerar enligt Skolverkets bedömning att minska professionsprogrammets legitimitet”, skriver myndigheten.

Lagändringarna träder i kraft 1 september i år.