Forskaren: Så kan du som rektor arbeta för hållbar bedömning

LÄS ÄVEN: Rektorn: Så påverkar nya betygssystemet skolledare

LÄS ÄVEN: Elevhälsokritiken: ”Skolan är inte en sjukvårdsinrättning”

LÄS ÄVEN: Rektorns metod för elevhälsan får hela gruppen att må bra

Om universitetslektor Pia Skott skulle summera sin forskargärning är det här det viktigaste hon har gjort, konstaterar hon. Att barn och unga känner sig allt mer stressade och pressade, bland annat i skolan, är en oro som måste tas på fullaste allvar.

– I ett tidigare projekt undersökte jag och några forskarkollegor hållbart lärande och utgick från två så kallade högpresterande skolor, där i princip alla elever har A i alla ämnen. Baksidan av myntet är att många av dem också känner extremt hög press. Vi vet ju att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Skolan är förstås inte den enda förklaringen, men den kan göra sitt för att sluta bidra till ungas psykiska ohälsa.

”Vet att texterna blir normerande”

I många år har Pia Skott varit utbildningschef på Stockholms universitets rektorsprogram. Hon leder också en fortsättningskurs för erfarna rektorer och upplever att intresset bland rektorer och skolledare att komma till rätta med den psykiska ohälsan är stor.

– Många av de rektorer som jag träffar säger samma sak: ”Det är helt galet, vi stressar sönder eleverna, nu måste vi göra något.” Och det är spännande att skolor börjat arbeta för hälsa och välbefinnande, ända in i undervisningen. Det har bland annat att göra med att det multiprofessionella elevhälsoarbetet också har stärkts i skollagen.   

Så när hon, och hennes kollegor, fick frågan att förse Skolverket med en kunskaps­översikt om hållbart lärande så tvekade de inte, trots att de egentligen hade fullt upp.

– Vi bet ihop, för vem vet när vi får det här fönstret igen? Vi vet ju att myndigheternas texter, inte minst på Skolverkets hemsida, blir normerande, och att många kikar på det som står där.

Ska vara allas ansvar

Om man ska ta hållbart lärande på allvar så måste ledningen tänka efter från grunden, menar Pia Skott. Lärarna behöver arbeta tillsammans med elevhälsans professioner, men hur?

– Att jobba för hälsofrämjande bedömning har blivit ett väldigt konkret sätt att förenas i detta tillsammansarbete. Även om arbetet med bedömning traditionellt varit en del av lärarnas sfär, så kan rektor göra stor skillnad. Att ha en tydlig vision är viktigt, och det behöver vara något som skolledaren på riktigt tror på. Vad är det skolan strävar efter? Vad vill ledning och personal medverka till? Det är viktigt att skolledningen definierar sådana frågor både för sig själv och andra. Vad är elevhälsa? Har alla samma syn, eller finns det fortfarande personal som tänker att elevhälsa handlar om frånvaro av sjukdom och att samverkan innebär att någon annan ska ta vid när det blir problem?

Elevhälsoarbete, som inrymmer välbefinnande, är inte någon enskilds ansvar, utan allas ansvar. Ja, mycket av det här är ganska enkla poänger, ändå kan det vara ett svårt uppdrag att få ihop hela organisationen, menar Pia Skott.

– Det viktigaste att få med sig är att elevhälsan inte är något som existerar lite på sidan om, utan en del av helheten. Och om man jobbar förebyggande och främjande så får man så många andra positiva effekter i organisationen. Trygghetsarbetet kommer till exempel på köpet.

”Psykologisk säkerhet är viktig”

Hållbart lärande handlar alltså inte om att elevhälsoteamet rycker ut och tar hand om eleverna när det uppstått problem. Nej, det här sättet att jobba genomsyrar allt.

– Vissa tror att om de släpper lite på den negativa stressen så kommer eleverna inte att kunna prestera. Men så är det ju absolut inte. All forskning visar att en ”prestera nu och lev sen”-attityd inte är förenlig med hållbart lärande, utan att vi kan leva samtidigt som vi utvecklas och presterar. Vi måste inte bygga upp ett system där männi­skor förr eller senare går in i väggen. Det behöver inte betyda att människor inte blir utmanade och kan utvecklas. Snarare tvärtom. Vi vet alla att det som kallas psykologisk säkerhet är viktig för att vi ska kunna fungera fullt ut.

Rektorns bedömarkompetens viktig

Att skapa en god kultur på skolan är därför en grundbult i hållbart lärande. Att ständigt uppleva sig bedömd kan uppfattas som en utsatthet.

Ett holistiskt perspektiv är ännu en nyckel. Bedömning är inte bara en relation mellan en lärare och elev, utan här spelar rektorns bedömarkompetens en viktig roll. Det är ju skolledaren som ska leda och samordna det pedagogiska arbetet, i vilket bedömning ingår, konstaterar Pia Skott.

För skolledare som känner att man behöver öva upp sin bedömarkompetens finns en hel del hjälp att få, menar Pia Skott.

– Det finns massor av kurser som rektorer kan gå efter rektorsprogrammet. Som skolledare måste man ställa sig frågan vad man behöver för kunskaper för att få ihop helheten. Varje år möter jag kloka rektorer som ser utbildning för dem själva som en del av arbetet med att leda skolutveckling. De möjliggör utveckling för andra genom att själv vara lärande.

”Sämre arbetsmiljö för personalen”

Pia Skott konstaterar att de skolledare och lärare hon möter vill väl.

– Varken lärare eller skolledare vill ju stressa ihjäl eleverna, men trycket inom skolvärlden är hårt och det finns också en tydlig ha ryggen fri-dimension. I högpresterande miljöer där trycket på höga betyg är hårt har man ofta många prov. Det blir väldigt stressigt för eleverna, men det blir också en sämre arbetsmiljö för personalen, med provhögar som bara växer.

Ibland påstår lärare att eleverna vill ha många prov, men det är inte säkert, påpekar Pia Skott.

– Om eleverna har möjlighet att visa sin kunskap på många olika sätt, och känner sig trygga i att löpande bli sedda, så visar forskningen snarare att det finns en betydande grupp som blir stressade av att ha många prov. 

Pia Skott är optimistisk och tror att ett mer holistiskt perspektiv på elevers lärande, hälsa och välbefinnande är på väg att etableras inom skolvärlden.

– Rapporten hann knappt publiceras innan forskarteamet började få respons, och rektorer över hela landet meddelade att de har börjat jobba med elevhälsa och hållbart lärande på ett nytt sätt – med kunskapsöversikten som utgångspunkt. Vi är otroligt glada för det.